RSS
Sökning
RSS-länk
Mötesärende:https://kirkkonummise.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Sökning
Kommunstyrelsen
Protokoll 05.10.2026/Paragraf 272
| Föregående ärende | Följande ärende |
Godkännande av budgeten 2027 och ekonomiplanen 2028–29
Kommunstyrelsen 05.10.2026 § 272
363/02.02.02/2026
Beredare kommundirektör Virpi Sailas
vik. ekonomidirektör Sirpa Roos
bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen
kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen
förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen
tf. personaldirektör Aleksandra Särkelä
fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)
Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas
Kommunstyrelsen beslutar
1
anteckna för kännedom kommundirektörens budgetförslag, i vilket kommundirektören kan göra behövliga preciseringar
2
behandla budgetförslaget nästa gång 9.11.2026.
Behandling Detta ärende behandlades efter paragraf 268.
Kommundirektör Virpi Sailas och vik. ekonomidirektör Sirpa Roos presenterade ärendet vid sammanträdet.
Ledamöterna i kommunfullmäktige hade möjlighet att delta i presentationen av budgeten för 2027 via Teams kl. 18.04–18.40.
Följande fullmäktigeledamöter deltog via Teams:
Anna Aintila, Jani Ekman, Miika Engström, Minna Enqvist, Johanna Fleming, Marjut Frantsi-Lankia, Anneli Granström, Timo Haapaniemi, Hans Hedberg, Miisa Jeremejew, Matti Kaurila, Noora Kettunen, Jukka Lahti, Viveca Lahti, Lauri Lavanti, Maiju Kiukas, Marko Kari, Minna Hakapää, Edla Niemi, Noora Piili, Maarit Orko, Sami Ragnell, Sofia Björkroth och Tero Suominen. Bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen deltog också via Teams under behandlingen av denna paragraf.
Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt beslutsförslaget.
Redogörelse I budgeten definieras Kyrkslätts kommuns inkomster och utgifter samt mål för följande år. I budgeten ingår också kommunens investeringar. Utgångspunkten för budgeten är kommunstrategin som godkänts i kommunen. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för följande kalenderår. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgeten utgör samtidigt planeringsperiodens första år.
Beredningen av kommunens budget har startat på våren med ramförslag av kommunens sektorer. Kommunstyrelsen godkände vid sitt sammanträde 25.5.2026 förslaget till budgetram, som innehöll ett ytterligare sparkrav. Nämnderna i Kyrkslätts kommun behandlade budgeten i september-oktober 2026. Utifrån nämndernas förslag har kommundirektören berett ett budgetförslag, som publiceras 05.10.2025. Budgetförslaget framskrider först till behandling i kommunstyrelsen 9.11.2025. Fullmäktige godkänner budgeten för år 2027 och samtidigt ekonomiplanen för åren 2028–2029 vid sitt sammanträde 16.11.2025. Vid samma sammanträde godkänns kommunens skattesatser. Direktiven för verkställigheten av budgeten godkänns i kommunstyrelsen 23.11.2025. Det godkända budgetförslaget delges organen senast 30.1.2027.
I ekonomiplanen presenteras målen för utveckling av verksamheterna i kommunen och utreds hur verksamheten och investeringarna finansieras. Uppnåendet av de mål som ställts upp i budgeten uppföljs och man rapporterar om situationen till ledamöterna i delårsöversikterna.
Det ekonomiska läget
Kyrkslätts kommuns ekonomiska grund är fortfarande stabil, men det ekonomiska handlingsutrymmet har minskat. Bokslutet för år 2025 visade ett underskott på cirka 0,6 miljoner euro. Enligt bokslutsprognosen för år 2026 kommer räkenskapsperiodens överskott att uppgå till cirka 0,02 miljoner euro. Prognosen har försämrats särskilt på grund av en svagare utveckling av skatteinkomster än beräknat, ökade arbetslöshetsutgifter, ökade avskrivningar och rivningen av Kalmeri. Minskningen av HRT:s kommunandel förbättrar för sin del resultatet år 2026.
År 2027 är utsikterna för kommunekonomin utmanande. Kommunens verksamhetskostnader ökar till följd av löneuppgörelserna, stigande priser på tjänster och de lagstadgade skyldigheterna, samtidigt som det råder osäkerhet kring utvecklingen av skatteinkomsterna. Minskningarna av statsandelarna begränsar för sin del kommunernas möjligheter att finansiera sina tjänster. Kyrkslätts statsandelar beräknas under de närmaste åren hålla sig ungefär på nuvarande nivå, men en eventuell reform av statsandelssystemet kan minska de kommande årens finansiering.
Den svaga utvecklingen av sysselsättningen påverkar kommunens ekonomi genom att både bromsa ökningen av förvärvsinkomsterna och öka kommunens finansieringsansvar för utkomstskyddet för arbetslösa. I slutet av augusti 2026 var arbetslöshetsgraden i Kyrkslätt 10,3 procent, och antalet arbetslösa arbetssökande var 2 256. Antalet långtidsarbetslösa hade ökat till 1 146. År 2027 reserveras cirka 5,3 miljoner euro för arbetsmarknadsstödets kommunandel, vilket är cirka en miljon euro mer än i budgeten för år 2026.
Ökningen av finansieringskostnaderna är en av de mest betydande riskerna under planeringsperioden. Kommunen har förmånliga bulletlån som förfaller under de närmaste åren, och räntenivån på den nya lånefinansieringen beräknas uppgå till över tre procent. Samtidigt ökar den höga investeringsnivån behovet av låntagning. I budgeten för år 2027 beräknas nettokostnaderna för den finansiella verksamheten uppgå till cirka 5,6 miljoner euro.
Invånarantalet i kommunen beräknas år 2027 uppgå till cirka 42 168. Befolkningsökningen bygger i högre grad än tidigare på inflyttningsöverskott. Den sjunkande nativiteten, den åldrande befolkningen och den växande andelen invånare med ett främmande språk som modersmål förändrar servicebehoven. Lågkonjunkturen inom byggande kan vidare bromsa befolkningsökningen och försvaga utfallet av markförsäljningsintäkterna och markanvändningsavtalsersättningarna.
Driftsekonomi
I budgeten för 2027 beräknas de externa verksamhetsintäkterna uppgå till cirka 39,8 miljoner euro och de externa verksamhetskostnaderna till cirka 173,7 miljoner euro. Det externa verksamhetsbidraget uppgår därmed till cirka -133,9 miljoner euro. Verksamhetsbidraget försvagas med cirka 4,4 miljoner euro jämfört med budgeten för år 2026.
Skatteinkomsterna beräknas uppgå till cirka 119,1 miljoner euro år 2027. Skatteinkomstprognosen består av cirka 95,5 miljoner euro kommunalskatteinkomster, 16,1 miljoner euro fastighetsskatteinkomster och 7,4 miljoner euro samfundsskatteinkomster. Skatteinkomsterna beräknas öka med cirka 7,2 procent jämfört med budgeten år 2026. Inkomstberäkningen för statsandelarna är cirka 39,6 miljoner euro.
Budgetförslaget innehåller ingen höjning av kommunalskattesatsen, utan inkomstskattesatsen föreslås fortfarande vara 7,1 procent. Det föreslås inte heller någon allmän höjning av fastighetsskattesatserna för byggnader. Den allmänna fastighetsskatten för mark föreslås vara 1,30 procent i enlighet med den nya lagstadgade minimigränsen.
Årsbidraget för år 2027 uppgår till cirka 19,1 miljoner euro. Årsbidraget räcker inte helt till för att täcka avskrivningarna enligt plan på 19,1 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat beräknas uppgå till cirka 0,01 miljoner euro och räkenskapsperiodens överskott till cirka 0,02 miljoner euro efter ändringen av avskrivningsdifferensen. Budgeten är därmed i praktiken i balans, men i resultatet ingår ett knappt handlingsutrymme.
Försäljningsvinsterna från anläggningstillgångar beräknas uppgå till cirka 5,75 miljoner euro och markanvändningsavtalsersättningarna till cirka 1,0 miljoner euro. Det råder osäkerhet kring utfallet av dessa engångsinkomster, och de kan inte ersätta den strukturella balansen i driftsekonomin.
Cirka 6,8 miljoner euro har reserverats för HRT:s kommunandel år 2027. Kostnadsutvecklingen inom kollektivtrafiken är fortfarande förknippad med en betydande ekonomisk risk, vilket innebär att kommunen fortsätter med aktiv intressebevakning, ägarstyrning och utveckling av linjenätet i Kyrkslätt.
Investeringar
Investeringsutgifterna för år 2027 är sammanlagt cirka 47 miljoner euro. Ett årligt investeringstak på 50 miljoner euro har fastställts för budgetåret 2027 och planåren 2028–2029. Av investeringarna riktas cirka 20,9 miljoner euro på servicenätet, cirka 18,7 miljoner euro på infrastrukturen och cirka 4,7 miljoner euro på Kyrkslätts Vattens investeringar.
De centrala husbyggnadsprojekten i servicenätet är att slutföra Bildningens hus Lyra, fortsätta bygga Nissnikuhuset i Masaby och inleda genomförandet av Kantvikin koulu. För år 2027 har 4,6 miljoner euro reserverats för Lyra, cirka 6,8 miljoner euro för Nissnikuhuset och cirka 6,5 miljoner euro för Kantvikin koulu.
Dessutom bereds genomförandet av det nya daghemmet i Masaby, en renovering av Nissnikun päiväkoti, lösningar för småbarnspedagogiken i centrumområdet, en renovering av simhallen samt andra reparationsprojekt i servicenätet. Investeringarna i servicenätet genomförs i enlighet med den godkända servicenätsplanen, som ska uppdateras.
När det gäller investeringar i infrastrukturen prioriterar kommunen åtgärder som främjar livskraften, trafiksäkerheten, genomförandet av nya detaljplaneområden, hanteringen av reparationsskulden i den befintliga infrastrukturen samt utvecklingen av motions- och rekreationsmiljöer. Investeringsprogrammet för 2027 omfattar bland annat planering av Masabyporten, anslutningen på stamväg 51 mellan Kabelvägen och Käla samt Getbergsporten. Genomförandet av planområden prioriteras starkare än tidigare utifrån projektens ekonomiska lönsamhet, inverkningar på skatteinkomster och inverkningar på driftsekonomin.
Kyrkslätts Vattens investeringar riktas på byggande av nya vattenförsörjningsnät och sanering av det befintliga nätet. Affärsverkets investeringsnivå är cirka fem miljoner euro per år. Vattenförsörjningsverket ska på lång sikt täcka sin verksamhet, sin finansiering och sina investeringar med kundavgifter. Ökningen av HRM:s avtalspriser, finansieringskostnaderna och den höga investeringsnivån medför ett behov av att justera vatten- och avloppsavgifterna.
Programmet för hållbar kommunekonomi styr tidsplaneringen och prioriteringen av investeringarna. Målet är att bromsa ökningen av skuldsättningen och finansieringskostnaderna och att säkerställa att investeringarna svarar mot det faktiska servicebehovet och stärker kommunens livskraft. Investeringsbesluten ska utöver upphandlingsutgiften ta hänsyn till de långsiktiga inverkningarna på låneskötselkostnaderna, avskrivningarna och driftskostnaderna för nya lokaler.
,
Kommunstrategi
De centralaste målen i vår kommunstrategi är:
- Ett levande och gemenskapligt Kyrkslätt
o Vårt kommuncentrum är en levande mötesplats som lockar en att trivas och som är känd för såväl evenemang och som för ett omfattande serviceutbud.
o Vi stärker samarbetsnätverken med andra kommuner, näringslivet och den tredje sektorn
- Ett hållbart och växande Kyrkslätt
o Vår ekonomi är i långsiktig balans.
o Vi investerar hållbart, agerar kostnadseffektivt och ökar inkomstbasen
o I Kyrkslätt finns mångsidigt och högklassigt boende för personer i alla åldrar
o Vi är en företagar- och företagsvänlig kommun
- Ett kunnigt och lärande Kyrkslätt
o Vi erbjuder en attraktiv och trivsam arbetsplats
o Vi skapar möjligheter för arbetssökande
o Våra lärmiljöer är trygga och sunda
o Vi förnyar modigt våra förfaringssätt
Finansiering och hållbar tillväxt
Reformen av statsandelssystemet är försenad, och budgeten för år 2027 har upprättats i enlighet med de gällande statsandelsgrunderna. Kyrkslätts statsandelar beräknas hålla sig ungefär på nuvarande nivå under de närmaste åren. Den eventuella reformen av statsandelssystemet kan dock påverka finansieringen av kommunen under de kommande åren. Inkomstberäkningen för statsandelarna för år 2027 är cirka 39,6 miljoner euro.
Skatteinkomstprognosen för år 2027 baserar sig på Finlands Kommunförbunds skatteprognosramar. Skatteinkomsterna beräknas uppgå till sammanlagt cirka 119,1 miljoner euro. Av detta utgör kommunalskatten cirka 95,5 miljoner euro, fastighetsskatten cirka 161, miljoner euro och samfundsskatten cirka 7,4 miljoner euro. Skatteinkomsterna beräknas öka med cirka 7,2 procent jämfört med budgeten år 2026.
År 2026 är utfallsprognosen för skatteinkomsterna 111,7 miljoner euro, vilket är cirka en miljon euro mindre än beräknat i budgeten år 2026. I bokslutet år 2025 uppgick skatteinkomsterna till sammanlagt 106,6 miljoner euro.
Programmet för hållbar kommunekonomi styr budgetberedningen och den långsiktiga ekonomiplaneringen. Programmet syftar till att stärka den strukturella balansen i kommunens ekonomi, bromsa ökningen av utgifter och finansieringskostnader, stärka inkomstbasen och utvärdera sätten att producera tjänster. Målet är att årligen uppnå ett överskott i resultatet och att bromsa ökningen av skuldsättningen. Den uppdaterade versionen av programmet för hållbar kommunekonomi föreläggs kommunfullmäktige i samband med godkännandet av budgeten.
Balansering av ekonomin förutsätter långsiktiga effektiviseringsåtgärder i driftsekonomin, tidsplanering och prioritering av investeringar, stärkande av inkomstbasen och ändamålsenlig användning av kommunens egendom. Engångsintäkter från försäljning av egendom kan stödja ekonomin, men de kan inte ersätta den strukturella balansen i driftsekonomin.
Kommunen genomför en kontrollerad anpassning efter förändringarna i servicebehovet. Målet är att trygga högklassiga tjänster, hålla serviceproduktionen kostnadseffektiv och bibehålla kommunens förmåga att genomföra investeringar som stöder Kyrkslätts tillväxt och livskraft. Under 2027 uppdateras igenomförandet av kommunstrategin, servicenätet och prioriteringen av investeringarna. Dessa lösningar ska bilda en konsekvent helhet som stärker årsbidraget och bromsar ökningen av skuldsättningen.
| Föregående ärende | Följande ärende |