Dynasty informationsservice Sökning RSS Kyrkslätt

RSS-länk

Mötesärende:
https://kirkkonummise.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
https://kirkkonummise.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Kommunstyrelsen
Protokoll 10.06.2024/Paragraf 207


 

 

Beredning av budgeten 2025 och ekonomiplanen 2026–2027

Kommunstyrelsen 10.06.2024 § 207  

506/02.02.00/2024 

 

 

Beredare vik. ekonomidirektör Sirpa Roos, kommundirektör Virpi Sailas

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

 

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas 

 

 Kommunstyrelsen beslutar

1
godkänna ramen för uppgörande av budgeten för år 2025 enligt bilagan

2
anteckna ramen för uppgörande av ekonomiplanen för åren 2026–2027 för kännedom

3
uppmana alla serviceområden att uppgöra sina förslag till budget 2025 inom ramen för det organvisa verksamhetsbidraget med beaktande av det separat bindande anslaget för HRT

4
uppmana alla serviceområden att fästa särskild uppmärksamhet vid att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska tillstånd under planeringsperioden

5
konstatera att serviceområdenas förslag till budget 2025 och ekonomiplan 2026–2027 ska tillställas kommunstyrelsen senast 30.9.2024

6
konstatera följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2025:

- Nämndernas behandlingar senast 30.9
- Kommundirektörens budgetförslag till kommunstyrelsen 12.10
- Kommunstyrelsens budgetförslag till kommunfullmäktige KST 4.11
- Fullmäktiges budgetsammanträde FGE 11.11

 

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och vik. ekonomidirektör Sirpa Roos presenterade ärendet vid sammanträdet.

 

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad. Under diskussionen hade ordförande Timo Haapaniemi föreslagit följande tillägg till beslutsförslaget:

 

Kommunstyrelsen beslutar

 

1

godkänna ramen för uppgörande av budgeten för år 2025 i enlighet med bilagan

 

2

anteckna ramen för uppgörande av ekonomiplanen för åren 2026–2027 för kännedom med tillägget om att resultatet för planeåret 2026 måste bli positivt med hjälp av preciserade skatteinkomstprognoser och behövliga ekonomiska anpassningsåtgärder, vilka också revisionsnämnden har förutsatt.

 

3

uppmana alla serviceområden att göra upp sina förslag till budget 2025 inom ramen för det organvisa verksamhetsbidraget med beaktande av de separat bindande anslagen för HRT

 

4

uppmana alla serviceområden fästa särskild uppmärksamhet vid att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska situationen under planeringsperioden

 

5

uppmana till att inleda förhandlingarna med HRT:s ledning om att utvärdera kommunens betalningsandelar på nytt och att begränsa ökningen av betalningsandelen till en hållbar nivå 

 

6

konstatera att serviceområdenas förslag till budget 2025 och ekonomiplan åren 2026–2027 ska lämnas till kommunstyrelsen senast 30.9.2024

 

7

konstatera följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2025:

 

- Nämnbehandlingar senast 30.9.2024

- Kommundirektörens budgetförslag till kommunstyrelsen 10.10.2024

- Kommunstyrelsens budgetförslag till kommunfullmäktige 4.11.2024

- Fullmäktiges budgetsammanträde 11.11.2024

 

 

Ordförandens förslag till tillägg godkändes enhälligt.

 

Kommunfullmäktiges ordförande Tony Björk lämnade sammanträdet under behandlingen av denna paragraf kl. 19.26.

 

 

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt

1
godkänna ramen för uppgörande av budgeten för år 2025 i enlighet med bilagan

2
anteckna ramen för uppgörande av ekonomiplanen för åren 2026–2027 för kännedom med tillägget om att resultatet för planeåret 2026 måste bli positivt med hjälp av preciserade skatteinkomstprognoser och behövliga ekonomiska anpassningsåtgärder, vilka också revisionsnämnden har förutsatt.

3
uppmana alla serviceområden att göra upp sina förslag till budget 2025 inom ramen för det organvisa verksamhetsbidraget med beaktande av de separat bindande anslagen för HRT

4
uppmana alla serviceområden fästa särskild uppmärksamhet vid att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska situationen under planeringsperioden

5
uppmana till att inleda förhandlingarna med HRT:s ledning om att utvärdera kommunens betalningsandelar på nytt och att begränsa ökningen av betalningsandelen till en hållbar nivå

6
konstatera att serviceområdenas förslag till budget 2025 och ekonomiplan åren 2026–2027 ska lämnas till kommunstyrelsen senast 30.9.2024

7
konstatera följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2025:

- Nämnbehandlingar senast 30.9.2024
- Kommundirektörens budgetförslag till kommunstyrelsen 10.10.2024
- Kommunstyrelsens budgetförslag till kommunfullmäktige 4.11.2024
- Fullmäktiges budgetsammanträde 11.11.2024

 

För kännedom serviceområdena

 

Redogörelse I budgeten definieras Kyrkslätts kommuns inkomster och utgifter samt mål för följande år, och den innehåller också kommunens investeringar. Utgångspunkten för budgeten är kommunstrategin som godkänts i kommunen. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för följande kalenderår. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgeten är samtidigt planeringsperiodens första år.

 

 Beredningen av kommunens budget har startat i april med ramförslag av kommunens serviceområden. Kommunfullmäktige behandlade vid sitt seminarium 2–3.5.2024 scenarier inom kommunens ekonomi och faktorer som påverkar budgeten. 

 

 Kommunstyrelsen godkänner 10.6.2024 ramförslaget till budget. Nämnderna i Kyrkslätts kommun behandlar budgeten under augusti och september 2024. Utifrån nämndernas förslag bereder kommundirektören budgetförslaget, som publiceras 12.10.2024. Budgetförslaget framskrider först till behandling i kommunstyrelsen 4.11.2024. Fullmäktige godkänner vid sitt sammanträde 11.11.2024. budgeten för år 2025 och samtidigt ekonomiplanen för åren 2026–2027. Direktiven för verkställigheten av budgeten godkänns i kommunstyrelsen 25.11.2024. Nämndernas dispositionsplaner godkänns senast 31.1.2025.

 

 I ekonomiplanen presenteras målen för utveckling av verksamheterna i kommunen och utreds hur verksamheten och investeringarna finansieras. Uppnåendet av de mål som ställts upp i budgeten uppföljs och man rapporterar om situationen till ledamöterna i delårsöversikterna. 

 

  Det ekonomiska läget

 

 I kommunekonomin råder inom de närmaste åren en avsevärd obalans mellan inkomsterna och utgifterna. Budgetarbetet utmanas av prishöjningar, det permanenta behovet av ombyggnads- och nyinvesteringar som håller sig på hög nivå i Kyrkslätt samt infrainvesteringarna på hög nivå och de ökande ränteutgifterna på grund av dessa.  När det gäller investeringarna påverkar avskrivningarna resultatet med större vikt än före reformen av avskrivningsplanen. Investeringsnivån och dess inverkan på finansieringskostnaderna har lyfts fram i ramförslaget. Det kan också finnas behov av ökning av service till exempel inom småbarnspedagogiken. 

 

 Under de kommande åren kan kommunernas ekonomi påverkas av normavvecklingstalko, reformen av statsandelssystemet 2026, övriga inverkningar av statens ekonomi på kommuner, fastighetsskattereformen samt ändringen som gäller ordnande av sysselsättnings- och näringstjänster från och med början av år 2025. 

 

 Under de kommande åren är de ökande investeringarna samt ökningen av kostnaderna en utmaning för kommunen. Löneuppgörelsen som genomfördes år 2023 ökade personalkostnaderna (3 milj. euro) särskilt i fråga om bildningsväsendet. Löneuppgörelsen år 2024 ökar personalutgifterna till 0,9 miljoner euro. Det kan komma mera ändringar i lönerna, eftersom t.ex. UKTA är under förhandling år 2025. 

 

 Kyrkslätts kommuns årsbidrag har ökat under åren 2021–2023 (21,3 milj. euro, 38,3 milj. euro och 42,3 milj. euro). År 2023 var särskilt bra, och kommunen gjorde ett överskott på 23,7 milj. euro år 2023. Kommunens kumulativa överskott var 44,9 milj. euro år 2023.  

 

 De kommande åren verkar ur ekonomiskt perspektiv vara mer utmanande för kommunen. När kommunens uppgifter och de statsandelar som kommunen får minskar är det i fortsättningen mer utmanande att anpassa utgifterna. En risk är också att kostnaderna för AN-reformen blir högre än de ökade statsandelarna. 

 

 Å andra sidan ökar kommunens invånarantal, vilket ger kommunen mera skatteinkomster och effektiverar enhetskostnaderna för verksamheten men ökar behovet av investeringar.

 

 Finlands Kommunförbund har publicerat en ny skatteinkomstprognos för år 2025. Om den förverkligas får Kyrkslätt 4,47 milj. euro mera i skatteinkomster än i prognosen för år 2024. Fastighetsskatten är bunden till byggnadskostnadsindexet, som har höjts och höjer kommunens skatteintäkter. Skatteinkomstprognosen för år 2025 kan dock ännu förändras. En ny prognos fås senast i slutet av juni, varefter rambudgeten ännu vid behov kan ändras.

 

 Staten deltar via statsandelssystemet i finansieringen av den lagstadgade basservice som kommunerna tillhandahåller. Statsandelarna utgör den viktigaste delen av statsbidragssystem som riktar sig till kommunerna. Statsandelarna bestäms på kalkylerade grunder och de betalas automatiskt till kommunerna utan några särskilda ansökningar. Reformen av det kommunala finansieringssystemet har startat, och enligt inskrivningen i Petteri Orpos regeringsprogram förnyas helheten av finansieringen av och statsandelssystemet för kommuner så att den motsvarar kommunernas nya roll och situationen efter ikraftträdandet av vårdreformen och AN-reformen. Finlands Kommunförbund har publicerat en ny skatteinkomstprognos för år 2025. Om den förverkligas får Kyrkslätt 2,55 milj. euro mera i statsandelar än i prognosen för år 2024. AN-tjänsternas andel av prognosen för statsandelarna är 4,9 milj. euro.

 

 I uppgörandet av ramen har man i försäljningsvinsterna från anläggningstillgångar under de kommande åren (ekonomiplan 2026–27) iakttagit bl.a. en beräkning av försäljningsintäkterna från försäljningen av social- och hälsovårdsfastigheterna. Budgeten för år 2025 och planeringen av de kommande åren påverkas dessutom av bl.a. en avsevärd ökning av HRT:s utgifter och övergången av AN-tjänsterna till kommunen.