Byggnads- och miljönämnden
Protokoll 24.02.2026/Paragraf 27

Byggnads- och miljönämnden 24.02.2026 § 27  

23/10.03.00.08/2026 

Beredare Tillståndsarkitekt Arja Sihvola

 arja.k.sihvola@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Tillståndsarkitekt Arja Sihvola 

 Byggnads- och miljönämnden beslutar förkasta begäran om omprövning. Det ursprungliga beslutet förblir i kraft.

Motiveringar:
Skydd enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet och planskydd är självständiga instrument. Å andra sidan är skydd enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet avsett att tillämpas även när de lagenliga förutsättningarna för skydd uppfylls och det skydd som behövs inte finns tillgängligt genom planskydd. Det finns också byggnader som är skyddade både genom lagen om skyddande av byggnadsarvet och planen. Skydd enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet har en bredare dimension i att man genom den även kan skydda interiörer i större utsträckning. I fråga om det aktuella objektet kan planskyddet dock utvidgas att även gälla salutrymmena, vilket Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland har lyft fram. Att miljöministeriet inte har infört planeringsförpliktelser utesluter inte heller skydd genom plan.

Om man kan sätta saker och ting i rätt proportion kan man nämna att endast två av de över 11 000 byggnaderna i Kyrkslätts kommun är byggnadsobjekt som är skyddade genom lagen om skyddande av byggnadsarvet. Den ena ägs av staten och den andra är privatägd. De planskyddade byggnaderna i kommunen beräknas dock vara flera hundra.

Också historiskt bevisvärde enligt 8 § punkt 5 i lagen om skyddande av byggnadsarvet kan nämnas utöver de redan tidigare nämnda grunder som konstaterats i NTM-centralen i Nyland och som påverkar byggnadens betydelse. Lamporna i Kyrkslätts församlingshem, liksom i alla de kyrkliga byggnader som designats av arkitekt Juha Leiviskä, är tillverkade av Valaisinpaja i Kyrkslätt.

Av ovannämnda följer att planskydd kan tillämpas trots att skyddsärendet enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet är lagakraftvunnet avgjort och avslaget. Därav följer också att prövning av förutsättning av rivningslov är ett självständigt ärende och det påverkas inte av att skydd enligt lag saknas. Kommunen utöver självständig makt och prövning när det gäller planläggning. Kommunen har alltid möjlighet att till exempel ändra sin tidigare ståndpunkt när det gäller eventuell ändring av en plan.

Prövning av rivningslov är rättsprövning. Förutsättningarna har dock skrivits i flexibel form, vilket ger utrymme för prövning. När rivningslovet avslås, liksom i fallet som gäller utvidgningsdelen (1984) är det väsentliga hur beslutet har motiverats. I tjänsteinnehavarbeslutet har man lyft fram att existensen av skyddsvärden på objektet förhindrar beviljande av rivningslov. I beslutet har man också lyft fram att detaljplanen är föråldrad, vilket också miljöministeriet har konstaterat. Likaså har miljöministeriet konstaterat objektets riksomfattande värde på samma sätt som museimyndigheterna.

När den kyrkliga samfälligheten, så som det anges i begäran om omprövning, inte har behov av nya kyrkliga byggnader, ska det aktuella, mycket centrala området på cirka 2,17 hektar som i detaljplanen fastställts som kvartersområde för kyrkor och övriga kyrkliga byggnader i alla fall detaljplaneras på nytt för ny användning. Behovet av detaljplan är alltså uppenbart på området i fråga.

Förutsättning för avslag på rivningslov är inte att objektet måste vara skyddat antingen genom lag eller plan eller bådadera. Rivningslov måste oberoende av detta avslås om rivningen skulle innebära att ”traditions- eller skönhetsvärden eller andra värden som ingår i den byggda miljön förstörs” (MBL 139 §). I lagen bestäms också: ”När en byggnad eller en del av den rivs skall det ses till att historiskt eller arkitektoniskt värdefulla byggnader eller stadsbilden inte förstörs” (MBL 118 §). Det finns ingen skyldighet att fatta ett positivt beslut om rivningslov i en situation där objektet inte är skyddat om rivning på ovan nämnda sätt skulle leda till förstörelse av värdena.

Det är helt möjligt och realistiskt att renovera utvidgningsdelen, som är mindre än den ursprungliga rivningshelheten, och detta orsakar ingen oskälig ekonomisk belastning för den kyrkliga samfälligheten.

Med iakttagande av det ovan nämnda innebär rivning av utvidgningsdelen från år 1984 förstörelse av traditions-, skönhets- eller andra värden som ingår i den bebyggda miljön, och det finns inga grunder för rivning.

Tillämpade rättsnormer:
Markanvändnings- och bygglagen 118 §
Markanvändnings- och bygglagen 139 § Förutsättningarna för rivningslov
Markanvändnings- och bygglagen 54 § Krav på detaljplanens innehåll
Markanvändnings- och bygglagen 166 § Underhåll av byggnader
Lagen om skyddande av byggnadsarvet 2 § 2 mom.

Redogörelse:
Begäran om omprövning har inkommit inom besvärstiden, och ändringssökanden har besvärsrätt.
Det är fråga om en begäran om omprövning av ett partiellt avslag av tillståndsarkitekten på rivningslov 22.12.2024 § 598, LP-257-2024-01285, gällande rivning av församlingshemmet (församlingshemsdelen och ämbetsverksdelen) och garagebyggnaden.

Tilläggsmaterial:
Begäran om omprövning med bilagor.

Behandling Kommunstyrelsens ordförande Anna Sahiluoma anlände under behandlingen av paragrafen kl. 18.39.

 Under diskussionen gav Ossi Kaihua ett motförslag om remittering av ärendet för ny beredning:

 ”Ärendet remitteras för ny beredning på grund av att tjänsteinnehavaren eventuellt är jävig. Ärendet tas upp vid nästa sammanträde och bereds och föredras av en annan tjänsteinnehavare.”

 Oona Ylitolonen understödde motförslaget. Ordföranden konstaterade att det i ärendet getts ett motförslag som understötts och att man ska rösta om det. Ordföranden föreslog följande omröstningsproposition: De som understöder utgångsförslaget röstar ”ja” och de som understöder Kaihuas motförslag röstar ”nej”. Omröstningen utfördes i det elektroniska sammanträdessystemet. Ordföranden avslutade omröstningen och konstaterade att rösterna fördelades enligt följande: 9 nej-röster (Toni Lehtinen, Marja Manninen, Pekka Mutanen, Nadia Korkman, Ossi Kaihua, Roope Rasi, Oona Ylitolonen, Saara Huhmarniemi och Minna Elo) och 0 ja-röster. Ordföranden konstaterade att motförsslaget vann.

Beslut Byggnads- och miljönämnden beslutade remittera ärendet för ny beredning på grund av att tjänsteinnehavaren eventuellt är jävig. Ärendet tas upp vid nästa sammanträde och bereds och föredras av en annan tjänsteinnehavare.

Redogörelse Begäran om omprövning har inkommit inom besvärstiden, och ändringssökanden har besvärsrätt.

 Det är fråga om en begäran om omprövning av ett partiellt avslag av tillståndsarkitekten på rivningslov 22.12.2024 § 598, LP-257-2024-01285, gällande rivning av församlingshemmet (församlingshemsdelen och ämbetsverksdelen) och garagebyggnaden.

 Tilläggsmaterial:

 Begäran om omprövning med bilagor.