Kommunstyrelsen
Föredragningslista 20.04.2026/Ärendenr. 113

Kommunstyrelsen 20.04.2026     

730/10.03.02.01/2025 

Beredare tf. lokaldirektör Hanne Nylund, kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen, utbildningsdirektör Astrid Kauber

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas 

 Kommunstyrelsen beslutar avslå begäran om omprövning med motiveringarna i redogörelsedelen.

Behandling 

Beslut  

Redogörelse Bakgrund

Nämnden för lokaltjänster beslutade vid sitt sammanträde 4.12.2025 § 71 om arrangemangen av ersättande lokaler för Kantvikin koulu under byggtiden.

 Kommunstyrelsens ordförande har 15.12.2025 § 411 beslutat utnyttja sin övertagningsrätt för nämnden för lokaltjänsters beslut 4.12.2025 § 71.

 Kommunstyrelsen behandlade vid sitt sammanträde 9.2.2026 § 30 tillfälliga ersättande lokaler för Kantvikin koulu under byggentreprenaden. Då beslutade kommunstyrelsen:

 1

 ordna de ersättande lokalerna under byggprojektet för Kantvikin koulu decentraliserat så att lokalerna för nybörjarundervisning (årskurserna 1–2) ordnas på AP-tomterna vid Ploggården i Smedsede och att de ersättande lokalerna för högre årskurser (årskurserna 3–6) ordnas i befintliga byggnader med ersättande lokaler i centrum, i första hand i det så kallade Väiski. Nämnden för lokaltjänster och den organisation som lyder under den bereder de avtal och upphandlingar som behövs för genomförandet av de ersättande lokalerna i enlighet med sina befogenheter.

 2

 att de gamla lokalerna i Kirkkoharjun koulu endast används för bespisning. Undervisningen i teknisk slöjd och gymnastik ordnas på andra läroanstalter (Lyyra, Wigge, Jokirinne)

 3

 anteckna för kännedom utredningen om ersättande lokaler, som ingår som bilaga, en preliminär bedömning av konsekvenserna av lösningen med de ersättande lokalerna samt de kommentarer och frågor som framförts på diskussions- och informationsmötet för vårdnadshavarna och svaren på kommentarerna och frågorna.

 4

 anteckna de fyra separata begäranden om omprövning av nämnden för lokaltjänsters beslut 4.12.2025 § 71 för kännedom och konstatera att nämndens beslut och begäranden om omprövning av det har förfallit.

 5

 verkställa beslutet utan att vänta på att det vinner laga kraft. Dessutom beslutade kommunstyrelsen ge följande anvisning: när byggarbetena vid Villa Haga och i övriga delar av centrum inleds ska man i buller‑ och trafikarrangemangen på byggarbetsplatsen beakta att undervisningsron i Väiski bevaras, och det ska säkerställas en trygg passage mellan skolans undervisningsställen i riktning mot Lyyra.

 Kommunen har 2.3.2026 mottagit en begäran om omprövning av kommunstyrelsens 9.2.2026 § 30. Begäran om omprövning är undertecknad av ------------- och 88 andra personer (senare ”de som begär omprövning”)

 Begäran om omprövning
 

De som begär omprövning kräver att kommunstyrelsen upphäver sitt beslut 9.2.2026 § 30 som lagstridigt och bristfälligt berett; eller i andra hand remittera ärendet för ny beredning.

Motiveringar:

1. Kränkning av principen om likabehandling:
Enligt de allmänna rättsprinciperna i kommunallagen och förvaltningslagen ska myndigheten behandla kommuninvånarna jämlikt och konsekvent. Vid de skolbyggnadsprojekt som genomfördes föregående år (Gesterby, Winellska, Nissniku) har ersättande lokaler för årskurserna 1–6 ordnats

• antingen i närheten av egen skola eller
• i elevernas eget bostadsområde på högst 1,5 kilometers avstånd från skolan
  
  Det nu fattade beslutet avviker väsentligt från denna etablerade praxis. I beslutet har man inte anfört sådana objektiva och vägande skäl som skulle berättiga till att avvika från tidigare praxis. Beslutet försätter därmed eleverna och deras familjer i en ojämlik ställning utan godtagbar grund.

Försummelse av prioriteringen av barnets bästa

Vid offentligt beslutsfattande ska barnets bästa ges företräde i ärenden som gäller barn.
Konsekvenser av beslutet:

• barnens faktiska skoldagar förlängs till följd av skolskjutsarna,
• en del av skoldagarna tas i anspråk för förflyttningar mellan byggnader,

undervisningstiden förlängs inte, vilket innebär att förflyttningarna sker på bekostnad av raster.
Raster och fri lek är en väsentlig del av barns sociala, psykiska och fysiska utveckling samt av deras återhämtning efter skoldagen. I beslutet presenteras inga konkreta beräkningar av hur mycket rasttid barnen förlorar, och inte heller någon bedömning av konsekvenserna av denna förlust. Vidare saknas beräkningar av den faktiska förlängningen av skoldagarna för elever i årskurserna 3 och 4 till följd av beställningsskjutsarna, samt för elever i årskurserna 5 och 6 till följd av användningen av HRT:s linjetrafik.
Bedömningen av barnkonsekvenser är således bristfällig och visar inte att barnets bästa har varit den primära prövningsgrunden.

2. Oskäliga konsekvenser för barn födda 2018 och 2019.
Enligt begäran om omprövning skulle de berörda åldersklasserna tvingas inleda sin skolgång på fyra olika platser och byta skola tre gånger under årskurserna 1–6. Upprepade byten av skolgemenskap och lärmiljö försämrar skolgångens kontinuitet och stabiliteten i de sociala relationerna. Ju yngre barn det är fråga om, desto större betydelse har bestående strukturer i vardagen för deras välmående.
I beslutet har man inte beaktat dessa åldersklassers särskilda situation. Beslutet uppfyller inte kraven på en omsorgsfull konsekvensbedömning.

3. Bristfällig motiveringsskyldighet och begränsade möjligheter att påverka

Enligt förvaltningslagen ska det av ett beslut framgå vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet. I beslutet konstateras endast att de begäranden om omprövning som inlämnades till nämnden för lokaltjänster i december 2025 har behandlats i tjänsteinnehavarberedningen.

• Av motiveringarna till beslutet framgår inte hur den konkreta oro som vårdnadshavarna har framfört har bedömts eller på vilka grunder dessa synpunkter har avslagits.
• Enbart en hänvisning till processen uppfyller inte motiveringsskyldigheten enligt förvaltningslagen.
• Möjligheten att delta och påverka enligt 22 § i kommunallagen blir skenbar om den information som invånarna ger inte i praktiken beaktas.
   

Enbart en hänvisning till tjänsteinnehavarbehandling uppfyller inte motiveringsskyldigheten. Trots att begäranden om omprövning i sig förfaller när övertagningsrätten utnyttjas, ska den myndighet som utnyttjar denna rätt enligt etablerad rättspraxis beakta de omständigheter som framförts i de omprövningsbegäranden som riktats till det underordnade organet.

Vid det föräldrainfomöte som hölls den 2.12.2025 framfördes synpunkter som besvarades i en bilaga daterad 16.12.2025. Bilagan har senare korrigerats. Svarsbilagan är ändå fortfarande bristfällig. Till exempel har förslaget att placera ersättande lokaler inom det kommande bostadsmässområdet på den så kallade Rånäs plan (Sockermästarvägen 127–37) helt åsidosatts. I stället har man i svarssammanfattningen argumenterat mot placering på Rånäs lekplats (Sockerbruksvägen 35), trots att detta alternativ inte föreslogs vid något tillfälle.

Det infomöte som hölls två dagar före nämndens sammanträde kan inte betraktas som ett faktiskt hörande. De synpunkter som framfördes på infomötet hade dock kunnat beaktas i kommunstyrelsens beslutsfattande efter att övertagningsrätten utnyttjades, vilket det saknas belägg för att så skett.

Vid beslutsfattandet borde dessutom den starka lokala viljan att placera de ersättande lokalerna i Kantvik ha beaktats. Som belägg för detta finns den adress som undertecknades av nästan 500 personer och överlämnades till de kommunala beslutsfattarna våren 2025. I förhållande till Kantviks invånarantal på cirka 3 000 personer utgör detta ett betydande lokalt engagemang.

4. Bristfällig utredning av de ekonomiska konsekvenserna

I beslutsfattandet har man inte på ett heltäckande sätt beaktat:

• de totala kostnaderna för beställda skjutsar,
• kostnaderna för extra turer inom HRT,
• de administrativa kostnaderna för skjutsarrangemangen
• de långsiktiga konsekvenserna för kommunens attraktionskraft och flyttningsrörelse.

Kommunalt beslutsfattande ska grunda sig på tillräckliga och ändamålsenliga utredningar. De tillgängliga utredningarna är i detta avseende bristfälliga. Kommunstyrelsen kan inte heller motivera åsidosättandet av helhetskostnaderna med att separata beslut om dessa ska fattas vid ett senare skede, eftersom kostnaderna för skolskjutsarna utgör en väsentlig del de sammantagna konsekvenserna av beslutet om ersättande lokalerna.

5. Otillräcklig granskning av alternativen

I konsekvensbedömningen har endast två alternativ granskats. När det är fråga om ett betydande beslut som påverkar en barngrupp ska beslutsfattandet baseras på en tillräckligt bred jämförelse av alternativ.
Ett begränsad avgörande av alternativ uppfyller inte kravet på omsorgsfull beredning.

6. Motstridiga trafiksäkerhetsmotiveringar

Omöjligheten att placera ersättande lokaler i Kantvik har bland annat motiverats med risker i anslutning till lämnings- och hämtningstrafiken på Sockerbruksvägen. För närvarande är mängden lämnings- och hämtningstrafik liten tack vare skolans goda tillgänglighet. I beslutet saknas bedömning av varför situationen väsentligt skulle förändras om de ersättande lokalerna placerades i Kantvik. Det saknas också numeriska material om de faktiska mängderna lämnings- och hämtningstrafik.

Samtidigt har det framförts att trafikkapaciteten i Kyrkslätts centrum eventuellt skulle kunna hantera lämnings- och hämtningstrafik för elever i årskurserna 3–6 i Kantvikin koulu. Numeriska kalkyler eller trafikmängdsprognoser saknas också för denna bedömning.
De motiveringar som gäller trafiksäkerhet är således inbördes motstridiga och bristfälligt dokumenterade.

7. Brott mot proportionalitetsprincipen

Enligt proportionalitetsprinciperna i 6 § i förvaltningslagen ska myndigheternas åtgärder stå i rätt proportion till sitt syfte. Denna bedömning har inte gjorts på korrekt sätt i beslutet.

• Det nu fattade beslutet orsakar eleverna i Kantvikin koulu, särskilt de som är födda 2018 och 2019, exceptionella och långvariga olägenheter (upprepade skolbyten, långa skjutsvägar, faktisk förlängning av skoldagarna, förlust av rasttid)
• I beslutsfattandet har det inte påvisats någon sådan tvingande ekonomisk eller teknisk orsak som berättigar till så här tunga konsekvenser i proportion till den eftersträvade nyttan.
• Myndigheten har inte i enlighet med principen om minimering av olägenheter valt en sådan lösning som skulle trygga en fast uppväxtmiljö för barnet, trots att det skulle ha varit möjligt att i större omfattning utreda alternativa placeringar i Kantviks område. Avgörandet står i uppenbar disproportion till det mål som eftersträvas.

 Kommunens bemötande till begäran om omprövning

 I begäran om omprövning hävdas att beslutet avviker från tidigare skolprojekt (Gesterby, Winellska, Nissniku) och försätter eleverna i Kantvik i ojämlik ställning utan godtagbar grund.

 Principen om jämlikhet baserar sig på 6 § i Finlands grundlag och på 6 § i förvaltningslagen. Jämlikhet förutsätter inte likadant resultat i alla situationer, utan likadan behandling av likadana fall, om det inte finns någon godtagbar och objektiv grund för avvikande behandling. Avgörandena om ersättande lokaler varierar från fall till fall och beror bland annat på tidsplanen för byggnadsprojektet, de lokaler som står till buds, läget och ramvillkoren för säkerhet och funktionalitet. De tidigare skolprojekten utgör ingen juridiskt bindande linje för avgörande där en avvikelse som sådan skulle vara i strid med principen om jämlikhet. Avgörandet grundar sig på helhetsbedömning, och eleverna har inte utan godtagbar grund försatts i ojämlik ställning.

 I begäran om omprövning framförs att barnets bästa inte har bedömts som den primära prövningsgrunden samt att konsekvenserna av längre skoldagar, förflyttningar och minskade raster inte har bedömts.

 Artikel 3 i barnkonventionen förutsätter att barnets intresse tas i beaktande som primär grund för avgörande. Detta innebär ändå inte att varje enskild konsekvens av ett beslut borde kvantifieras separat eller att barnets intresse förutsätter ett visst avgörande.

 Vid beredningen av lösningen med de ersättande lokalerna har man bedömt avgörandets konsekvenser för ordnandet av undervisningen, elevernas vardag och säkerhet som helhet. Arrangemang som gäller förflyttningar och skjutsar hör till organiseringen av undervisningen. Beslutet har inte fattats på en sådan grund som uppenbarligen skulle vara i strid med barnets intresse. Bedömningen i begäran om omprövning baserar sig i stor utsträckning på antaganden om betydelsen av en enskild konsekvens och bevisar inte att beslutet är lagstridigt.

 I begäran om omprövning framförs att skolgången för barn födda åren 2018 och 2019 utsätts för en exceptionellt stor belastning på grund av flera skolbyten.

 De lösningar för ersättande lokaler som tillämpas under byggprojektet för skolan är till sin karaktär tillfälliga. Vid beslutsfattandet har lösningen bedömts ur hela elevgruppens perspektiv. Att olika åldersgrupper påverkas på olika sätt innebär som sådant inte att beslutet är lagstridigt.

 I begäran om omprövning framförs även att beslutets motiveringar är bristfälliga samt att de synpunkter som vårdnadshavarna har framfört och tidigare begäranden om omprövning inte i praktiken har beaktats.

 Enligt 45 § i förvaltningslagen ska de huvudsakliga grunderna för avgörandet framgå av beslutet. Motiveringsskyldigheten förutsätter dock inte att myndigheten separat bemöter alla framförda åsikter eller detaljerade argument i de begäranden om omprövning som framförts.

  I samband med utnyttjandet av övertagningsrätten har kommunstyrelsen haft tillgång till de tidigare begärandena om omprövning samt till beredningsmaterialet. Det förhållandet att alla synpunkter som vårdnadshavarna framfört inte detaljerat har refererats i beslutet innebär inte att motiveringsskyldigheten enligt förvaltningslagen har åsidosatts.

 22 § i kommunallagen tryggar kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka men föreskriver inget visst förfarande för hörande i ett enskilt ärende och förutsätter inte heller bindande hörande av medborgare före beslutsfattande. Rätten att delta förverkligas på många olika vis, och kommunen har rätt att välja de mest ändamålsenliga sätten att delta.

 Vid beredningen som gäller de ersättande lokalerna för Kantvikin koulu har man ordnat ett infomöte för vårdnadshavarna, och de på frågor som ställts på mötet har skriftligen besvarats i form av en sammanställning av svaren. Också inlämning av en adress visar den lokala åsikten. Hörandet och interaktionen har därmed ordnats, och kommunallagen förutsätter inte att de framförda synpunkterna leder till ändring av innehållet i beslutsfattandet. Enbart det faktum att alla de föreslagna alternativen eller kraven inte har godkänts innebär inte att hörandet är bristfälligt eller lagstridigt.

 I begäran om omprövning framförs att transportkostnaderna, HRT-tilläggsturerna eller långtidskonsekvenserna för kommunens attraktionskraft inte har beaktats i beslutsfattandet i tillräcklig detalj.

 31 § i förvaltningslagen förutsätter att ärendet utreds tillräckligt som stöd för beslutsfattandet. Den förutsätter inte att det skulle vara möjligt eller ändamålsenligt att vid beslutsfattandet exakt bedöma alla kostnadsposter eller indirekta långtidskonsekvenser. En del av transport- och arrangemangskostnaderna klarnar i samband med verkställigheten av beslutet. Beräkningarna av konsekvenserna för kommunens attraktionskraft i begäran om omprövning är spekulativa och kan inte anses vara avgörande med tanke på beslutets laglighet.

 I begäran om omprövning framförs att man i konsekvensbedömningen bara har granskat två alternativ och att granskningen av alternativen har varit otillräcklig.

 Förvaltningslagen förutsätter inte att alla de möjliga alternativen ska granskas i detalj. Det räcker med att de realistiska och genomförbara alternativen med tanke på beslutsfattandet har bedömts. I detta ärende har beredningen gällt alternativ som ansetts vara möjliga i praktiken. Påståendet i begäran om omprövning gäller i första hand beslutets ändamålsenlighet, inte dess laglighet.

 I begäran om omprövning framförs att trafiksäkerheten i Kantvik och kommuncentrum har bedömts motstridigt och utan numeriska data.

 Bedömningen av trafiksäkerheten kan grunda sig på sakkunnigbedömningar och på trafikmiljöns allmänna karaktärsdrag. Förvaltningslagen förutsätter inte att varje trafiksäkerhetsbedömning baseras på numeriska beräkningar. Den motstridighet som avses i begäran om omprövning visar inte att motiveringarna till beslutet är lagstridiga.

 Utmaningarna med trafiken och tomtanvändningen i Kantvik har lyfts fram i materialet till beslutsfattandet, senast som bilaga till 9.2.2026 § 30.

 Enligt en preliminär beräkning infaller behovet av ersättande lokaler för Kantvikin koulu åren 2027–2029. De pågående gatubyggnadsarbetena i Kyrkslätts centrum blir färdiga under år 2026, och sedan fungerar trafiken normalt och tryggt i centrumområdet, både för fordon och gång- och cykeltrafik. Eleverna förflyttar sig under skoldagen mellan olika verksamhetsställen ledda längs planerade rutter.

 I centrum startar de nya gatu- och infraarbetsplatserna först när de nya planområdena genomförs, men i närheten av de ersättande lokalerna sker dessa byggnadsarbeten först när behovet av de ersättande lokalerna har upphört.

 Rivningen av Kyrkslätts skolcentrum planeras så att den inte äventyrar säkerheten i de ersättande lokalerna. Kirkkoharjun koulu (årskurserna 1–9), årskurserna 7–9 i Winellska skolan och det finskspråkiga och det svenskspråkiga gymnasiet har tidigare haft sin verksamhet i skolcentret. Antalet användare har vid samma ögonblick varit betydligt större än i Kantvikin koulu. När gymnasierna flyttar i början av år 2027 blir Kantvikin koulu den enda användaren i området. Området har fungerande trafikarrangemang och arrangemang för lämning och hämtning samt parkeringsplatser.

 I begäran om omprövning framförs att beslutet strider mot proportionalitetsprincipen och medför exceptionella och långvariga olägenheter.

 Proportionalitetsprincipen förutsätter att myndighetens åtgärder står i rätt proportion till det eftersträvade målet. Målet med avgörandet om ersättande lokaler är att ordna undervisningen tryggt och oavbrutet under byggnadsprojektet. Beslutet kan inte anses vara uppenbart oskäligt i förhållande till detta mål, även om det medför förändringar i elevernas vardag.

 Kommunstyrelsens beslut 9.2.2026 § 30 har uppstått i ett behörigt organ, i laglig ordning och på ett sätt som förvaltningslagen förutsätter tillräckligt beredd. Påståendena i begäran om omprövning gäller i huvudsak ändamålsenligheten av avgörandet och påvisar inte att beslutet är lagstridigt.