Kommunstyrelsen
Protokoll 09.06.2025/Paragraf 222

Kommunstyrelsen 09.06.2025 § 222  

379/02.02.00/2025 

Beredare ekonomidirektör Esa Lindell,

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas 

 Kommunstyrelsen beslutar

1
godkänna ramen för uppgörande av budgeten för år 2026 enligt bilagan och anteckna ramen för uppgörande av ekonomiplanerna för investeringar för åren 2027–2028 för kännedom

2
uppmana alla sektorer att uppgöra sina förslag till budget 2026 inom ramen för det organvisa verksamhetsbidraget så att även ett resultat med överskott under ekonomiplaneåren uppnås med beaktande av det separat bindande anslaget för HRT och anslaget för arbetsmarknadsstödets kommunandel

3
uppmana alla sektorer att fästa särskild uppmärksamhet vid att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska tillstånd under planeringsperioden

4
konstatera att organens förslag till budget 2026 och ekonomiplan 2027–2028 ska tillställas kommunstyrelsen senast 3.10.2025

5
konstatera följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2026: 
- Nämnbehandlingar senast 3.10.2025
- Kommundirektörens budgetförslag till kommunstyrelsen 9.10.2025
- Kommunstyrelsens budgetförslag till kommunfullmäktige, kst 13.10.2025
- Fullmäktiges budgetsammanträde, fge 17.11.2025

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och ekonomidirektör Esa Lindell presenterade ärendet vid sammanträdet.

Kommunfullmäktiges ordförande Tony Björk lämnade sammanträdet under behandlingen av denna paragraf kl. 18.40.

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att ledamot Anna Sahiluoma under diskussionens gång hade gett följande motförslag:

Kommunstyrelsen beslutar att

1)      Driftskostnaderna minskas med 1 miljon euro från de kostnadsposter som valts ut av tjänsteinnehavarna, eftersom kommunen fortfarande har ett behov av ekonomisk anpassning på cirka 1 miljon euro. Kommunens upphandlingar effektiviseras med cirka 1 miljon euro per år.
 

2)      Inom ramen för ett ansvarsfullt ekonomiskt ledarskap är skattehöjningar det sista alternativet i metodurvalet.
 

3)      Kommunstyrelsens beslut 2.6.2025 om att låta göra en HRT-utredning inleds omedelbart. (Ursprungligen var det tänkt att utredningen skulle inledas ”omedelbart efter att programmet för hållbar utveckling delgivits kommunfullmäktige 19.5”).
 

4)      Kommunens investeringar bedöms utifrån kostnads-nyttokalkyler, till exempel utifrån om de förbättrar kommunens skatteintäkter eller medför annan nytta för kommunen.
 

5)      När det gäller personalen, om kostnaderna inte kan kontrolleras genom förfarandet med besättningstillstånd, kommer andra alternativ att övervägas och vid behov genomföras.

Motförslaget understöddes av Piia Aallonharja, Matti Kaurila, Anneli Granström, Ulf Kjerin och Timo Haapaniemi.

Alla punkter i motförslaget godkändes inte enhälligt, så ordföranden meddelade att det röstas separat om varje punkt.

Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar ”ja” och de som understöder Anna Sahiluomas motförslag röstar ”nej”. Omröstningspropositionen godkändes.

Punkt 1 i Anna Sahiluomas motförslag:

Driftskostnaderna minskas med 1 miljon euro från de kostnadsposter som valts ut av tjänsteinnehavarna, eftersom kommunen fortfarande har ett behov av ekonomisk anpassning på cirka 1 miljon euro. Kommunens upphandlingar effektiviseras med cirka 1 miljon euro per år.

Vid omröstningen gavs 5 ja-röster och 8 nej-röster.

Punkt 1 i Anna Sahiluomas motförslag fick fler röster och vann.

Ja-röster: Markus Myllyniemi, Kati Kaihlaranta, Ulf Kjerin, Saara Huhmarniemi och Anna Aintila

Nej-röster: Anneli Granström, Antti Kilappa, Anna Sahiluoma, Matti Kaurila, Timo Haapaniemi, Ari Harinen, Piia Aallonharja och Carl-Johan Kajanti.

Punkt 2 i Anna Sahiluomas motförslag:

Inom ramen för ett ansvarsfullt ekonomiskt ledarskap är skattehöjningar det sista alternativet i metodurvalet.

Vid omröstningen gavs 5 ja-röster och 8 nej-röster.

Punkt 2 i Anna Sahiluomas motförslag fick fler röster och vann.

Ja-röster: Kati Kaihlaranta, Anna Aintila, Markus Myllyniemi, Saara Huhmarniemi och Ulf Kjerin

Nej-röster: Carl-Johan Kajanti, Antti Kilappa, Ari Harinen, Timo Haapaniemi, Matti Kaurila, Anna Sahiluoma, Piia Aallonharja och Anneli Granström.

Punkt 3 i Anna Sahiluomas motförslag:

Kommunstyrelsens beslut 2.6.2025 om att låta göra en HRT-utredning inleds omedelbart. (Ursprungligen var det tänkt att utredningen skulle inledas ”omedelbart efter att programmet för hållbar utveckling delgivits kommunfullmäktige 19.5”).

Punkt 3 i Anna Sahiluomas motförslag godkändes enhälligt.

Punkt 4 i Anna Sahiluomas motförslag:

Kommunens investeringar bedöms utifrån kostnads-nyttokalkyler, till exempel utifrån om de förbättrar kommunens skatteintäkter eller medför annan nytta för kommunen.

Punkt 4 i Anna Sahiluomas motförslag godkändes enhälligt.

Punkt 5 i Anna Sahiluomas motförslag:

När det gäller personalen, om kostnaderna inte kan kontrolleras genom förfarandet med besättningstillstånd, kommer andra alternativ att övervägas och vid behov genomföras.

Vid omröstningen gavs 5 ja-röster och 8 nej-röster.

Punkt 5 i Anna Sahiluomas motförslag fick fler röster och vann.

Ja-röster: Saara Huhmarniemi, Anna Aintila, Kati Kaihlaranta, Markus Myllyniemi och Antti Kilappa.

Nej-röster: Timo Haapaniemi, Ulf Kjerin, Anneli Granström, Ari Harinen, Piia Aallonharja, Matti Kaurila, Carl-Johan Kajanti och Anna Sahiluoma.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade

1
godkänna ramen för uppgörande av budgeten för år 2026 enligt bilagan och anteckna ramen för uppgörande av ekonomiplanerna för investeringar för åren 2027–2028 för kännedom med följande ändringar:

- Driftskostnaderna minskas med 1 miljon euro från de kostnadsposter som valts ut av tjänsteinnehavarna, eftersom kommunen fortfarande har ett behov av ekonomisk anpassning på cirka 1 miljon euro. Kommunens upphandlingar effektiviseras med cirka 1 miljon euro per år.

- Inom ramen för ett ansvarsfullt ekonomiskt ledarskap är skattehöjningar det sista alternativet i metodurvalet.

- Kommunstyrelsens beslut 2.6.2025 om att låta göra en HRT-utredning inleds omedelbart. (Ursprungligen var det tänkt att utredningen skulle inledas ”omedelbart efter att programmet för hållbar utveckling delgivits kommunfullmäktige 19.5”).

- Kommunens investeringar bedöms utifrån kostnads-nyttokalkyler, till exempel utifrån om de förbättrar kommunens skatteintäkter eller medför annan nytta för kommunen.

- När det gäller personalen, om kostnaderna inte kan kontrolleras genom förfarandet med besättningstillstånd, kommer andra alternativ att övervägas och vid behov genomföras.
  
2
uppmana alla serviceområden att uppgöra sina förslag till budget 2026 inom ramen för det organvisa verksamhetsbidraget så att även ett resultat med överskott under ekonomiplaneåren uppnås med beaktande av det separat bindande anslaget för HRT och anslaget för arbetsmarknadsstödets kommunandel

3
uppmana alla sektorer att fästa särskild uppmärksamhet vid att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska tillstånd under planeringsperioden

4
konstatera att organens förslag till budget 2026 och ekonomiplan 2027–2028 ska tillställas kommunstyrelsen senast 3.10.2025

5
konstatera följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2026: 
- Nämnbehandlingar senast 3.10.2025
- Kommundirektörens budgetförslag till kommunstyrelsen 9.10.2025
- Kommunstyrelsens budgetförslag till kommunfullmäktige 13.10.2025
- Fullmäktiges budgetsammanträde 17.11.2025

Redogörelse I budgeten definieras Kyrkslätts kommuns inkomster och utgifter samt mål för följande år, och den innehåller också kommunens investeringar.

Utgångspunkten för budgeten är kommunstrategin som godkänts i kommunen. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för följande kalenderår. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgeten utgör samtidigt planeringsperiodens första år.

Beredningen av kommunens budget har startat i april med ramförslag av kommunens sektorer. Kommunstyrelsen behandlade vid sitt seminarium 9.5.2025 scenarier inom kommunens ekonomi och faktorer som påverkar budgeten.   

Kommunstyrelsen godkänner 9.6.2025 ramförslaget till budget. 

Kyrkslätts kommuns nämnder behandlar budgeten före början av oktober 2025. Utifrån nämndernas förslag bereder kommundirektören budgetförslaget, som publiceras 9.10.2025. Budgetförslaget framskrider först till behandling i kommunstyrelsen 4.11.2024. Fullmäktige godkänner budgeten för år 2026 och samtidigt ekonomiplanen för åren 2027–2028 vid sitt sammanträde 17.11.2025.

 Direktiven för verkställigheten av budgeten godkänns i kommunstyrelsen i november–december 2025. Nämndernas dispositionsplaner godkänns senast 31.1.2025.

I ekonomiplanen presenteras målen för utveckling av verksamheterna i kommunen och utreds hur verksamheten och investeringarna finansieras. Uppnåendet av de mål som ställts upp i budgeten uppföljs och man rapporterar om situationen till ledamöterna i delårsöversikterna.   

   Det allmänna ekonomiska läget 

I kommunekonomin råder inom de närmaste åren en avsevärd obalans mellan inkomsterna och utgifterna. Budgetarbetet utmanas i Kyrkslätt av det permanenta behovet av ombyggnads- och nyinvesteringar som håller sig på hög nivå samt infrainvesteringarna på hög nivå och upplåningsbehovet på grund av dessa och de ökande ränteutgifterna till följd av detta.  Den föreslagna genomsnittliga nedskärningen av investeringsnivån på andra än husbyggnadsinvesteringar är 10 % per år. Dess inverkan på finansieringskostnaderna ingår i ramförslaget. 

Löneuppgörelsen år 2025 höjer personalkostnaderna i genomsnitt med 3 procent per år under de kommande åren.

  En risk är också att kostnaderna för AN-reformen blir högre än de statsandelar som fås. Å andra sidan ökar kommunens invånarantal, vilket ger kommunen mera skatteinkomster och effektiverar enhetskostnaderna för verksamheten men ökar behovet av investeringar.

  Finlands Kommunförbund har i maj publicerat den senaste skatteinkomstprognosen för år 2026. Om den förverkligas får Kyrkslätt 5,2 milj. euro mera i skatteinkomster än i prognosen för år 2025. På riksnivå har intäkterna från samfundsskatten minskat, och detsamma gäller även Kyrkslätt. Ökningen kommer från ökningen av intäkterna från kommunalskatten, som beräknas öka 6,0 %. År 2025 beräknas skatteintäkterna öka med bara 1,5 milj. euro. Skatteinkomstprognosen för åren 2026–2028 kommer dock sannolikt att förändras, vilket beaktas i det slutgiltiga budgetförslaget. 

Staten deltar via statsandelssystemet i finansieringen av den lagstadgade basservice som kommunerna tillhandahåller. Statsandelarna utgör den viktigaste delen av statsbidragssystem som riktar sig till kommunerna. Statsandelarna bestäms på kalkylerade grunder och de betalas automatiskt till kommunerna utan några särskilda ansökningar. Finlands Kommunförbund har publicerat en ny prognos om statsandelar för år 2026. Om den förverkligas får Kyrkslätt 0,4 milj. euro mera i statsandelar än år 2025. Denna summa borde täcka de organiseringskrav som gäller ordnande av specialundervisning.

Reformen av det kommunala finansieringssystemet har startat, och enligt inskrivningen i Petteri Orpos regeringsprogram förnyas helheten av finansieringen av och statsandelssystemet för kommuner så att den motsvarar kommunernas nya roll och situationen år 2027 efter ikraftträdandet av vårdreformen och AN-reformen.

 Kyrkslätts kommuns årsbidrag har årligen vuxit 2021–2023 (21,3 milj. €, 38,3 milj. €, 42,3 milj. €, men minskade till 29,1 milj. € år 2024). År 2024 var bättre än budgeterat, och kommunen gjorde ett överskott på 11,5 milj. euro. Kommunens kumulativa överskott var 56,6 milj. euro år 2024. De kommande åren verkar ur ekonomiskt perspektiv vara mer utmanande för kommunen. När kommunens uppgifter ökar och de statsandelar som kommunen får minskar är det i fortsättningen mer utmanande att anpassa utgifterna.