Kommunstyrelsen
Protokoll 13.10.2025/Paragraf 323

Kommunstyrelsen 13.10.2025 § 323  

311/02.02.02/2025 

Beredare ekonomidirektör Esa Lindell

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 Kommunstyrelsen beslutar

1
godkänna delårsöversikten för den allmänna förvaltningens del

2
anteckna för kännedom utfallsuppgifterna för de övriga organens ekonomiska resultat, verksamhetsmål och nyckeltal i situationen under perioderna 1.1–30.8.2025

3
tillställa kommunfullmäktige delårsöversikten för kännedom

Behandling Ekonomidirektör Esa Lindell presenterade ärendet vid sammanträdet.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt beslutsförslaget.

Redogörelse Budgetutfallet följs upp med hjälp av rapportering på kommunnivå, serviceområdesnivå och verksamhetsnivå. I rapporteringen följs upp hur det ekonomiska resultatet, verksamhetsmålen och nyckeltalen förverkligats.

 För rapporteringen på kommunnivå svarar kommunstyrelsen, som utgående från nämndernas och direktionens rapporter gör upp en delårsöversikt för kommunfullmäktige, i fråga om år 2025 i situationen 30.4 och 31.8, samt en verksamhetsberättelse som hör till bokslutet. Kommunstyrelsen beslutar på vilket sätt kommunens organ rapporterar till den.

 Det slutgiltiga invånarantalet år 2024 i Kyrkslätt är 41 757 personer. Kommunens invånarantal är 41 895 personer i slutet av april 2025. Ökningen under perioden januari–april är alltså 138 personer (0,3 %).

 I slutet av april 2025 var arbetslöshetsgraden i Kyrkslätts kommun 9,9 %, 2135 personer. I slutet av år 2024 var 2053 personer arbetslösa. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 11,5 %. I slutet av april 2025 var arbetslöshetsgraden på Nylands NTM-centrals område 12,1 %.

 Driftsekonomins externa intäkter i slutet av augusti har utfallit till 50,2 % och de externa utgifterna till 62,5 %. I jämförelse med året innan har de externa utgifterna utfallit 0,4 milj. euro mer och de externa utgifterna 9,1 milj. euro mer än året innan.

 Därför är verksamhetsbidraget för augusti 8,6 milj. euro svagare än året innan. Utfallsprocenten för verksamhetsbidraget är 66,0 %. Utfallet för skatteinkomsterna har varit 64,1 % i förhållande till budgeten och prognosen underskrider budgeten med ca 5 milj. euro. Statsandelarna utfaller enligt budgeten.

 Resultatprognosen visar ett underskott på 2 miljoner euro, medan målet i budgeten var ett överskott på 2,9 miljoner euro. Utöver lägre skatteintäkter påverkas underskottet av nedskrivningar av fastigheter som ska rivas, cirka 1,5 miljoner euro. I budgeten hade man reserverat 0,5 miljoner euro för nedskrivningar.

 Organen har uppgjort delårsöversikter för perioden 1.1–30.8.2025. 

 Översikterna innefattar bland annat hela serviceområdets resultaträkning samt servicegruppvis utfallssituationen för samma tidsperiod i fråga om anslag och funktionella mätetal som kan rapporteras.

 Gemensamma tjänsterna

 De gemensamma tjänsternas externa utgifter överskrids med 1,3 milj. euro när det gäller arbetsmarknadsstödets kommunandel. Statens kalkylerade ersättningar beräknas överskrida det budgeterade beloppet med 1,3 miljoner euro. Utfallet av verksamhetsintäkterna är 98,3 % och utfallet av verksamhetsutgifterna 70,9 %. Utfallet av verksamhetsbidraget är 67,0 %.

 Byggnads- och miljönämnden 23.09.2025

 Under den andra tredjedelen av året (1.5–31.8.2025) har bygglov beviljats för 30 nya småhus, ett parhus, 14 fritidsbostäder samt två flervåningshus. Under motsvarande tid har 41 småhusbostäder, tolv fritidsbyggnader och tre flervåningshus färdigställts. Dessutom har byggarbeten påbörjats för fem flervåningshus, fyra radhus och 19 småhus.

 De förväntade intäkterna enligt budgeten beräknas överskridas under året. Detta beror särskilt på inkomsterna från avgifter för tillstånd för datacentralsprojektet. Enbart dessa överskrider den sammanräknade våningsytan i alla byggnadsprojekt år 2022 (=det tysta året) i Kyrkslätt. Den sammanlagda våningsytan som beviljats bygglov har redan i det här skedet överstigit fjolårets nivå, som i sig var exceptionellt hög när det gäller antalet bygglov inom byggnadstillsynen. Budgeten förväntas utfalla enligt plan.

 Kommunutvecklingsnämnden 01.10.2025

 I situationen 31.8.2025 bedöms att nämndens driftsekonomi förverkligas enligt budgeten. Utfallet för projektgruppen ”trafikleder och parker” i investeringsdelen är 45,9 %. Kommunutvecklingsnämndens verksamhetsbidrag är sammanlagt -9 829 584 euro (utfall 57,91 %), så verksamhetsbidraget har i sin helhet utfallit lite lägre än i budgeten. Nämndens verksamhetsbidrag, exklusive den separat bindande kollektivtrafiken, uppgår till -3 996 490 euro (50,5 %). De allmänna löneförhöjningarna enligt det kommunala arbetskollektivavtalet kommer att höja personalkostnaderna under slutet av året.

 I fråga om kollektivtrafiken var utfallet lite lägre än budgeten, verksamhetsbidrag  -5 837 093 (64,5 %). I nämndens budget har 9,055 miljoner euro reserverats för kommunandelen till HRT. Enligt den verksamhets- och ekonomiplan som godkänts på HRT:s bolagsstämma uppgår kommunandelen som faktureras av Kyrkslätt – det vill säga kommunandelen efter avdrag – till 8,8 miljoner euro. I samband med sin andra delårsrapport uppskattar HRT att Kyrkslätts kommunandel för 2025 kommer att bli något högre än i HRT:s budget, och att kommunandelen efter avdrag uppgår till 8,9 miljoner euro. Prognosen kan ändras under året till följd av förändringar i antalet passagerare och andra liknande omständigheter. Den eventuella överskridningen påverkar under de kommande åren den kommunandel som ska betalas.

 Direktionen för Affärsverket Kyrkslätts vatten 23.9.2025

  Driftsekonomins utfall jämförs med verksamhetsplanen. Affärsverket Kyrkslätts vattens bindande nivå är räkenskapsperiodens över-/underskott enligt resultaträkningen (1 640 809 euro). På grund av Kyrkslätts Vattens faktureringscykel på tre månader är räkenskapsperiodens resultat per 8/2025 inte jämförbart.

  Enligt situationen 31.8.2025 borde verksamhetskostnaderna kalkylmässigt uppgå till 67 % och verksamhetsintäkterna (omsättningen) till cirka 50 % av budgeten, eftersom vattenförbrukningen och grundavgifterna har fakturerats för de två första perioderna, dvs. 1–3 och 4–6/2025. Anslutningsavgifter och andra försäljningsintäkter faktureras enligt när de uppstår, och deras utfall borde vara 67 %. Intäkterna från vatten- och avloppsavgifter uppgick under januari–augusti till 50,9 % av det budgeterade utfallet för hela året.

Prisjusteringarna trädde i kraft 1.4.2025. Prognosen för hela årets utfall är 9 094 tEUR, vilket överstiger budgeten (8 931 tEUR). Utfallet av grundavgifterna för vatten i januari–augusti 2025 är 45,2 % av det budgeterade. Höjningen av grundavgifterna om 10 %, vilken trädde i kraft från och med ingången av april 2025, ökar intäkterna från grundavgifterna i slutet av året. Beräkningen av hela årets utfall är 1 457 tEUR, vilket dock underskrider budgeten (1 588 tEUR).

 Eftersom byggandet, i motsats till de nationella prognoserna, inte började återhämta sig under årets början, har intäkterna från anslutningsavgifter under januari–augusti 2025 blivit betydligt lägre än budgeterat (386 tEUR jämfört med budgetens 1 300 tEUR). Under årets senare del förväntas dock flera större anslutningar genomföras, och helårsprognosen är 2 150 tEUR. Intäkterna från övriga försäljningsinkomster uppgår under januari–augusti 2025 till 88 tEUR, vilket motsvarar 67,4 % av budgeten (130 tEUR). Prognosen för utfallet för hela året av övriga försäljningsintäkter ligger i linje med budgeten.

  Under årets senare del kommer markanvändningsavgifter på 883 tEUR att tillfalla Kyrkslätts Vatten. Markanvändningsavgifterna hade inte inkluderats i budgeten.

 I detta skede av räkenskapsåret uppskattas Kyrkslätts Vattens verksamhetsintäkter (omsättning, övriga rörelseintäkter samt markanvändningsavgifter) för år 2025 uppgå till 13 634 tEUR, vilket överstiger budgeten (11 949 tEUR).

 Nämnden för lokaltjänster 24.9.2025

 Enligt situationen 31.8 har nämndens verksamhetsbidrag -13 821 749 € (externa inkomster och utgifter) utfallit enligt budgeten (57,42 %). Personalkostnaderna kommer att öka under årets senare del på grund av löneförhöjningar enligt kommunsektorns kollektivavtal. Dessutom inleds leasinghyran för Gesterby skolcentrum Wigge samt serviceavgifterna för fastighetens livscykelprojekt för drift och underhåll i och med att skolbyggnadsprojektet färdigställs. Den sammanlagda effekten av dessa faktorer under årets senare del är cirka 700 000 euro. Som helhet bedöms att nämndens verksamhetsbidrag förverkligas enligt budgeten. Kostnadsutvecklingen under slutet av året kan dock ändra situationen.

 Projektplanen för det nya daghemmet i Masaby har färdigställts, och godkännandet av planen är för närvarande under behandling. Behovsutredningen för småbarnspedagogik i centrumområdet samt ombyggnads- och renoveringsarbetena i Papinmäen koulu har inte framskridit enligt plan. Efter att undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde (TAO) överförts till Kyrkslätt, finns det behov att på nytt bedöma lokalarrangemangen för småbarnspedagogiken och TAO-grupperna i centrumområdet. Utredningen om reparations- och ändringsbehoven i skyddsrummet i centrum pågår.

 Reparationsinvesteringarna har inte till alla delar framskridit som planerat. Innanför projekten görs objektsspecifika ändringar i reparationsprogrammet. De totala kostnaderna beräknas dock hållas inom budgeten. De största förändringarna gäller följande:

• Renoveringsprojekt 9400: De invändiga reparationsarbetena i Masalan koulu har visat sig vara mer omfattande än väntat. De särskilt namngivna objekten beräknas inte genomföras enligt dispositionsplanen, men projektets totala kostnader förväntas hålla sig inom budgetramen.
• Grundlig förbättring av skolors och daghems gårdar, projektnummer 9313, Entreprenadpriset för Masalan koulus gård blev högre än förväntat. Upphandlingen av gårdsarbetet för Laajakallion päiväkoti genomfördes, men kostnaderna visade sig vara avsevärt högre än beräknat. Projektplanerna uppdateras för att begränsa kostnaderna, och genomförandet skjuts upp till nästa år.
• Angående energieffektivitetsprojekten har arbetsmängden varit mindre än beräknat. Under årets början har behov uppstått att förnya ventilationsaggregat och automationssystem. Kartläggning och planering av objekten pågår, och huvuddelen av byggnadsarbetena kommer att genomföras nästa år.

 Bildnings- och välfärdsnämnden 2.10.2025

 Målnivån för utgifter och inkomster i driftsekonomin för bildnings- och välfärdsnämnden är vid tidpunkten i fråga 66,7 %. I fråga om verksamhetsintäkterna är utfallet 4,8 %-enheter över målnivån. Motsvarande underskrider utgiftsutfallet målnivån 3,1 %-enheter. Verksamhetsbidraget underskrider målnivån med 4,6 %-enheter.

 Finska nämnden för fostran och utbildning 30.09.2025

 Målnivån för utgifter och inkomster i driftsekonomin för finska nämnden för fostran och utbildning är vid tidpunkten i fråga 66,7 %. I fråga om verksamhetsintäkterna är utfallet 5,2 %-enheter över målnivån. Motsvarande underskrider utgiftsutfallet målnivån 2,6 %-enheter. Verksamhetsbidraget underskrider målnivån med 3,2 %-enheter.

 Resultaträkningen för årets första åtta månader uppvisar ett underskott på 38,33 miljoner euro.

 Prognosen för slutet av hela räkenskapsperioden uppvisar ett underskott om cirka 60,34 miljoner euro och utfallet av den slutgiltiga resultaträkningen för år 2025 motsvarar enligt prognosen budgetanslagen. I prognosen ingår osäkerhetsfaktorer både i positiv och negativ riktning, men den ekonomiska situationen är för närvarande stabil i alla utvärderade scenarion. Nämnden har inte fått kännedom om den exakta effekten av nivålönesystemet på lönerna underställda nämnden för år 2025 före delårsöversikten. När de slutliga effekterna klarnar och om det löneanslag som budgeterats för år 2025 inte räcker till tillställs nämnden en tilläggsbudget till sammanträdet i november.

 Svenska nämnden för fostran och utbildning 04.6.2025

 Nämndens målnivå för driftsekonomins utgifter och inkomster vid den aktuella tidpunkten är 66,7 %. När det gäller verksamhetsintäkterna är utfallet 15,6 procentenheter högre än målnivån, medan utgifternas utfall är 7,8 procentenheter lägre än målnivån. Verksamhetsbidraget är 9,3 procentenheter lägre än målnivån.

 Resultaträkningen för årets åtta första månader uppvisar ett underskott på 9,06 miljoner euro.

 Prognosen för räkenskapsperiodens slut visar ett underskott på cirka 15,80 miljoner euro, och det slutliga resultatet för år 2025 förväntas motsvara de budgeterade anslagen. Prognosen innehåller både positiva och negativa osäkerhetsfaktorer, men den ekonomiska situationen bedöms för närvarande vara stabil i alla analyserade scenarier. Den exakta effekten av nivålönesystemet på lönerna för år 2025 var inte känd vid upprättandet av delårsrapporten. Om de budgeterade löneanslagen för 2025 visar sig vara otillräckliga, kommer en tilläggsbudget att föreslås för styrelsen vid novembermötet.

 Nämnden för sysselsättnings- och näringsfrågor 2.10.2025 

 Intäkterna motsvarar den aktuella tidpunkten. Utgifterna är lägre än budgeterat för tidpunkten, vilket till stor del beror på den låga användningen av köpta tjänster per 31.8.2025. På grund av reformen av arbetskraftstjänsterna har faktureringen för de köpta tjänster som överfördes från staten vid årsskiftet, samt för de tjänster som var pågående, varit fördröjd i större utsträckning än normalt.

  En betydande del av fakturorna för år 2025 går dessutom via genomfakturering genom andra kommuner, till följd av reformens inledning och de arrangemang som den medför. Dessa genomfaktureringar anländer delvis med flera månaders fördröjning, vilket påverkar bokföringen av kostnader för köpta tjänster. I praktiken kommer situationen att jämnas ut under årets senare del, och kostnaderna förväntas stiga närmare budgetnivån. För övriga kostnader ligger utfallet nära budgeten, med undantag för övriga verksamhetskostnader, som överskrider den budgeterade nivån för tidpunkten. Därmed är verksamhetsbidragets utfallsprocent lägre än nivån för tidpunkten, nämligen 50,86 %.
För år 2025 bedöms de budgeterade anslagen vara tillräckliga i nuläget.

 En riskfaktor är dock att en omfattande samarbetsförhandling med personalnedskärningar kan komma att beröra sysselsättningsområdets verksamhet, vilket skulle kräva ytterligare ekonomiska insatser från sysselsättningsområdet, exempelvis i form av arbetskraftsutbildningar eller andra tjänster.