Dynasty informationsservice Sökning RSS Kyrkslätt

RSS-länk

Mötesärende:
http://kirkkonummise.oncloudos.com:80/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
http://kirkkonummise.oncloudos.com:80/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Kommunstyrelsen
Protokoll 12.06.2023/Paragraf 196


 

 

Ram för uppgörande av budgeten för år 2024

Kommunstyrelsen 12.06.2023 § 196  

490/02.02.00/2023 

 

 

Beredare Ekonomidirektör Esa Lindell, 

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

 

Beslutsförslag Tf. kommundirektör Anna-Kaisa Kauppinen 

 

 Kommunstyrelsen beslutar
 
1
godkänna ramen för uppgörande av budgeten och ekonomiplanen 2024-2026 i enlighet med bilagan
 
2
uppmana alla serviceområden att göra upp sina förslag till budget 2024 inom ramen för det organvisa verksamhetsbidraget med beaktande av de separat bindande anslagen för HRT

3
uppmana alla serviceområden att ägna särskild uppmärksamhet åt att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska tillstånd under planeringsperioden

4
konstatera att serviceområdenas förslag till budget 2024 och ekonomiplan åren 2025-2026 ska lämnas till kommunstyrelsen senast 29.9.2023

5
konstatera följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2024:
- nämndernas behandlingar före 29.9
- kommundirektörens budgetförslag till kommunstyrelsen 12.10
- kommunstyrelsens budgetförslag till kommunfullmäktige KST 16.10 eller 6.11
- fullmäktiges budgetsammanträde FGE 13.11

 

Behandling Tf. kommundirektör Anna-Kaisa Kauppinen och ekonomidirektör Esa Lindell presenterade ärendet vid sammanträdet.

 

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt förslaget.

 

Redogörelse Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för följande kalenderår. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgeten är samtidigt planeringsperiodens första år.

 

 Det allmänna ekonomiska läget

 

 Efter pandemin har kriget i Ukraina medfört osäkerhet inför framtiden, vilket höjt energipriset och trappat upp inflationen och orsakat en höjning av räntenivån. Det är svårt att bedöma hur mycket energipriset förhoppningsvis sjunker under planeringsåren.

 

 Finlands kommunförbund har publicerat nya skatteinkomstprognoser för år 2023. Om de förverkligas får Kyrkslätt skatteinkomster till ett belopp av 3,63 milj. euro mer än budgeterat. Fastighetsskatten är bunden till byggnadskostnadsindexet, som har höjts och höjer kommunens skatteintäkter. Kommunalskatten skars ner 12,64 %-enheter vid välfärdsområdesreformen, och kvar är alltså 7,11 %. Skatteprocenten måste fastställas med en decimals noggrannhet för år 2024. Att den positiva tillväxtriktningen i fråga om kommunens befolkningsantal fortsätter och att sysselsättningsgraden hålls på hög nivå är väsentliga med tanke på skatteinkomstutvecklingen.

 

 Tilläggsförpliktelser för kommunerna och andra ändringar år 2024

 

 Den nya regeringens mål är tillsvidare oklara, men man kan anta att det inte kommer ytterligare förpliktelser. Beredningen av AN-reformen måste inledas redan i år, och den ökar kostnaderna även för nästa år, beroende på om man får statsandelar för beredningen och hur mycket. Då reformen träder i kraft år 2025 har för såväl de gemensamma tjänsternas utgiftsanslag som statsandelarna reserverats 3,5 milj. euro.

 

 Den nya kommunens ekonomiska utveckling

 

 Baskommunens utgiftsutveckling kommer efter välfärdsområdesreformen att vara mera förutsägbar, men utgångssituationen bör vara balanserad. Man står inför en tilläggsutmaning år 2024 då man inte längre får kvarskatterna som produceras av den gamla skatteprocenten och skatteinkomsterna enligt Finlands kommunförbunds prognos sjunker i Kyrkslätt med cirka 8,5 %, dvs. med cirka 10 milj. euro jämfört med år 2023.

 

 Nivån på kommunernas investeringar utgör en särskild utmaning. Avskrivningarna som uppkommer av dessa påverkar resultatet med en dubbelt större vikt än före reformen. Investeringsnivån och dess inverkan på finansieringskostnaderna har lyfts fram i ramförslaget. Man fattar beslut om ett eventuellt investeringstak och periodisering av investeringarna på längre sikt i samband med det slutliga godkännandet av budgeten.

 

 Finansministeriet har i april 2023 publicerat uträkningar om välfärdsområdesreformens effekter på kommunernas statsandelar. Kalkylerna baserar sig på kommunernas preliminära bokslutsuppgifter.  De slutliga bokslutsuppgifterna och deras inverkan på kommunernas slutliga statsandelar publiceras i augusti. Den slutliga mängden statsandelar som tilldelas kommunen under de kommande åren är beroende av ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna år 2022.  Med ändringarna av statsandelarna orsakar inte övergångstiden på 5 år omedelbara stora inverkningar men den slutliga inverkan av reformen på Kyrkslätts ekonomi är negativ till ett belopp om uppskattningsvis 2,4 milj. euro.

 

 Inverkan av 2022 års bokslut och 2023 års utfallsprognos i april på ramen

 

 År 2022 blev Kyrkslätts kommuns budgetöverskott 12,7 milj. euro. Resultatmålet för den ursprungliga budgeten var ett underskott om 2,8 milj. euro, som skulle ha uppfyllts enligt beräkningarna om inte välfärdscentralen hade sålts och man hade fått en försäljningsvinst om 14,3 milj. euro.

 

 För år 2023 budgeterades preliminärt ett överskott på 16,7 miljoner euro. Förslagen om ändring av anslagen i driftsekonomin år 2023 görs då effekten av vårens lönelösningar realiseras efter sommaren. Prognoserna visas i egna kolumner i rambilagan. Lönelösningen påverkar anslagen som under ekonomiplansperioden står till alla serviceområdens förfogande. Utfallet av andra utgifter än personalutgifter beaktas i förslagen till tilläggsanslag. Det finns inte för tillfället tryck på överskridning av andra anslag än löneutgifterna, förutom kostnaderna för fastighetsunderhåll. Man får täckning för tilläggsbehoven av den förbättrade skatteintäktsprognosen.

 

 Ramförslaget för år 2024 visar överskott på 8,2 miljoner euro. Ramen har uppgjorts organvis för de externa inkomsternas och utgifternas del i enlighet med nivån som är bindande för kommunfullmäktige. Serviceområdena kan göra motiverade anslagsändringar mellan sina organ. De externa posterna är bindande för att varje serviceområde direkt kan påverka dessa.

 

 Ramen omfattar för serviceområdet för bildnings del kostnadstillägget som jämfört med tjänsternas nuvarande nivå troligen orsakas av konkurrensutsättningen av skolskjutsarna med anledning av ökningen av priset på energi. Dessutom har anslag lagts till för stöd av yngre tonåringar.

 

 Den separat bindande ramen för HRT har getts separat. Dess betalningsandel torde öka på grund av minskade passagerarantal och ökning av infrakostnaderna. Vid tidpunkten för uppgörandet av ramförslaget har man inte fått HRT:s eget budgetförslag för år 2024, men man antar att det ökar med ca en miljon euro. 350 000 euro har för året reserverats för hyror för ersättande lokaler på grund av skolbyggandet. Kostnaderna för fastighetsunderhållet har stigit med mer än en tredjedel jämfört med fjolåret, så det föreslås att underhållskostnaderna höjs med en miljon euro.

 

 Rammålet är stramt, så ändringar som beror på eventuella nya anslagsbehov ska täckas i organens budgetförslag eller med sparåtgärder som man beslutar om skilt år 2024.

 

 ICT-kostnader

 

 Kommunstyrelsen förutsatte att man utreder orsaken till att ICT-kostnaderna ökat i bokslutet 2022. Kommunens ICT-tjänster har internt fakturerat serviceområdena för hyror för anordningar, dataförbindelser och program i gemensam användning. Fördelningen av de totala kostnaderna har gjorts i relation till antalet anordningar, vilket också innefattat ICT-enhetens personalkostnader. Enhetspriserna i faktureringen var för låga år 2021 varmed kostnadsändringen ökade i förhållande till år 2022. I synnerhet inom bildningstjänsterna ökade kostnaderna då antalet anordningar ökade.

 

 I ramförslaget övergår man till att direkt fakturera serviceområdena externt då kostnaderna baserar sig på fakturan som riktas till användaren. Till övriga delar ersätts faktureringen med övervältring, i vilken ingår ICT-enhetens centraliserade gemensamma program, dataskydds- och enhetens personalkostnader. Ändringen allokerar och differentierar kostnaderna bättre än förut och beaktar exakt totalkostnaderna för varje år.