RSS
Sökning
RSS-länk
Mötesärende:https://kirkkonummise.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Sökning
Kommunstyrelsen
Protokoll 13.10.2025/Paragraf 333
| Föregående ärende | Följande ärende |
Godkännande av budgeten 2026 och ekonomiplanen 2027–28
Kommunstyrelsen 13.10.2025 § 333
379/02.02.00/2025
Beredare ekonomidirektör Esa Lindell
bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen
kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen
Förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen
personaldirektör Lea Pääkkönen
fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)
Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas
Kommunstyrelsen beslutar
1
anteckna för kännedom kommundirektörens budgetförslag, i vilket kommundirektören kan göra behövliga preciseringar
2
behandla budgetförslaget nästa gång 10.11.2025.
Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och ekonomidirektör Esa Lindell presenterade budgetförslaget vid sammanträdet.
Kommunfullmäktigeledamöterna var inbjudna att närvara vid mötet (via Teams) under denna paragraf kl. 18.00 - 18.30 för att lyssna till presentationen av budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027-28.
Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt beslutsförslaget.
Redogörelse I budgeten definieras Kyrkslätts kommuns inkomster och utgifter samt mål för följande år. I budgeten ingår också kommunens investeringar. Utgångspunkten för budgeten är kommunstrategin som godkänts i kommunen. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för följande kalenderår. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgeten utgör samtidigt planeringsperiodens första år.
Beredningen av kommunens budget har startat på våren med ramförslag av kommunens sektorer. Kommunstyrelsen godkände vid sitt sammanträde 9.6.2024 förslaget till budgetram, som innehöll ett ytterligare sparkrav. Nämnderna i Kyrkslätts kommun behandlade budgeten i september-oktober 2025. Utifrån nämndernas förslag samt de riktlinjer som fastställts i programmet för en hållbar kommunekonomi har kommundirektören utarbetat ett budgetförslag, som publiceras 9.10.2025. Budgetförslaget framskrider först till behandling i kommunstyrelsen 13.10.2025. Fullmäktige godkänner budgeten för år 2026 och samtidigt ekonomiplanen för åren 2027–2028 vid sitt sammanträde 17.11.2025. Vid samma sammanträde godkänns kommunens skattesatser. Direktiven för verkställigheten av budgeten godkänns i kommunstyrelsen 24.11.2025. Nämndernas dispositionsplaner godkänns senast 31.1.2026.
I ekonomiplanen presenteras målen för utveckling av verksamheterna i kommunen och utreds hur verksamheten och investeringarna finansieras.
Uppnåendet av de mål som ställts upp i budgeten uppföljs och man rapporterar om situationen till ledamöterna i delårsöversikterna.
Det ekonomiska läget
Kyrkslätts kommuns ekonomiska situation har varit stabil, men den allmänna ekonomiska utvecklingen under det senaste året har stoppat tillväxten av skatteintäkterna.
Kommunens årsbidrag har kunnat täcka avskrivningarna sedan 2020, men för innevarande år kommer detta sannolikt inte att lyckas. Kommunens kumulativa överskott var 56,5 miljoner euro i slutet av år 2024. Budgeten för år 2025 visar underskott på 2,0 miljoner euro. 
Inom kommunekonomin kommer år 2026 att vara mer utmanande och svårare att förutse. Räntorna har stigit från nollnivån och förväntas ligga kvar på nuvarande nivå, cirka två procent, även framöver. Kommunens befolkningstillväxt förväntas hålla sig vid målet på 1 %, vilket ger ökade skatteintäkter och effektiviserar verksamhetens enhetskostnader, men också ökar behovet av investeringar.
Bostadsbyggnadsinvesteringarna har varit i lågkonjunktur, vilket har påverkat befolkningstillväxten i kommunen och därmed kommunalskatteintäkterna. Företagens svårigheter till följd av minskad konsumtionsefterfrågan har ökat och påverkat sysselsättningsläget.
I kommunen ökar investeringsutgifterna och årsbidraget räcker inte till för att täcka avskrivningarna och räntekostnaderna. Resultatet kan försvagas på grund av reformen av statsandelssystemet och de ökande lönekostnaderna. De kollektivavtalslösningar som sträcker sig till 2027 höjer kostnaderna med över tre procent per år. Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden kan leda till att kostnaderna för AN-reformen blir högre än vad som beaktats i statsandelssystemet. Särskilt antalet långtidsarbetslösa har ökat. Den betydande ökningen av kommunens andel av kostnaderna för Helsingforsregionens trafik påverkar vår budget negativt.
Driftsekonomin och utvecklingsmål
De kommunala organen har uppnått kommunstyrelsens ramförslag i euro. Färdigställande av Gesterby skolcentrum (Wigge) redan på hösten 2025 visste man inte av i ramskedet.
Beräkningarna för statsandelar och skatteintäkter har preciserats, och både statsandelarna och skatteintäktsprognoserna har stigit något jämfört med ramkalkylen. Årets överskott i budgetförslaget är 1,5 miljoner euro. Förslaget innehåller inga skattehöjningar. När det gäller samfundsskatten har kommunen fått en preliminär uppgift från skattemyndigheten om att kommunens andel av samfundsskatten ökar. Med stöd av detta har inkomstprognosen höjts med en miljon euro, vilket är knappt hälften av prognosbedömningen.
Investeringar
I enlighet med den godkända servicenätsplanen investerar vi kraftigt i bildningstjänsterna. År 2025 färdigställs Wigge, det vill säga Gesterby skolcentrum. Byggandet av det bildningens hus Lyyra inleddes 2024 och byggnaden tas i bruk i början av 2027. År 2026 beräknas den totala kostnaden för Lyyra-investeringen uppgå till cirka 36,1 miljoner euro. Byggandet av Nissnikuhuset i Masaby inleddes 2025 och den beräknade totalkostnaden är 39 miljoner euro. För år 2026 har ett investeringsanslag på 19,2 miljoner euro reserverats. Planeringen av skolcentrumet i Kantvik fortskrider och för planeringskostnaderna har 2 miljoner euro reserverats för 2026. De totala kostnaderna beräknas uppgå till cirka 18,8 miljoner euro. Dessutom inleds projektplaneringen eller behovsutredningen för följande projekt: ny daghemsbyggnad i Masabyområdet, daghemmen i centrumområdet, ombyggnad och renovering av Papinmäen koulu, totalrenovering av skyddsrummet i centrum samt renovering av simhallen. För renoveringsinvesteringar har totalt 2,5 miljoner euro reserverats.
De centralaste infrainvesteringarna budgetåret 2026 är:
- Allmän planering 750 000 euro
- Gatu- och byggnadsplanering 2 610 000 euro, bl.a. Tollsporten, Villa Hagas park, Briggstranden, Norra Jorvas och Veikkolabäcken II
- Entreprenader 18 100 000 euro, bl.a. Kyrkslättsvägen och Överbyvägen, Stallbacken och sanering av Munkkullavägen
- Idrotts- och rekreationsområden 1 850 000 €
- Vattenförsörjningens investeringar 5 650 000 euro.
I programmet för hållbar kommunekonomi har det fastställts att investeringar som inte ingår i den godkända servicenätsplanen ska minskas med totalt 35 miljoner euro under åren 2026–2029, vilket motsvarar cirka 10 % av den totala investeringsnivån.
Kommunstrategi
De centralaste målen i vår kommunstrategi är:
- Ett levande och gemenskapligt Kyrkslätt
Vårt kommuncentrum är en levande mötesplats som lockar en att trivas och som är känd för såväl evenemang och som för ett omfattande serviceutbud.
- Vi stärker samarbetsnätverken med andra kommuner, näringslivet och den tredje sektorn
- Ett hållbart och växande Kyrkslätt
Vår ekonomi är i långsiktig balans.
Vi investerar hållbart, agerar kostnadseffektivt och ökar inkomstbasen.
I Kyrkslätt finns mångsidigt och högklassigt boende för personer i alla åldrar
Vi är en företagar- och företagsvänlig kommun
- Ett kunnigt och lärande Kyrkslätt
Vi erbjuder en attraktiv och trivsam arbetsplats.
Vi skapar möjligheter för arbetssökande
Våra lärmiljöer är trygga och sunda
Vi förnyar modigt våra förfaringssätt
Finansiering och hållbar tillväxt
Statsandelssystemet håller på att förnyas och antogs träda i kraft från början av 2026. Reformen har dock skjutits upp och budgetförslaget har utarbetats enligt de gamla grunderna. Det är politiskt svårt att genomföra förändringen kostnadsneutralt.
Finlands Kommunförbund har i september publicerat de nya skatteinkomstprognoserna för år 2026, och om de förverkligas får Kyrkslätt sammanlagt 111,8 miljoner euro i skatteinkomster och prognosen för år 2027 är 117,4 miljoner euro och för år 2028 122,8 miljoner euro. Enligt en prognos från Skatteförvaltningen kommer kommunens andel av samfundsskatten att öka, vilket har lett till att samfundsskatteintäkterna har höjts med en miljon euro per år för åren 2026–2029 jämfört med Kommunförbundets prognoser.
Programmet för hållbar kommunekonomi, som är avsett att stöda budgetberedningen och den långsiktiga ekonomiska planeringen, presenterades för fullmäktige i maj. I oktober 2025 förelades fullmäktige de riktlinjer som kommunstyrelsen godkänt i programmet för beslut. Programmet är ett strategiskt principbeslut där man fastställer både målen i euro och riktlinjerna för fortsatt beredning, till vilka kommunen på längre sikt ska kunna förbinda sig i beslutsfattandet och ekonomistyrningen. Vår kommun kan göra kontrollerad och förnuftig anpassning efter förändringen i servicebehovet samt förbinda sig med beslutsfattarna till programmet för hållbar kommunekonomi, genom vilket vi både stöder tillväxt och håller serviceproduktionen kostnadseffektiv.
| Föregående ärende | Följande ärende |