RSS
Sökning
RSS-länk
Mötesärende:https://kirkkonummise.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Sökning
Kommunstyrelsen
Protokoll 28.09.2026/Paragraf 255
| Föregående ärende | Följande ärende |
Kyrkslätts kommuns upplånings- och ränteskyddsplan 2026–2027
Kommunstyrelsen 28.09.2026 § 255
707/02.00.00/2026
Beredare Vik. ekonomidirektör Sirpa Roos
fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)
Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas
Kommunstyrelsen beslutar godkänna upplånings- och ränteskyddsplanen 2026–2027, enligt vilken
- kommunen senast 30.4.2027 lyfter högst 100 milj. euro långfristigt lån med rörlig ränta. Finansieringsbehovet i slutet av år 2027 bedöms i samband med den första delårsöversikten.
- kommunen vid behov använder det gällande kommuncertifikatsprogrammet om 65 milj. euro för att säkra likviditeten eller ersätta delvis långfristig finansiering samt öppnar kommuncertifikatslimiterna för minst två andra penninginstitut under år 2026. Dessutom öppnar kommunen kontolimit på 5 milj. euro med kredit.
- kommunens låneportfölj skyddas med räntederivat med kapital om 50–100 milj. euro. Perioden för räntederivat som ingås är 3–7 år.
- separata beslutsförslag om öppning av nya kommuncertifikatsprogram, kontolimit med kredit och allmänna avtal om derivat bereds under oktober–november 2026.
Behandling Vik. ekonomidirektör Sirpa Roos och ekonomienhetens interna rådgivare Markku Vehmas presenterade ärendet vid sammanträdet. Markku Vehmas och ersättare Kim Liljequist lämnade sammanträdet efter behandlingen av denna paragraf kl. 19.37.
Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt beslutsförslaget.
Redogörelse Kommunstyrelsen behandlade 28.9.2026 § 254 beslutsförslaget om principer för kommunens finansierings-, placerings- och borgensverksamhet. Syftet med dessa är att ersätta de principer för finansierings-, placerings- och borgensverksamhet som fullmäktige godkänt 21.9.2020 § 69.
I kommunen pågår ett omfattande investeringsprogram, och finansieringen av det förutsätter lyftning av en avsevärd ny lånefinansiering särskilt under åren 2026 och 2027. Dessutom måste kommunens långfristiga lån som förfaller år 2027 i sin helhet finansieras på nytt.
Utveckling av finansierings- och räntemarknaden och ECB:s penningpolitik
Inflationen i eurozonen har stigit under år 2026. År 2025 bromsade inflationen upp nära två procent, vilket var ECB:s mål, men år 2026 har störningarna på energimarknaden och de geopolitiska spänningarna åter satt fart på pristrycket. Enligt ECB:s prognos i september 2026 är konsumentprisinflationen i eurozonen i genomsnitt 3,0 % år 2026, 2,5 % år 2027 och 2,1 % år 2028.
Särskilt ökningen av energipriserna har satt fart på inflationen, vilket har lett till att den totala inflationen klart hållit sig ovanför ECB:s målnivå. Enligt ECB:s beräkning råder det fortfarande avsevärd osäkerhet kring inflationsprognoserna, och risken är att inflationen accelererar från den nuvarande nivån.
På grund av inflationstryck höjde ECB vid mötet i juni 2026 de centrala styrräntorna med 0,25 procentenheter och vid mötet i september 2026 på nytt med ytterligare 0,25 procentenheter. Efter beslutet i september 2026 är ECB:s inlåningsränta 2,50 %. ECB har motiverat räntehöjningarna med behovet att säkerställa att inflationen på medellång sikt återgår till målet om två procent.
Marknads- och euriborräntorna har under år 2026 reagerat på de förhöjda inflations- och ränteförväntningarna. ECB:s räntesänkningscykel åren 2024–2025 har upphört, och nu riktas finansmarknadens uppmärksamhet mot hur långvariga inflationstrycken visar sig och om ECB behöver fortsätta strama åt penningpolitiken genom ytterligare räntehöjningar.
Diversifiering av kommunens lånestock och ränteriskhantering
Syftet med finansierings-, placerings- och borgensverksamheten är att ekonomiskt och effektivt stöda uppnåendet av målen enligt Kyrkslätts kommunstrategi och fullmäktiges målsättningar, att ta väl hand om egendomens värde och att beakta riskhanteringen.
Principen är att diversifiera lånestockens maturitetsfördelning, referensräntegrunder och finansieringskällor så att eventuella förändringar i tillgången till medelanskaffning och marknadsräntorna så lite som möjligt påverkar kommunens likviditet och finansieringskostnader.
Enligt det rådande marknadsläget lyfts en del av kommunens årliga finansieringsbehov med rörlig ränta och en del direkt bundet till lång fast referensränta. På så sätt hanterar man kommunens ränterisk och strävar efter att hålla låneportföljens räntesäkringsgrad inom önskade gränser. Dessutom kan kommunen ingå derivatavtal (såsom avtal om ränteutbyte) eller modifiera gamla avtal så att önskad räntesäkringsgrad uppnås.
Långfristiga lån lyfts i flera rater under året. Genom detta diversifieras låneportföljens maturitetsfördelning och prisrisken i medelanskaffningen minskas. De primära källorna för långsiktig medelanskaffning är skuldebrevslån från Kommunfinans Ab och andra penninginstitut med verksamhet i Finland. Den långsiktiga finansieringen konkurrensutsätts mellan olika penninginstitut.
Av alla giltiga långfristiga lån i kommunen har 80,6 % antingen fast ränta eller rörlig ränta som genom derivatinstrument ändrats till fast ränta. Enligt principerna för finansierings-, placerings- och borgensverksamhet, som är föremål för beslut, är den eftersträvade räntesäkringsgraden för låneportföljen minst 50 % för kapital som förfaller inom 1–5 år och minst 70 % för kapital som förfaller efter mer än fem år.
Den aktuella kapitalviktade genomsnittliga lånetiden för kommunens låneportfölj är cirka 3,1 år. Andelen kapital som förfaller efter mer än fem år är 13,2 % och kapital som förfaller efter sju år 4,1 %. I fortsättningen är den eftersträvade kapitalviktade genomsnittliga lånetiden för kommunens låneportfölj 3–8 år. Dessutom är målet är att minst 50 % av kommunens totala lånebelopp är lån som förfaller till betalning om mer än fem år och minst 20 % lån som förfaller till betalning om mer än sju år.
Kommunen har i maj 2026 lyft långfristiga lån med fast ränta: 16 milj. euro av Kommunfinans och 9,0 milj. euro av Nylands Andelsbank. I budgeten för år 2026 är den beräknade ökningen av nya långfristiga lån 111,2 milj. euro.
Långfristig finansiering och upplåningsplan 2026–2027
Lån som ska finanserias på nytt
Av kommunens långfristiga lånestock förfaller sammanlagt 18,5 milj. euro lån till betalning under år 2026 och 34,1 milj. euro under år 2027. Dessa kapital, sammanlagt 52,6 milj. euro, måste finansieras på nytt i sin helhet.
Finansiering av kommunens investeringar
Kommunens inkomstfinansiering åren 2026–2027 räcker inte till för att täcka investeringskostnaderna. Budgetåren 2026–2027 var uppvisade verksamhetens och investeringarnas penninginflöde ett underskott på 73,1 milj. euro. Investeringsutgifterna i finansieringskalkylen uppgår till 67,3 miljoner euro år 2026 och 43,2 miljoner euro år 2027. Investeringsutgifterna är klart den största faktorn som påverkar kommunens skuldsättning.
Kommunen tar 168,5 milj. euro nytt långfristigt lån för förnyad finansiering av lån som förfaller till betalning samt kommunens och affärsverkets investeringar: cirka 111,2 milj. euro år 2026 och 57,3 milj. euro år 2027.
Lyftning av ny långfristig finansiering
Avsikten är att lyfta sammanlagt 100 milj. euro nytt långfristigt lån under hösten 2026 och våren 2027. Lånet lyfts som flera separata lån med rörlig eller fast ränta och maturitet i 7–15 år. Den kapitalviktade genomsnittliga lånetiden för kommunens låneportfölj ökar efter genomförandet av lånearrangemangen till mer än fyra år.
Behovet av ny kort- eller långfristig lånefinansiering baserar sig på kalkylerna i budgeten 2026 och budgetutkastet 2027. Det beräknade behovet av lånefinansiering till kommunen, låneportföljens struktur och dess utveckling rapporteras i samband med ekonomirapporteringen till kommunstyrelsen och fullmäktige i samband med delårsöversikterna och bokslutet.
Kortfristig finansiering, kommuncertifikat och kontolimit
År 2026 har kortfristig skuldsättning genomförts genom att utge kommuncertifikat genom Kommunfinans Ab. Kommuncertifikat har använts för att jämna ut likviditetsvariationer och säkerställa likviditeteten. Målet är att öppna kommuncertifikatslimiterna för två andra penninginstitut under år 2026. Dessutom är målet att öppna en kontolimit på 5 milj. euro för kommunens bank för betalningsrörelse. Genom detta säkerställs upprätthållande av kommunens likviditet.
Ränteskydd
Räntesäkringsgraden på kommunens låneportfölj höjs successivt med beaktande av marknadsläget och kommunens finansieringsbehov så att låneportföljens räntesäkringsgrad senast 31.12.2028 uppfyller de fastställda nya målnivåerna (räntesäkringsgraden är minst 50 % för kapital som förfaller inom 1–5 år och minst 70 % för kapital som förfaller efter mer än fem år).
Under åren 2026–2027 görs nya ränteskydd i flera etapper, både för den befintliga lånestocken och nya lån. De ränteskydd som ska göras är i regel avtal om ränteutbyte. I den aktuella räntemiljön är det inte ändamålsenligt att förbinda sig i mycket långa ränteskydd i över tio år. Utgångspunkten är att ränteskydd på kapital om 50–100 milj. euro görs under åren 2026–2027 så att ränteskyddsperioderna är 3–7 år.
Finansieringsposternas inverkan på kommunens resultaträkning
Kommunens kraftiga skuldsättning och den ökningen av den allmänna räntenivån (per 21.9.2026 var 1–12 månaders euribor 2,49–3,34 % och 10 års fast ränta 3,54 %) en avsevärd ökning av räntekostnaderna i kommunens resultaträkning för de kommande åren. På referensräntorna påförs dessutom räntemarginal, som i det aktuella marknadsläget varierar 0,20–0,35 % beroende på lånets maturitet och amorteringsprogrammet. I budgeten beräknas räntekostnaderna år 2027 uppgå till 6,3 milj. euro, som innefattar både kort- och långfristig finansiering inklusive marginaler och baserar sig på den genomsnittliga kostnaden för ny medelanskaffning 3,25 %.
| Föregående ärende | Följande ärende |