Kommunstyrelsen
Protokoll 30.03.2026/Paragraf 81

Kommunstyrelsen 30.03.2026 § 81  

86/02.02.02/2026 

Beredare Ekonomidirektör Esa Lindell

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas 

 Kommunstyrelsen beslutar

1
godkänna kommunens bokslut för år 2025 för att undertecknas och lämna det till revisorerna för granskning

2
förelägga kommunfullmäktige bokslutet efter behandlingen i revisionsnämnden

3
befullmäktiga kommundirektören att underteckna verifikationsmeddelandet för revisionen

4
befullmäktiga ekonomidirektören att vid behov göra tekniska justeringar och preciseringar i bokslutet   

5
föreslå kommunfullmäktige följande gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat, -631 040,31 euro:
  
5.1
beloppet på 11 090,80 euro som motsvarar räkenskapsperiodens planenliga avskrivningar på avskrivningsdifferensprojekten intäktsförs av den tidigare gjorda avskrivningsdifferensen

5.2
räkenskapsperiodens underskott -619 949,51 euro, överförs till kontot räkenskapsperiodens över-/underskott i balansräkningen.

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och ekonomidirektör Esa Lindell presenterade ärendet.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt beslutsförslaget.

Redogörelse Enligt 113 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgÃ¥ngen av mars mÃ¥nad Ã¥ret efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Kommunens räkenskapsperiod är kalenderÃ¥ret.

 Revisorerna ska granska bokslutet före utgÃ¥ngen av maj mÃ¥nad. Efter revisionen ska kommunstyrelsen förelägga fullmäktige bokslutet. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgÃ¥ngen av juni mÃ¥nad.

 Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablÃ¥ över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Dessutom ska en kommun som med sina dottersammanslutningar bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut.

 Kommunens ekonomi pÃ¥verkas av den svaga tillväxten av nationalekonomin, vilket bevisas av att skatteinkomsterna blivit 5 milj. euro under det budgeterade. Dessutom pÃ¥verkade stagnationen i bostadsproduktionen och -handeln den tidigare tillväxten än under de tidigare Ã¥ren och även skatteinkomsterna. Förändringarna i betalningsandelarna av arbetsmarknadsstödet till stataten överskreds, vilket pÃ¥verkades av det svaga sysselsättningsläget och förändringarna i betalningsgrunderna för stödet. ÄndÃ¥ sparades mera anslag frÃ¥n kostnaderna för egen verksamhet än vad skatteinkomsterna underskreds, och som slutresultat blev underskottet mÃ¥ttligt, 0,6 milj. euro.