Kommunstyrelsen
Protokoll 15.09.2025/Paragraf 292

Kommunstyrelsen 15.09.2025 § 292  

706/00.04.02/2025 

Beredare kommundirektör Virpi Sailas
förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen

 planerare Joni Arola

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 Kommunstyrelsen beslutar

1
ge utlåtandet i redogörelsedelen om Västra Nylands välfärdsområdes utkast till strategi för förnyelse av tjänster.

2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Behandling Ordförande Anna Sahiluoma anmälde jäv och lämnade sammanträdet under tiden för behandlingen av och beslutsfattandet i denna paragraf. Ersättare Maija Jäntti närvarade vid sammanträdet under denna paragraf kl. 16.34–17.25.

 I vice ordförande Sini Felipe fungerade som ordförande.

Västra Nylands välfärdsområdes samarbetsdirektör Karoliina Ohrankämmen var närvarande vid sammanträdet och presenterade ärendet, kl. 16.34-17.11.

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att det under diskussionen hade lämnats motförslag enligt följande:

Motförslag (Kim Liljequist):  

Tillägg till kommunens utlåtande: "Kyrkslätts kommun anser som en tvåspråkig kommun att det är mycket positivt att svenskspråkiga tjänster ordnas med beaktande av hela välfärdsområdets behov."

Motförslaget understöddes av Outi Saloranta-Eriksson, Martin Valtonen, Kim Åström, Maija Jäntti, Viveca Lindgren, Urho Blom, Minna Enqvist och Sanni Jäppinen.

Kim Liljequists motförslag godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Motförslag (Outi Saloranta-Eriksson):

Förändringslöften, andra stycket: //Den gemensamma elevvården leds av rektorn/föreståndaren för förskoleenheten//

Motförslaget understöddes av Martin Valtonen, Kim Åström, Urho Blom, Minna Enqvist och Viveca Lindgren.

Outi Saloranta-Erikssons motförslag godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Motförslag (Sanni Jäppinen):

Tillägg till kommunens utlåtande: Målen i lagen om funktionshinderservice och tillgängligheten ska beaktas.

Motförslaget understöddes av Maija Jäntti, Ronja Karkinen och Minna Enqvist.

Sanni Jäppinens motförslag godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Motförslag (Sari Haapasaari):

Beaktande av mentalvårdstjänster för unga och narkotikasituationen i utlåtandet

Motförslaget understöddes av Martin Valtonen, Sanni Jäppinen och Urho Blom.

Sari Haapasaaris motförslag godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt

1
ge utlåtandet i redogörelsedelen om Västra Nylands välfärdsområdes utkast till strategi för förnyelse av tjänster med följande preciseringar:

- följande läggs till: "Kyrkslätts kommun anser som en tvåspråkig kommun att det är mycket positivt att svenskspråkiga tjänster ordnas med beaktande av hela välfärdsområdets behov."

- precisering till utlåtandet: Förändringslöften, andra stycket: //Den gemensamma elevvården leds av rektorn/föreståndaren för förskoleenheten//

- följande läggs till: Målen i lagen om funktionshinderservice och tillgängligheten ska beaktas.

- följande läggs till: Beaktande av mentalvårdstjänster för unga och narkotikasituationen i utlåtandet.

2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Redogörelse Bakgrund

 Västra Nylands välfärdsområde begär utlåtanden om välfärdsområdets strategutkast. Utlåtandet ska lämnas in via tjänsten lausuntopalvelu.fi senast den 18 september 2025 kl. 12.00.

Länk till begäran om utlåtande och allt material:
https://www.lausuntopalvelu.fi

 Kommunens alla sektorer har deltagit i beredningen av Kyrkslätts kommuns utlåtande.

 Västra Nylands välfärdsområdes samarbetsdirektör Karoliina Ohrankämmen presenterar strategiutkastet vid kommunstyrelsens sammanträde.

 Kyrkslätts kommuns utlåtande

 Inledning 

 Kyrkslätts kommun tackar för möjligheten att kommentera Västra Nylands välfärdsområdes nya strategiutkast för förnyelse av tjänster (nedan ”strategi”).  

 Kyrkslätts kommun anser att det är positivt att Västra Nylands välfärdsområde endast tar fram en strategi och inte längre upprättar en separat servicestrategi. Strategin är nu mer sammanhållen och tydlig. Vi uppskattar strukturen i strategin, där det först dras riktlinjer och därefter görs förändringslöften. I förändringslöftena beskrivs behovet av förnyelse, metoder för förnyelse och mål för effekterna. För dessa mål bör goda indikatorer tas fram.

 I strategiförslaget nämns att förebyggande arbete ska vara systematiskt, mätbart och lett. Detta är ett centralt mål för att bygga ett gott samarbete. Kommunen anser att det är mycket viktigt att service förnyas på det hållbara sätt som beskrivs i utkastet.  

 Befolkningen i Västra Nyland, inklusive Kyrkslätt, åldras. Service som finns nära människan gör det lättare att bo längre hemma. Särskilt viktigt är det att säkerställa upplevelsen av delaktighet. Även om utvecklingen av digitala tjänster är viktig, måste dess begränsningar beaktas vid utvecklingen av tjänster för äldre.    

 Kyrkslätts kommun ber att särskild uppmärksamhet fästs vid behovet och ändamålsenligheten av service på plats, i och med att befolkningen blir mångsidigare. Därför är det viktigt att notera att distansmottagningar och digitalisering inte når en stor del av nuvarande och framtida invånare i Västra Nyland. 

 I förändringslöftena i strategin bör samarbetet mellan sysselsättningstjänster (sysselsättningsområden) och välfärdsområdet uppmärksammas ännu bättre. Förebyggande av arbetslöshet och främjande av sysselsättning stärker livskraften i vårt område.  

 Grundläggande uppgift 

 Kommunen konstaterar att välfärdsområdets värderingar huvudsakligen är beskrivna på ett bra och tydligt sätt (s. 11). Eftersom värdet ansvarsfullt är kopplat till kommunernas klimatmål, bör klimatarbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna ske i nära samarbete. Detta bör återspeglas tydligt i texten om värdet. 

 Kommunen anser att högkvalitativ dialog ska prioriteras i samarbetet mellan kommunerna, sysselsättningsområdet och välfärdsområdet.  

 Kommunen anser att målet om kompetens och lärande (s. 14) är stödvärt. I texten står att ”Som tjänsteanordnare sörjer vi för kompetensutvecklingen både för - - och för experterna i hela området.” Kommunen påpekar att kompetensutvecklingen dock måste ske i nära samarbete med kommunen, och kommunen ansvarar i första hand för utvecklingen av sin egen personals kompetens. 

 Kyrkslätts kommun anser att strategin för förnyelse av tjänster på ett bra sätt identifierar betydelsen av samarbete för planeringen av tjänster och verksamhet (s. 15). Kommunen ber dock att uppmärksamhet riktas mot samarbetets kvalitet och dess interaktivitet. Det är viktigt att när frågor som rör samarbetet mellan välfärdsområdet och kommunen behandlas, diskuteras och beslutas dessa tillsammans och i god tid. Kommunen ber att särskild uppmärksamhet ges åt ömsesidighet i samarbetet mellan kommunen och välfärdsområdet. 

 För samarbetets skull är det också viktigt att alla aktörer känner till varandras roller och ansvar vid serviceorganisationen. Kommunen ger som exempel att ansvaret för kommunens bostadsrådgivning har upplevts som otydligt för välfärdsområdets personal.  

 Principer för ordnandet 

 Kommunen konstaterar att möjliggörandet av utvecklingen av organisationernas tjänster är ett bra mål (s. 19). Organisationerna utför ett viktigt arbete för att främja välfärd och hälsa, vilket stöder både välfärdsområdets och kommunens uppdrag. Kommunen konstaterar att det är viktigt att välfärdsområdet och kommunerna samordnar sina bidragsrutiner så att LUVN skulle rikta sin stöd brett till social- och hälsovårdsorganisationer, medan kommunerna stöder annan föreningsverksamhet. För närvarande blir vissa lokala social- och hälsovårdsorganisationer utan bidrag, och det har förväntats att kommunerna ska kompensera för denna brist. Man bör också tillsammans komma överens om bidrag till avtalsbrandkårer och utveckling av fastigheter.  

 Förändringslöften 

 Kyrkslätts kommun anser att det är positivt att barns och ungas tjänster har lyfts fram som prioriterade i förändringslöftena (s. 22). En fungerande gemensam elevvård samt barns och ungas psykosociala tjänster är nyckelfaktorer här. Främjandet av barns och ungas välfärd kräver ett nära samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet.  

 Kommunen konstaterar att elevvården ska finnas i skolan, där elever och studerande vistas dagligen. Den gemensamma elevvården leds av rektorn och är till sin natur förebyggande. Kommunen anser därför att det är viktigt att LUVN säkerställer resurserna för den gemensamma elevvården med sin egen personal.  

 Kommunen framhåller att beräkningen av personaldimensioneringen inom elevvården utifrån exempelvis antalet mottagningsbesök inte är ett giltigt mått. Om tjänsten är begränsad, söker man sig inte heller dit. Dimensioneringen av tjänsten bör baseras på den information om servicebehovet som kommunerna tillhandahåller, vilket kan variera mellan enheter och områden. Kommunen konstaterar att en fungerande lösning kan hittas genom gemensamma förhandlingar om dimensioneringen av tjänsten. 

 Förändringslöftet om att garantera varje invånare i Västra Nyland en egen husläkare anser kommunen vara absolut värt att stöda (s. 23). Genom en husläkare möjliggörs en mer heltäckande vård och kontinuitet i vården. 

 Dessutom anser kommunen att målet att beskriva kundresorna i sin helhet är bra (s. 25). Kommunen påpekar att välfärdsområdet ska göra beskrivningen av kundresorna tillsammans med kommunerna och andra relevanta aktörer. Som nämnts ovan har det exempelvis funnits brister i beskrivningen av kundresan för bostadslösa kommuninvånare, eftersom välfärdsområdets personal enligt kommunens erfarenhet inte känner till kommunens boenderådgivning tillräckligt väl. Kommunen lyfter också fram sin oro för långtidsarbetslösas och utslagnas serviceresor och tillgång till tjänster och hoppas på ett starkt samarbete med välfärdsområdet i detta avseende. 

 Kommunen konstaterar också att det är viktigt att välfärdsområdets säkerhets- och beredskapsplaner utarbetas i samarbete med kommunen i de delar där det är relevant (s. 27).