Kommunfullmäktige
Protokoll 13.11.2023/Paragraf 91

Kommunfullmäktige 13.11.2023 § 91  

490/02.02.00/2023 

Beslutsförslag  

 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till budget år 2024 och ekonomiplan åren 2025-26.

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och ekonomidirektör Esa Lindell presenterade paragraferna 89, 90 och 91 som en helhet i samband med behandlingen av paragraf 89.

Kommunfullmäktiges ordförande Tony Björk, kommunstyrelsens ordförande Timo Haapaniemi och äldrerådets ordförande Kaj Sjöblom höll anföranden.

Fullmäktiges gruppanföranden hölls enligt följande: Urho Blom (saml.), Katja Ylisiurua (VF), Marjut Frantsi-Lankia (C), Markus Myllyniemi (gröna) och Antti Salonen (Pro Kyrkslätt).

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att det under diskussionen hade getts ändringsförslag enligt följande:

Ledamot Ville Salminens tilläggsförslag:

Ett tillägg på 30 000 euro i budgeten. Allokeras 30 000 € till de åtgärder som föranleds av de ändringar i verksamhetsmiljö inom bildningstjänsterna som nämns på sidan 47 och inom de finskspråkiga utbildningstjänsterna som nämns på sidan 54 och inom de svenskspråkiga utbildningstjänsterna som nämns på sidan 62, till de objekt som sektorn bestämt, med beaktande av resultaten av den välfärds- och säkerhetsenkät som kommuninvånarna har möjlighet att besvara.

Tilläggsförslaget understöddes av Arttu Lankinen, Johanna Järvinen, Jani Kähkönen, Piia Aallonharja, Timo Haapaniemi, Ulf Kjerin, Kim Liljequist, Anneli Granström, Kari Virtanen, Jani Ekman, Kim Åström, Patrik Lundell, Marko Kari, Jussi Määttä, Hannu Valtanen, Urho Blom och Matti Kaurila.

Tilläggsförslaget godkändes inte enhälligt så ordföranden konstaterade att man måste rösta om saken.

Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar "ja" och de som understöder Ville Salminens tilläggsförslag röstar "nej".

Omröstningspropositionen godkändes.

Vid omröstningen gavs 8 ja-röster, 37 nej-röster, 5 röstade blankt och 1 ledamot var borta.

Ville Salminens tilläggsförslag fick fler röster och vann.

Ja-röster: Minna Hakapää, Reetta Hyvärinen, Saara Huhmarniemi, Sanni Jäppinen, Aku Leijala, Katja Ylisiurua, Markus Myllyniemi och Antti Kilappa.

Nej-röster: Jani Ekman, Anna Sahiluoma, Johanna Järvinen, Ville Salminen, Hannu Valtanen, Kim Liljequist, Matti Kaurila, Ulla Seppälä, Antti Salonen, Hans Hedberg, Tero Suominen, Tony Björk, Ari Harinen, Jerri Kämpe-Hellenius, Pekka Oksanen, Carl-Johan Kajanti, Kim Åström, Noora Piili, Kari Virtanen, Martin Valtonen, Matilda Björkqvist, Jussi Määttä, Ulf Kjerin, Liisa Kosonen, Urho Blom, Tuovi Ronkainen, Jani Kähkönen, Marko Kari, Anneli Granström, Marjut Frantsi-Lankia, Kim Männikkö, Patrik Lundell, Timo Haapaniemi, Stefan Gustafsson, Anna Aintila, Arttu Lankinen och Piia Aallonharja.

Blankt röstade Johanna Fleming, Miisa Jeremejew, Anna-Mari Toikka, Elina Kärkimaa och Maarit Orko.

Borta: Martin Honkanen

Ledamot Katja Ylisiuruas förslag om strykning:

s. 69 näst sista raden och s. 74 sista stycket. Man tar bort omnämnandena om att man med intäkterna av virkesförsäljning åtminstone ska täcka kostnaderna för skogsvård.

Strykningsförslaget understöddes av Minna Hakapää och Anna Aintila.

Strykningsförslaget godkändes inte enhälligt så ordföranden konstaterade att man måste rösta om saken.

Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget med Ville Salminens tillägg röstar "ja" och de som understöder Katja Ylisiuruas strykningsförslag röstar "nej".

Omröstningspropositionen godkändes.

Vid omröstningen gavs 37 ja-röster, 7 nej-röster, 6 röstade blankt och 1 ledamot var borta.

Utgångsförslaget med Ville Salminens tillägg fick fler röster och vann.

Ja-röster: Ari Harinen, Carl-Johan Kajanti, Jani Kähkönen, Jani Ekman, Anna Sahiluoma, Tero Suominen, Ulla Seppälä, Tuovi Ronkainen, Ville Salminen, Jussi Määttä, Arttu Lankinen, Matilda Björkqvist, Antti Kilappa, Noora Piili, Piia Aallonharja, Marko Kari, Kim Liljequist, Urho Blom, Liisa Kosonen, Hannu Valtanen, Ulf Kjerin, Pekka Oksanen, Tony Björk, Matti Kaurila, Timo Haapaniemi, Anneli Granström, Hans Hedberg, Aku Leijala, Antti Salonen, Patrik Lundell, Kim Åström, Jerri Kämpe-Hellenius, Kim Männikkö, Johanna Järvinen, Marjut Frantsi-Lankia, Stefan

Gustafsson och Kari Virtanen.

Nej-röster: Minna Hakapää, Anna Aintila, Katja Ylisiurua, Reetta Hyvärinen, Saara Huhmarniemi, Anna-Mari Toikka och Martin Valtonen.

Blankt röstade Johanna Fleming, Maarit Orko, Markus Myllyniemi, Miisa Jeremejew, Sanni Jäppinen och Elina Kärkimaa.

Borta: Martin Honkanen.

Beslut Kommunfullmäktige beslutade godkänna kommunstyrelsens förslag till budget år 2024 och ekonomiplan åren 2025-26 med ett tillägg på 30 000 euro som allokeras till de åtgärder som föranleds av de ändringar i verksamhetsmiljö inom bildningstjänsterna som nämns på sidan 47 och inom de finskspråkiga utbildningstjänsterna som nämns på sidan 54 och inom de svenskspråkiga utbildningstjänsterna som nämns på sidan 62, till de objekt som sektorn bestämt, med beaktande av resultaten av den välfärds- och säkerhetsenkät som kommuninvånarna har möjlighet att besvara.

Beslutshistoria

Kommunstyrelsen 06.11.2023 § 377 

Beredare Ekonomidirektör Esa Lindell,

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 Kommunstyrelsen beslutar

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till budget år 2024 och ekonomiplan åren 2025-26. 

2 justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och ekonomidirektör Esa Lindell presenterade ärendet vid sammanträdet.

 Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att Arttu Lankinen under diskussionens gång hade gett följande tilläggsförslag:

 Tillägg 30 000 € (Arttu Lankinen) 

 Allokeras 30 000 € till de på sidan 47 nämnda åtgärderna som föranleds av ändringarna i bildningssektorns verksamhetsmiljö, till de objekt som sektorn bestämt, med beaktande av resultaten av den välfärds- och säkerhetsenkät som kommuninvånarna har möjlighet att besvara.

 Tilläggsförslaget understöddes av Anneli Granström, Timo Haapaniemi och Ulf Kjerin.

 Tilläggsförslaget godkändes inte enhälligt så ordföranden konstaterade att man måste rösta om saken.

 Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar "ja" och de som understöder Arttu Lankinens tilläggsförslag röstar "nej".

 Omröstningspropositionen godkändes.

 Vid omröstningen gavs 6 ja-röster, 5 nej-röster och 2 röstade blankt.

 Utgångsförslaget fick fler röster och vann.

 Ja-röster: Saara Huhmarniemi, Antti Kilappa, Ari Harinen, Sanni Jäppinen, Kati Kaihlaranta och Anna Aintila.

 Nej-röster: Matti Kaurila, Timo Haapaniemi, Ulf Kjerin, Anneli Granström och Arttu Lankinen.

 Blankt röstade: Anna Sahiluoma och Carl-Johan Kajanti.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget.

Redogörelse Fullmäktigegrupperna har ställt frågor om kommundirektörens budgetförslag. Frågorna har besvarats av tjänsteinnehavare 26.10.2023. Budgetförhandlingsdelegationen, som består av medlemmar i fullmäktigegrupperna, samlades för att behandla budgeten 30.10 och 31.10.2023. Vid förhandlingarna behandlade delegationen fullmäktigegruppernas förslag till ändringar, och kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige till budget år 2024 och ekonomiplan åren 2025-26 har gjorts upp på basis av de ändringar som godkändes och tjänsteinnehavarnas ändringar. Budgetförhandlingsdelegationens och tjänsteinnehavarnas föreslagna ändringar i kommundirektörens budgetförslag ingår som tilläggsmaterial.

Kommunstyrelsen 16.10.2023 § 336 

Beredare ekonomidirektör Esa Lindell,

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas 

 Kommunstyrelsen beslutar

1
anteckna för kännedom kommundirektörens budgetförslag där kommundirektören kan göra nödvändiga preciseringar.

2
behandla budgetförslaget nästa gång 6.11.2023.

Behandling Denna paragraf behandlades efter § 334.

Kommunfullmäktigeledamöterna var kallade till sammanträdet under behandlingen av denna paragraf kl. 18.00-19.05.

Kommunstyrelseledamot Ari Harinen anlände till sammanträdet i början av behandlingen av denna paragraf kl. 18.00.

Kommundirektör Virpi Sailas, ekonomidirektör Esa Lindell, direktör för serviceområdet för bildning Eeva-Kaisa Ikonen, direktör för serviceområdet för samhällsteknik Anna-Kaisa Kauppinen och de gemensamma tjänsternas förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen presenterade budgeten för år 2024 och ekonomiplanen för åren 2025-26. Direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen och bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen avlägsnade sig från sammanträdet efter behandlingen av paragrafen kl. 19.05.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt förslaget.

Redogörelse Budgetprocessen

 Budgetens grunder så som befolkningsutvecklingen och scenarierna för Kyrkslätts ekonomi för de följande tio åren behandlades preliminärt vid fullmäktigeseminariet 31.5.2023. Organen har berett sina förslag till budget senast 30.9.2023. Kommunstyrelsen godkände 11.9.2023 den preciserade ramen för upprättande av budgeten och ekonomiplanen som utgångspunkt för beredningen av budgeten för år 2024. Kommundirektören har utgående från serviceområdenas budgetförslag uppgjort sitt budgetförslag.

 Den av kommunstyrelsen utnämnda budgetförhandlingsdelegationen, som består av medlemmar i fullmäktigegrupperna, sammanträder för att behandla budgeten 30-31.10 och 1.11. Den gör eventuella ändringsförslag till kommunstyrelsens sammanträde 6.11, där man utgående från de vid förhandlingarna överenskomna ändringarna bildar kommunstyrelsens budgetförslag för år 2024 som sedan behandlas i kommunfullmäktige 13.11.2023.

 Budget 2024

 Verksamhetsutgifterna, 152,0 miljoner euro, ökar nästa år jämfört med utfallprognosen för år 2023 med 5,4 %. Anslaget för personalutgifterna, 87,1 miljoner euro, ökar med ca 8,5 miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten för år 2023. Den allmänna lönelösningen våren 2023 höjde personalutgifterna år 2023, så jämfört med det stiger anslaget för år 2024 med ca 5,5 miljoner euro. Anslaget för köp av tjänster uppgår till 40,1 miljoner och ökar med ca 4,8 miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten för år 2023 och med 2 miljoner euro jämfört med utfallsprognosen. Den största posten som inverkar på tillväxten nästa år är HRT:s betalningsandel som växer med 1,4 miljoner euro.

 Verksamhetsintäkterna beräknas uppgå till 25,4 miljoner euro och beräknas öka med över en miljon euro jämfört med budgeten för år 2023 och uppnå samma nivå som utfallsprognosen för år 2023. Verksamhetsbidraget uppgår till 126,6 miljoner euro som ökar med 11,9 miljoner euro. Tillväxten jämfört med utfallsprognosen för år 2023 är 7,6 miljoner euro.

 Skatteintäkterna beräknas uppgå till 107,5 miljoner euro, vilket är ca 3 miljoner mindre än i den ursprungliga budgeten för år 2023 och 8 miljoner euro mindre än i utfallsprognosen för år 2023. De minskade skatteintäkterna beror på välfärdsområdesreformen som ledde till att alla kommuners skattesats sänktes med 12,64 procentenheter. År 2023 fick man ännu efterredovisningar enligt den gamla skattesatsen på 19,75 %, men sådana fås inte längre år 2024. Den nedre gränsen för fastighetsskattesatsen för mark höjs enligt förslaget av Orpos regering från 0,93 procent till 1,3 procent, vilket innebär ett tillägg på 1,8 miljoner euro för skatteintäkterna.

 Statsandelarna har beräknats uppgå till 37,7 miljoner euro, dvs. lite mer än år 2023.

 Det har reserverats 54,6 miljoner euro för investeringsanslag, vilket innebär en ökning på 41,6 % jämfört med år 2023. För husbyggnadsinvesteringar har reserverats 10,5 miljoner euro.

 Avvikelser i den givna ramen

 De förslag som föredragandena uppgjort för organen var alla inom ramarna, men bildnings- och fritidsnämnden beslutade lägga till 30 000 euro till ungdomstjänsternas understöd för handledd kvällsverksamhet. Samhällstekniska nämnden beslutade lägga till 50 000 euro för genomförandet av trafiksäkerhetsåtgärder och 15 000 euro för bidrag för enskilda vägar.

 Kyrkslätts vatten underskred den givna ramen med ca 0,4 miljoner euro och gemensamma tjänsterna med ca 0,16 miljoner euro. I den sistnämnda har man beaktat överföringen av anslagen enligt justeringen av fördelningen av ICT-kostnaderna.

 I ramen hade internt fakturerade ICT-kostnader för över 0,6 miljoner euro överförts till extern fakturering. Efter justeringen av ramen har det ännu gjorts tillägg i överföringen av ICT-kostnaderna, vilka minskade verksamhetsbidraget för gemensamma tjänster och ökade verksamhetsbidraget för organen inom serviceområdet för bildning och fritid med ca 300 000 euro.

 För kalkyleringen av avskrivningar togs i bruk ett program som simulerar avskrivningar och som ändrade avskrivningsberäkningen i förhållande till ramen. Till följd av simuleringen minskade avskrivningarna för år 2024 och 2025, medan avskrivningar för år 2026 ökade. Ändringarna togs i beaktande i budgetförslaget. Kommunstyrelsen har förelagts ett förslag om att man i avskrivningarna skulle övergå från restvärdesavskrivning till linjär avskrivning. Simuleringen lyckas endast med linjär avskrivning.

 Kommunernas pensionsförsäkring meddelade efter justeringen av ramen kostnadsandelen för år 2024 för kommunens utjämningsavgift, dvs. den tidigare pensionsutgiftsbaserade pensionsavgiften, som var ungefär en miljon euro större än vad som antagits i ramen. Tilläggsbehovet berodde på preciseringen av fördelningsförhållandet av pensionsavgifterna mellan välfärdsområdet och kommunerna.

 Som en försiktighetsåtgärd beräknades statsandelarna minska en aning eftersom den slutliga informationen om deras belopp fås först i årsskiftet.

 Förverkligandet av balanseringsmålet

 Preciseringen och minskningen av avskrivningsplanen för åren 2024 och 2025 innebär att årsbidraget utan försäljningar av anläggningstillgångar och markanvändningsersättningar fortsättningsvis räcker till för att täcka avskrivningarna i budgetförslaget t.o.m. bättre än i ramen trots de ökade utgifterna. År 2026 ökar ändå avskrivningarna i förhållande till ramen om investeringarna förverkligas planenligt. På grund av den höga inflationsnivån ökar upplåningsbehovet under planeringsperioden och lån per invånare kommer att öka mer än 1,5 gånger. Täckandet av skötselkostnaderna för lånen med nuvarande räntenivå kommer för sin del att försvaga resultatet som under den kommande planeringsperioden visar ett överskott.