Livskraftssektionen
Protokoll 29.05.2024/Paragraf 31

Livskraftssektionen 29.05.2024 § 31  

467/00.01.01/2024 

Beredare Kommundirektör Virpi Sailas

 Direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen

 Förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 Livskraftssektionen beslutar anteckna beredningssituationen gällande organisationen för kommunens livskrafts- och sysseltjänster för kännedom.

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen presenterade ärendet vid sammanträdet.

Beslut Livskraftssektionen beslutade anteckna beredningssituationen gällande organisationen för kommunens livskrafts- och sysseltjänster för kännedom.

Redogörelse Kommunens näringspolitik är en mångfacetterad verksamhet där företagare och företag, organisationer som tillhandahåller utbildnings- och innovationsservice, finansiella institut samt andra organisationer som producerar företagstjänster spelar en central roll. För att näringspolitiken ska vara effektiv och främja livskraften är det avgörande hur väl olika nivåers och aktörers åtgärder stödjer och kompletterar varandra samt hur den gemensamma kommunstrategin genomförs i den föränderliga verksamhetsmiljön. Det är viktigt att vi skapar en verksamhetsmiljö som främjar företags tillkomst, verksamhet, tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

 Ur kommunens perspektiv innebär att främja livskraft och stärka konkurrenskraften alla de lokala åtgärder som utifrån lokala förutsättningar förbättrar företagens fysiska miljö, tillgång till produktionsfaktorer, kompetens, tjänster samt regler och beslutsprocesser relaterade till verksamheten. Gynnsamma förhållanden utgör å sin sida grunden för företagens konkurrenskraft, sysselsättning, högkvalitativa tjänster och kommunens livskraft.

 Ett av målen i Kyrkslätts nya kommunstrategi som godkändes våren 2024 är att Kyrkslätt är den mest eftersökta och livskraftigaste kommunen i metropolområdet. Vi är en företagar- och företagsvänlig kommun som säkerställer tillväxt- och verksamhetsförutsättningarna för företagen genom att ha hand om utbudet på tomter och verksamhetslokaler och smidiga processer för planläggning och beviljande av tillstånd. Vi lockar aktivt och målmedvetet nya företag till att etablera sig i Kyrkslätt och säkerställer näringslivets livskraft. Landsbygdsnäringarna är livskraftiga.

 I Kyrkslätts kommun ska livskraftssektionen som är underställd kommunstyrelsen i enlighet med kommunens förvaltningsstadga främja kommunens näringspolitik, kommunens attraktiva utveckling, kommunens livskraft och svara för anvisningar och principer inom ämnesområdet. Till livskraftssektionen hör också främjande av välfärd och hälsa, koordineringen av integrationen samt ärenden som gäller bostadsrådgivning.

 I kommunen är närings- och sysselsättningsfrågor för närvarande administrativt placerade i servicegruppen livskraft under gemensamma tjänster. Dessa uppgifter hanteras av livskraftschefen, näringslivs- och marknadsföringsexperten, sysselsättningskoordinatorn samt företagsrådgivaren som började i maj. Till livskraftsservicegruppen hör även integrations- och boenderådgivningstjänsterna. Beredningen av sysselsättningsområdets tjänster fungerar som en egen servicegrupp inom organisationen för gemensamma tjänster.

 Förändringar i verksamhetsmiljön

 Enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) överförs ansvaret för ordnande av sysselsättnings- och näringstjänster från staten till kommunerna från och med 1.1.2025. I och med reformen överförs från och med början av år 2025 från staten till kommunerna tjänster och uppgifter från AN-byråerna, NTM-centralerna och utvecklings- och förvaltningscentret (UF-centret). Kyrkslätts kommun fungerar som ansvarskommun för det gemensamma sysselsättningsområdet för Kyrkslätt, Vichtis och Sjundeå i enlighet med det samarbetsavtal som kommunerna har ingått om ordnande av offentlig arbetskraftsservice. Samarbetsavtalet är ett avtal om ett gemensamt organ mellan kommunerna enligt 52 § i kommunallagen, och det gäller organiseringsansvaret för arbetskraftsservice enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023). De kommuner som utgör sysselsättningsområdet har kommit överens om ett gemensamt verksamhetssätt för att tillsammans ordna AN-tjänsterna. Nämnden för sysselsättnings- och näringsfrågor, som ska tillsättas i Kyrkslätt, fungerar som det gemensamma organ som svarar för ordnandet av servicen. När Kyrkslätts kommun sköter uppgifter enligt avtalet fungerar den som ansvarig kommun enligt 51 § i kommunallagen (410/2015) och som arbetskraftsmyndighet enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

 Strukturreformen påverkar lagstadgade myndighetsuppgifter, verksamhetsmiljön, kompanjonskap och service. Utöver dessa kommer reformen att ha betydande verkningarna för kommunernas ekonomi och förutsebarheten av den. I praktiken innebär detta att organiseringen av och strukturen för kommunens livskraftstjänster måste planeras med hänsyn till både kommunens egna och det gemensamma sysselsättningsområdets skyldigheter. Målet är också att utveckla det interna samarbetet inom kommunen.

 Organisationsstrukturer

 Kommunen har förberett de kommande förändringarna och utvärderat alternativa modeller för hur kommunens helhet av företags-, näringslivs- och sysselsättningstjänster ska fungera framöver inom kommunens organisation. Förutom tjänsterna som övergår till kommunen från sysselsättningsområdet omfattar helheten genomförandet av kommunens närings- och sysselsättningspolitik: kommunens egna tjänster för företag såsom företagsrådgivningstjänster, företagsetablering (företagstomter, lokaler, tillstånd), landsbygdstjänster, turismtjänster etc. Det finns även gränsytor till exempelvis integration, Navigator-verksamheten och ungdomstjänsterna samt till genomförandet av kommunens marknadsföring och kommunikation.

 Man har också undersökt lösningar i andra kommuner som fungerar som ansvarskommuner för sysselsättningsområden som bakgrund. Man har funderat och utvärderat alternativa modeller bland annat i kommunens ledningsgrupp samt i workshops i vilka ansvariga personer från gemensamma tjänsterna samt serviceområdena för samhällsteknik och bildning som arbetar med företags-, näringslivs- och sysselsättningstjänster har deltagit. Baserat på diskussionerna har två alternativa modeller för organiseringen av livskraftstjänsterna valts. Alternativa modeller och deras styrkor och svagheter presenteras på mötet.

 Avsikten är att kommundirektören fattar beslut om den framtida organisationen i början av hösten så att eventuella nödvändiga ändringar i förvaltningsstadgan samt den nya organisationen träder i kraft i början av år 2025 när AN-tjänsterna övergår till kommunens ansvar. Innan beslut fattas behandlas ärendet i samarbete med personalen och det ordnas adekvata höranden.