Kommunfullmäktige
Protokoll 17.11.2025/Paragraf 107

Kommunfullmäktige 17.11.2025 § 107  

379/02.02.00/2025 

Beslutsförslag  

 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till budget år 2026 och ekonomiplan åren 2027–28.

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och ekonomidirektör Esa Lindell presenterade ärendet.

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att det under diskussionen hade lämnats motförslag enligt följande:

Motförslag (Minna Enqvist):

I budgeten återinförs tjänsteinnehavarnas ursprungliga förslag om att fastanställa de tidsbundna skolcoacherna (5 + 1). 

Tjänsteinnehavarnas förslag stöder kommunens strategiska mål, barn och ungas välmående samt skolvardagens smidighet. Skolcoacherna är en viktig del av det tidiga stödet som förebygger att problem hopar sig och stärker elevernas känsla av trygghet. Skolcoacher erbjuder lågtröskelstöd och ingriper snabbt i vardagliga situationer. De kompletterar lärarkårens och elevvårdens arbete på ett betydande sätt. Skolvardagen har förändrats och elevernas utmaningar blivit mer mångfacetterade, vilket gör skolcoachernas arbetsinsats ännu mer nödvändig. Enligt elevenkäten år 2025 upplever allt fler elever att det finns en vuxen i skolan att prata med om sina bekymmer (78 % i åk 1-6, 56 % i åk 7-9). Denna positiva utveckling hänger samman med skolcoachernas närvaro. I lärarenkäten ansåg 86 % av lärarna att skolcoacherna ska finnas kvar, och mervärdet för eleverna bedömdes med ett medelvärde på 8,5 (median 10). Att fastanställa skolcoacherna är också ekonomiskt klokt. Förebyggande arbete minskar korrigerande kostnader och är en ansvarsfull, kunskapsbaserad investering i Kyrkslätts framtid.

Motförslaget understöddes av Sini Felipe, Edla Niemi, Viveca Lahti, Noora Kettunen, Jukka Lahti, Marjut Frantsi-Lankia, Eero Lankia, Tero Suominen och Tuovi Ronkainen.

Motförslaget godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att man måste rösta om det.

Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar ”ja” och de som understöder Minna Enqvists motförslag röstar ”nej”. Omröstningspropositionen godkändes.

Vid omröstningen gavs 41 ja-röster och 10 nej-röster.

Utgångsförslaget fick fler röster och vann.

Ja röstade Valtonen Martin, Taussi Henri, Kaurila Matti, Hedberg Hans, Åström Kim, Vasenius Thomas, Liljequist Kim, Piili Noora, Haapaniemi Timo, Huhmarniemi Saara, Ylitolonen Oona, Adlercreutz Anders, Ragnell Sami, Aintila Anna, Kjerin Ulf, Orko Maarit, Kiukas Maiju, Lankinen Arttu, Blom Urho, Aallonharja Piia, Hakapää Minna, Frimodig Josephine, Kilappa Antti, Ekman Jani, Karkinen Ronja, Granström Anneli, Engström Miika, Sahiluoma Anna, Kock Fredrik, Väisänen Veera, Björk Tony, Tapio Suvi, Jeremejew Miisa, Kari Marko, Korkman Nadia, Kähkönen Jani, Lindgren Viveca, Lavanti Lauri, Valli Lauri, Björkroth Sofia och Jäppinen Sanni.

Nej röstade Felipe Sini, Frantsi-Lankia Marjut, Enqvist Minna, Lahti Viveca, Lahti Jukka, Ronkainen Tuovi, Lankia Eero, Kettunen Noora, Niemi Edla och Suominen Tero.

Motförslag (Minna Enqvist):

Följande stryks ur budgettexten: "Det utreds om det är möjligt att avstå från icke-lagstadgade befattningar som kuratorer och psykologer inom småbarnspedagogik."             

Kyrkslätt strävar efter att vara en barnvänlig och stark bildningskommun som främjar kommuninvånarnas och de anställdas välbefinnande, hälsa och upplevda livskvalitet. Kurator- och psykologtjänsterna inom småbarnspedagogiken stöder detta mål genom att erbjuda barn och familjer stöd i tid – när små insatser kan stärka välbefinnandet och förebygga att problem växer. Enligt fullmäktiges riktlinje ska serviceproduktionen stöda kommunens strategiska mål och fungera kostnadseffektivt. Åtgärder som riktas mot personalen ska användas endast som en sista utväg. Den skrivning som framfördes i budgetförhandlingarna står i konflikt med denna princip. Även om det endast skulle handla om en utredning, utgår den från möjligheten att minska personalen. Om utredningen skulle leda till beslut om att avstå från dessa uppgifter, skulle följden oundvikligen bli samarbetsförhandlingar – just det förfarande som endast borde användas som sista medel. Det stämmer att kurator- och psykologtjänster inom småbarnspedagogiken inte är lagstadgade uppgifter, men Kyrkslätt har medvetet stärkt det tidiga stödet för barnfamiljer genom att behålla dessa tjänster. Just nu, när barns och ungas psykiska utmaningar ökar och familjernas situationer blir mer komplicerade, är det inte rätt tid att försvaga detta förebyggande arbete. Nedskärningar i detta skede skulle inte ge besparingar, utan i stället öka kostnaderna för korrigerande tjänster senare.

Motförslaget understöddes av Sini Felipe, Edla Niemi, Noora Kettunen, Tuovi Ronkainen, Jukka Lahti, Marjut Frantsi-Lankia, Tero Suominen och Eero Lankia.

Motförslaget godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att man måste rösta om det.

Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar ”ja” och de som understöder Minna Enqvists motförslag röstar ”nej”. Omröstningspropositionen godkändes.

Vid omröstningen gavs 41 ja-röster och 10 nej-röster.

Utgångsförslaget fick fler röster och vann.

Ja röstade Piili Noora, Väisänen Veera, Kock Fredrik, Haapaniemi Timo, Valli Lauri, Ekman Jani, Blom Urho, Sahiluoma Anna, Karkinen Ronja, Kilappa Antti, Tapio Suvi, Kari Marko, Björk Tony, Kjerin Ulf, Valtonen Martin, Hedberg Hans, Kiukas Maiju, Aallonharja Piia, Åström Kim, Engström Miika, Orko Maarit, Liljequist Kim, Jäppinen Sanni, Kaurila Matti, Korkman Nadia, Huhmarniemi Saara, Björkroth Sofia, Frimodig Josephine, Lindgren Viveca, Granström Anneli, Ylitolonen Oona, Kähkönen Jani, Aintila Anna, Taussi Henri, Lavanti Lauri, Ragnell Sami, Adlercreutz Anders, Jeremejew Miisa, Lankinen Arttu, Hakapää Minna och Vasenius Thomas.

Nej röstade Frantsi-Lankia Marjut, Felipe Sini, Niemi Edla, Kettunen Noora, Lahti Jukka, Suominen Tero, Lankia Eero, Ronkainen Tuovi, Lahti Viveca och Enqvist Minna.

Motförslag (Tuovi Ronkainen):

I budgeten för år 2026 inkluderas en förlängning av bibliotekshuset Fyyris öppettider på lördagar till kl. 18.00

Bibliotekens betydelse för läskunnigheten är obestridlig. I välfärdsberättelsen konstateras att oron över barn och ungas försämrade läskunnighet och minskade läsning har ökat. Att främja barns och ungas läsning och läskunnighet är en av bibliotekets viktigaste uppgifter. Enligt forskning bidrar god läskunnighet till framgång i livet och förebygger utslagning. Den förlängda lördagsöppettiden stöder barn och barnfamiljer just i detta avseende och ökar alla kommuninvånares användning av biblioteket. Detta möjliggör också användning av bibliotekets evenemangslokaler efter kl. 15.00. Kostnadseffekterna täcks genom en ökning av anslaget.

Motförslaget understöddes av Noora Kettunen, Viveca Lahti, Minna Enqvist, Sini Felipe, Jukka Lahti, Tero Suominen, Edla Niemi, Eero Lankia och Marjut Frantsi-Lankia.

Motförslaget godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att man måste rösta om det.

Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar ”ja” och de som understöder Tuovi Ronkainens motförslag röstar ”nej”. Omröstningspropositionen godkändes.

Vid omröstningen gavs 41 ja-röster och 10 nej-röster.

Utgångsförslaget fick fler röster och vann.

Ja röstade Liljequist Kim, Jäppinen Sanni, Åström Kim, Lindgren Viveca, Blom Urho, Väisänen Veera, Orko Maarit, Sahiluoma Anna, Taussi Henri, Kaurila Matti, Valtonen Martin, Kilappa Antti, Piili Noora, Aintila Anna, Kähkönen Jani, Karkinen Ronja, Aallonharja Piia, Ylitolonen Oona, Ragnell Sami, Kiukas Maiju, Lankinen Arttu, Korkman Nadia, Granström Anneli, Björkroth Sofia, Engström Miika, Jeremejew Miisa, Vasenius Thomas, Huhmarniemi Saara, Björk Tony, Lavanti Lauri, Adlercreutz Anders, Haapaniemi Timo, Kari Marko, Hakapää Minna, Hedberg Hans, Frimodig Josephine, Valli Lauri, Tapio Suvi, Kock Fredrik, Kjerin Ulf och Ekman Jani,

Nej röstade Suominen Tero, Kettunen Noora, Lankia Eero, Felipe Sini, Ronkainen Tuovi, Lahti Jukka, Lahti Viveca, Enqvist Minna, Frantsi-Lankia Marjut och Niemi Edla.

Klämförslag (Lauri Lavanti):

Säkerställande av genomförandet av det stöd på skolnivå som ingår i reformen av stödet för lärande.

I samband med beredningen av budgeten för år 2027 utreds hur man framöver ska säkerställa att stödet på skolnivå enligt reformen av stödet för lärande genomförs.

Klämförslaget understöddes av Urho Blom, Edla Niemi, Henri Taussi, Saara Huhmarniemi, Miisa Jeremejew, Miika Engström, Maarit Orko, Veera Väisänen, Antti Kilappa, Viveca Lindgren, Kim Åström, Noora Piili, Sanni Jäppinen, Minna Enqvist, Minna Hakapää, Noora Kettunen, Sami Ragnell, Anna Sahiluoma, Oona Ylitolonen, Timo Haapaniemi, Suvi Tapio, Marjut Frantsi-Lankia, Lauri Valli, Marko Kari och Sofia Björkroth.

Lauri Lavantis klämförslag godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Kommunfullmäktige höll en paus efter behandlingen av denna paragraf kl. 19.30–19.45.

Beslut Kommunfullmäktige beslutade enligt beslutsförslaget.

Beslutshistoria

Kommunstyrelsen 10.11.2025 § 356 

Beredare Ekonomidirektör Esa Lindell,
fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas 

 Kommunstyrelsen beslutar

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till budget år 2026 och ekonomiplan åren 2027-28

2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Behandling Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att det under diskussionen hade getts motförslag enligt följande:

Motförslag (Sini Felipe):

Det anslag på 113 000 euro som avsågs för anställning av sex skolcoacher för årskurserna 1–6 från och med höstterminen återinförs.

Motförslaget understöddes av Teemu Kelkka.

Motförslaget godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att man måste rösta om det.

Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar ”ja” och de som understöder Sini Felipes motförslag röstar ”nej”. Omröstningspropositionen godkändes.

Vid omröstningen gavs 10 ja-röster och 2 nej-röster, 1 ledamot var borta.

Utgångsförslaget fick fler röster och vann.

Ja-röster: Jani Kähkönen, Urho Blom, Anna Sahiluoma, Viveca Lindgren, Outi Saloranta-Eriksson, Ulf Kjerin, Kim Liljequist, Martin Valtonen, Ronja Karkinen och Kim Åström.

Nej-röster: Teemu Kelkka och Sini Felipe.

Borta: Sanni Jäppinen.

Motförslag (Sini Felipe):

Bibliotekets lördagsöppettider förlängs till klockan 18. Kostnaden täcks genom en ökning av anslaget.

Förslaget vann inte understöd, så det förföll.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enligt beslutsförslaget.

Redogörelse Fullmäktigegrupperna har ställt frågor om kommundirektörens budgetförslag. Frågorna har besvarats av tjänsteinnehavare 23.10.2025. Budgetförhandlingsdelegationen, som består av medlemmar i fullmäktigegrupperna, samlades för att behandla budgeten den 27 och 28 oktober 2025. Vid förhandlingarna behandlade delegationen fullmäktigegruppernas förslag till ändringar, och kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige till budget år 2026 och ekonomiplan åren 2027–28 har gjorts upp på basis av de ändringar som godkändes och tjänsteinnehavarnas ändringar. Budgetförhandlingsdelegationens och tjänsteinnehavarnas föreslagna ändringar i kommundirektörens budgetförslag ingår som tilläggsmaterial.

 De största ändringarna i euro gällde ökningen av anslaget för bildnings- och välfärdsnämnden med 50 000 euro samt en ökning med 10 000 euro för ordnande av ett evenemang för barnfamiljer. Det anslag på 113 000 euro som avsågs för anställning av sex skolcoacher för årskurserna 1–6 från och med höstterminen ströks.

 I fråga om investeringarna minskades anslaget för en park med blommande träd med 33 %, det vill säga 50 000 euro och planeringsanslaget för simhallen skjuts upp med ett år, men inte genomförandet. Från iståndsättningen av Tvillinggrändens lekplats överfördes 400 000 euro för minskning av reparationsskulden för gator, varvid 100 000 euro återstod för obligatoriska säkerhetsåtgärder på Tvillinggrändens lekplats.

 Dessutom gjordes textändringar samt ändringar på initiativ av tjänsteinnehavarna enligt förhandlingspromemoriorna, som ingår som tilläggsmaterial.

 SDP:s, Vänsterförbundets och Centerns fullmäktigegrupper förband sig inte i förhandlingsresultatet.

Kommunstyrelsen 13.10.2025 § 333 

Beredare ekonomidirektör Esa Lindell

 bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen

 kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen

 Förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen

 personaldirektör Lea Pääkkönen

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 Kommunstyrelsen beslutar

1
anteckna för kännedom kommundirektörens budgetförslag, i vilket kommundirektören kan göra behövliga preciseringar

2
behandla budgetförslaget nästa gång 10.11.2025.

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och ekonomidirektör Esa Lindell presenterade budgetförslaget vid sammanträdet.

Kommunfullmäktigeledamöterna var inbjudna att närvara vid mötet (via Teams) under denna paragraf kl. 18.00 - 18.30 för att lyssna till presentationen av budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027-28.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt beslutsförslaget.

Redogörelse I budgeten definieras Kyrkslätts kommuns inkomster och utgifter samt mål för följande år. I budgeten ingår också kommunens investeringar. Utgångspunkten för budgeten är kommunstrategin som godkänts i kommunen. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för följande kalenderår. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgeten utgör samtidigt planeringsperiodens första år.

 Beredningen av kommunens budget har startat på våren med ramförslag av kommunens sektorer. Kommunstyrelsen godkände vid sitt sammanträde 9.6.2024 förslaget till budgetram, som innehöll ett ytterligare sparkrav. Nämnderna i Kyrkslätts kommun behandlade budgeten i september-oktober 2025. Utifrån nämndernas förslag samt de riktlinjer som fastställts i programmet för en hållbar kommunekonomi har kommundirektören utarbetat ett budgetförslag, som publiceras 9.10.2025. Budgetförslaget framskrider först till behandling i kommunstyrelsen 13.10.2025. Fullmäktige godkänner budgeten för år 2026 och samtidigt ekonomiplanen för åren 2027–2028 vid sitt sammanträde 17.11.2025. Vid samma sammanträde godkänns kommunens skattesatser. Direktiven för verkställigheten av budgeten godkänns i kommunstyrelsen 24.11.2025. Nämndernas dispositionsplaner godkänns senast 31.1.2026.

 I ekonomiplanen presenteras målen för utveckling av verksamheterna i kommunen och utreds hur verksamheten och investeringarna finansieras.

  Uppnåendet av de mål som ställts upp i budgeten uppföljs och man rapporterar om situationen till ledamöterna i delårsöversikterna.

 Det ekonomiska läget

 Kyrkslätts kommuns ekonomiska situation har varit stabil, men den allmänna ekonomiska utvecklingen under det senaste året har stoppat tillväxten av skatteintäkterna.

 Kommunens årsbidrag har kunnat täcka avskrivningarna sedan 2020, men för innevarande år kommer detta sannolikt inte att lyckas. Kommunens kumulativa överskott var 56,5 miljoner euro i slutet av år 2024. Budgeten för år 2025 visar underskott på 2,0 miljoner euro. 

 Inom kommunekonomin kommer år 2026 att vara mer utmanande och svårare att förutse. Räntorna har stigit från nollnivån och förväntas ligga kvar på nuvarande nivå, cirka två procent, även framöver. Kommunens befolkningstillväxt förväntas hålla sig vid målet på 1 %, vilket ger ökade skatteintäkter och effektiviserar verksamhetens enhetskostnader, men också ökar behovet av investeringar.

 Bostadsbyggnadsinvesteringarna har varit i lågkonjunktur, vilket har påverkat befolkningstillväxten i kommunen och därmed kommunalskatteintäkterna. Företagens svårigheter till följd av minskad konsumtionsefterfrågan har ökat och påverkat sysselsättningsläget.

 I kommunen ökar investeringsutgifterna och årsbidraget räcker inte till för att täcka avskrivningarna och räntekostnaderna. Resultatet kan försvagas på grund av reformen av statsandelssystemet och de ökande lönekostnaderna. De kollektivavtalslösningar som sträcker sig till 2027 höjer kostnaderna med över tre procent per år. Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden kan leda till att kostnaderna för AN-reformen blir högre än vad som beaktats i statsandelssystemet. Särskilt antalet långtidsarbetslösa har ökat. Den betydande ökningen av kommunens andel av kostnaderna för Helsingforsregionens trafik påverkar vår budget negativt.

 Driftsekonomin och utvecklingsmål

 De kommunala organen har uppnått kommunstyrelsens ramförslag i euro. Färdigställande av Gesterby skolcentrum (Wigge) redan på hösten 2025 visste man inte av i ramskedet.

 Beräkningarna för statsandelar och skatteintäkter har preciserats, och både statsandelarna och skatteintäktsprognoserna har stigit något jämfört med ramkalkylen. Årets överskott i budgetförslaget är 1,5 miljoner euro. Förslaget innehåller inga skattehöjningar. När det gäller samfundsskatten har kommunen fått en preliminär uppgift från skattemyndigheten om att kommunens andel av samfundsskatten ökar. Med stöd av detta har inkomstprognosen höjts med en miljon euro, vilket är knappt hälften av prognosbedömningen.

 Investeringar

 I enlighet med den godkända servicenätsplanen investerar vi kraftigt i bildningstjänsterna. År 2025 färdigställs Wigge, det vill säga Gesterby skolcentrum. Byggandet av det bildningens hus Lyyra inleddes 2024 och byggnaden tas i bruk i början av 2027. År 2026 beräknas den totala kostnaden för Lyyra-investeringen uppgå till cirka 36,1 miljoner euro. Byggandet av Nissnikuhuset i Masaby inleddes 2025 och den beräknade totalkostnaden är 39 miljoner euro. För år 2026 har ett investeringsanslag på 19,2 miljoner euro reserverats. Planeringen av skolcentrumet i Kantvik fortskrider och för planeringskostnaderna har 2 miljoner euro reserverats för 2026. De totala kostnaderna beräknas uppgå till cirka 18,8 miljoner euro. Dessutom inleds projektplaneringen eller behovsutredningen för följande projekt: ny daghemsbyggnad i Masabyområdet, daghemmen i centrumområdet, ombyggnad och renovering av Papinmäen koulu, totalrenovering av skyddsrummet i centrum samt renovering av simhallen. För renoveringsinvesteringar har totalt 2,5 miljoner euro reserverats.

 De centralaste infrainvesteringarna budgetåret 2026 är:

-          Allmän planering 750 000 euro

-          Gatu- och byggnadsplanering 2 610 000 euro, bl.a. Tollsporten, Villa Hagas park, Briggstranden, Norra Jorvas och Veikkolabäcken II

-          Entreprenader 18 100 000 euro, bl.a. Kyrkslättsvägen och Överbyvägen, Stallbacken och sanering av Munkkullavägen

-          Idrotts- och rekreationsområden 1 850 000 €

-          Vattenförsörjningens investeringar 5 650 000 euro.

 I programmet för hållbar kommunekonomi har det fastställts att investeringar som inte ingår i den godkända servicenätsplanen ska minskas med totalt 35 miljoner euro under åren 2026–2029, vilket motsvarar cirka 10 % av den totala investeringsnivån.

 Kommunstrategi

 De centralaste målen i vår kommunstrategi är:

-          Ett levande och gemenskapligt Kyrkslätt
Vårt kommuncentrum är en levande mötesplats som lockar en att trivas och som är känd för såväl evenemang och som för ett omfattande serviceutbud.

-          Vi stärker samarbetsnätverken med andra kommuner, näringslivet och den tredje sektorn

-          Ett hållbart och växande Kyrkslätt
Vår ekonomi är i långsiktig balans.
Vi investerar hållbart, agerar kostnadseffektivt och ökar inkomstbasen.
I Kyrkslätt finns mångsidigt och högklassigt boende för personer i alla åldrar
Vi är en företagar- och företagsvänlig kommun

-          Ett kunnigt och lärande Kyrkslätt
Vi erbjuder en attraktiv och trivsam arbetsplats.
Vi skapar möjligheter för arbetssökande

Våra lärmiljöer är trygga och sunda
Vi förnyar modigt våra förfaringssätt

 Finansiering och hållbar tillväxt

 Statsandelssystemet håller på att förnyas och antogs träda i kraft från början av 2026. Reformen har dock skjutits upp och budgetförslaget har utarbetats enligt de gamla grunderna. Det är politiskt svårt att genomföra förändringen kostnadsneutralt.

 Finlands Kommunförbund har i september publicerat de nya skatteinkomstprognoserna för år 2026, och om de förverkligas får Kyrkslätt sammanlagt 111,8 miljoner euro i skatteinkomster och prognosen för år 2027 är 117,4 miljoner euro och för år 2028 122,8 miljoner euro. Enligt en prognos från Skatteförvaltningen kommer kommunens andel av samfundsskatten att öka, vilket har lett till att samfundsskatteintäkterna har höjts med en miljon euro per år för åren 2026–2029 jämfört med Kommunförbundets prognoser.

 Programmet för hållbar kommunekonomi, som är avsett att stöda budgetberedningen och den långsiktiga ekonomiska planeringen, presenterades för fullmäktige i maj. I oktober 2025 förelades fullmäktige de riktlinjer som kommunstyrelsen godkänt i programmet för beslut. Programmet är ett strategiskt principbeslut där man fastställer både målen i euro och riktlinjerna för fortsatt beredning, till vilka kommunen på längre sikt ska kunna förbinda sig i beslutsfattandet och ekonomistyrningen. Vår kommun kan göra kontrollerad och förnuftig anpassning efter förändringen i servicebehovet samt förbinda sig med beslutsfattarna till programmet för hållbar kommunekonomi, genom vilket vi både stöder tillväxt och håller serviceproduktionen kostnadseffektiv.