Kommunstyrelsen
Protokoll 29.09.2025/Paragraf 304

Kommunstyrelsen 29.09.2025 § 304  

143/00.01.05/2025 

Beredare Kommundirektör Virpi Sailas,

 controller Sirpa Roos,

 ekonomidirektör Esa Lindell,

 bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen,

 kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen,

 kommunikationschef Rami Niittysalo,

 personaldirektör Lea Pääkkönen

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas 

 Kommunstyrelsen beslutar

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner följande riktlinjer i programmet för hållbar kommunekonomi:

• Att få ekonomin i balans så att vi årligen eftersträvar ett resultat med överskott. Detta är viktigt eftersom kommunens skuldbelopp och räntekostnader ökar på grund av den stora mängden investeringar. Ett resultat med överskott innebär åtgärder som effektiviserar verksamheten i budgeten varje år. Programmet för hållbar kommunekonomi erbjuder åtgärdsförslag för främjande av hållbar ekonomi. Den operativa organisationen bereder åtgärder som anknyter till balansering av ekonomi och föreslår att det organ eller den tjänsteinnehavare som enligt förvaltningsstadgan har befogenheter i ärendet beslutar om dem.

• Vi bedömer olika sätt att producera service. Serviceproduktionen ska stöda kommunens strategiska mål och fungera kostnadseffektivt. I fråga om personalen fortsätter man kontrollerade strukturella reformer för att möjliggöra hållbar tillväxt (bl.a. digitalisering, kompetensutveckling och resursplanering), och i sista hand vidtar man andra åtgärder utifrån samarbetsförhandlingar.               

• I Kyrkslätt är fastighetsskatterna på lägre nivå än i genomsnitt jämfört med kranskommunerna. Vi höjer fastighetsskatten bara lite. Fastighetsskatten (den allmänna fastighetsskatten förblir oförändrad, byggnader 0,93→0,98, byggnader som används för stadigvarande boende 0,41→0,45, övriga byggnader för boende 1,40→1,54). Effekten av höjningen av dessa är cirka 0,74 milj. euro per år.

• Kommunens totala investeringsnivå kulminerar under de kommande åren. Vi gör upp investeringsplanen så att nedskärningen av de totala investeringarna åren 2026–2029 är sammanlagt 35 milj. euro jämfört med investeringsplanen i budgeten för år 2025. Detta motsvarar en nedskärning på 10 % av den totala mängden investeringar under samma period. De servicenätsinvesteringar som kommunfullmäktige godkänts genomförs ändå.

• Under de närmste åren utgör lösningarna med ersättande lokaler en stor kostnadspost för kommunen på grund av de stora husbyggnadsinvesteringarna. Vi ordnar ersättande lokaler kostnadseffektivt genom att i första hand utnyttja befintliga fastigheter och lokaler, om det är motiverat med iakttagande av läget, lokalernas skick, funktion och kostnader.


Riktlinjerna kommer att utgöra grunden för budgeten 2026 och ekonomiplanen 2027–2028.

2
att programmet för hållbar kommunekonomi med bilagor i övrigt tillställs kommunfullmäktige för kännedom.

3
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Behandling Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att det under diskussionen hade getts ändringsförslag enligt följande:

Motförslag (Kim Liljequist):

Formuleringen i beslutsförslag nr 3 om hållbar ekonomisk tillväxt gällande fastighetsskatten ändras till följande: ”Ingen riktlinje ges ännu om höjning av fastighetsskatten eller dess framtida nivå, utan det konstateras att detta är en möjlighet och inkluderas i de eventuella åtgärderna under budgetförhandlingarna år 2025. Om man då beslutar att höja fastighetsskatten, tas samtidigt ställning till höjningens storlek.”

Motförslaget understöddes av Ulf Kjerin, Martin Valtonen, Kim Åström, Urho Blom, Viveca Lindgren, Jani Kähkönen, Ronja Karkinen och Antti Kilappa.

Kim Liljequists motförslag godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Tilläggsförslag (Kim Åström):

Tillägg i slutet av första stycket under punkt 1:

“Som en del av det kontinuerliga arbetet med att balansera ekonomin reagerar vi vid behov på förändrade ekonomiska ramar även under budgetåren.”

Tilläggsförslaget understöddes av Martin Valtonen, Jani Kähkönen, Kim Liljequist, Urho Blom, Ulf Kjerin, Viveca Lindgren, Sari Haapasaari, Ronja Karkinen och Antti Kilappa.

Kim Åströms tilläggsförslag godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Tilläggsförslag (Urho Blom):

Tillägg, riktlinje 6.  

Tillägg om effektivisering av upphandlingar, ny principriktlinje (6.): Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde 9.6.2025 i samband med behandlingen av rambudgeten för år 2026 (Kommunstyrelsen 9.6.2025 § 222) beslutat att ”Kommunens upphandlingar effektiviseras med cirka 1 miljon euro per år.” Som en del av programmet för hållbar kommunekonomi fastställs att effektiviseringen av kommunens upphandlingar inleds omedelbart. Vid behov kan extern expertis och kompetens utnyttjas.

Tilläggsförslaget understöddes av Martin Valtonen, Ulf Kjerin, Jani Kähkönen, Kim Liljequist, Viveca Lindgren och Kim Åström.

Urho Bloms tilläggsförslag godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Ändringsförslag (Ronja Karkinen):

Omnämnandet av samarbetsförhandlingar stryks från riktlinjerna.

Ändringsförslaget understöddes av Sini Felipe.

Ronja Karkinens ändringsförslag godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att man måste rösta om det.

Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar ”ja” och de som understöder Ronja Karkinens ändringsförslag röstar ”nej”.

Omröstningspropositionen godkändes.

Vid omröstningen gavs 8 ja-röster och 5 nej-röster.

Utgångsförslaget fick fler röster och vann.

Ja-röster: Viveca Lindgren, Martin Valtonen, Jani Kähkönen, Anna Sahiluoma, Urho Blom, Kim Liljequist och Kim Åström.

Nej-röster: Sini Felipe, Ulf Kjerin, Ronja Karkinen, Sanni Jäppinen och Sari Haapasaari.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner följande riktlinjer i programmet för hållbar kommunekonomi:

- Att få ekonomin i balans så att vi årligen eftersträvar ett resultat med överskott. Detta är viktigt eftersom kommunens skuldbelopp och räntekostnader ökar på grund av den stora mängden investeringar. Ett resultat med överskott innebär åtgärder som effektiviserar verksamheten i budgeten varje år. Programmet för hållbar kommunekonomi erbjuder åtgärdsförslag för främjande av hållbar ekonomi. Den operativa organisationen bereder åtgärder som anknyter till balansering av ekonomi och föreslår att det organ eller den tjänsteinnehavare som enligt förvaltningsstadgan har befogenheter i ärendet beslutar om dem. Som en del av det kontinuerliga arbetet med att balansera ekonomin reagerar vi vid behov på förändrade ekonomiska ramar även under budgetåren.

- Vi bedömer olika sätt att producera service. Serviceproduktionen ska stöda kommunens strategiska mål och fungera kostnadseffektivt. I fråga om personalen fortsätter man kontrollerade strukturella reformer för att möjliggöra hållbar tillväxt (bl.a. digitalisering, kompetensutveckling och resursplanering), och i sista hand vidtar man andra åtgärder utifrån samarbetsförhandlingar.

- Ingen riktlinje ges ännu om höjning av fastighetsskatten eller dess framtida nivå, utan det konstateras att detta är en möjlighet och inkluderas i de eventuella åtgärderna under budgetförhandlingarna år 2025. Om man då beslutar att höja fastighetsskatten, tas samtidigt ställning till höjningens storlek.

- Kommunens totala investeringsnivå kulminerar under de kommande åren. Vi gör upp investeringsplanen så att nedskärningen av de totala investeringarna åren 2026–2029 är sammanlagt 35 milj. euro jämfört med investeringsplanen i budgeten för år 2025. Detta motsvarar en nedskärning på 10 % av den totala mängden investeringar under samma period. De servicenätsinvesteringar som kommunfullmäktige godkänts genomförs ändå.

- Under de närmste åren utgör lösningarna med ersättande lokaler en stor kostnadspost för kommunen på grund av de stora husbyggnadsinvesteringarna. Vi ordnar ersättande lokaler kostnadseffektivt genom att i första hand utnyttja befintliga fastigheter och lokaler, om det är motiverat med iakttagande av läget, lokalernas skick, funktion och kostnader.

- Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde 9.6.2025 i samband med behandlingen av rambudgeten för år 2026 (Kommunstyrelsen 9.6.2025 § 222) beslutat att ”Kommunens upphandlingar effektiviseras med cirka 1 miljon euro per år.” Som en del av programmet för hållbar kommunekonomi fastställs att effektiviseringen av kommunens upphandlingar inleds omedelbart. Vid behov kan extern expertis och kompetens utnyttjas.

Riktlinjerna kommer att utgöra grunden för budgeten 2026 och ekonomiplanen 2027–2028.

2
att programmet för hållbar kommunekonomi med bilagor i övrigt tillställs kommunfullmäktige för kännedom.

3
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Redogörelse Gruppresidiet behandlade vid sitt sammanträde 16.9.2025 kommande riktlinjer i programmet för hållbar kommunekonomi. På basis av dessa riktlinjer gjordes ändringar och preciseringar i det program som nu föreslås godkännas.

 Godkända riktlinjer

 Att få ekonomin i balans så att man årligen eftersträvar ett resultat med överskott, man bedömer olika sätt att producera service i kommunen, man gör upp investeringsplanen så att nedskärningen av de totala investeringarna från andra husbyggnadsinvesteringar än de som godkänts av kommunfullmäktige åren 2026–2029 är sammanlagt 35 milj. euro jämfört med budgeten för år 2025 och investeringsplanen och att man ordnar ersättande lokaler kostnadseffektivt genom att i första hand utnyttja befintliga fastigheter och lokaler om det är motiverat med iakttagande av lokalernas skick, funktion och kostnader.

 Övriga ändringar i programmet efter behandlingen

 – Preciseringar och korrigeringar i texten

  – Preciseringar i scenarierna och beskrivningarna av verksamhetsmiljön

 – Preciseringar i hela avsnittet om personalen

 – Programmet lyfter fram åtgärdsförslag som förs vidare till budgetberedningen

 – Strykning av de punkter som redan genomförts, till exempel ändringar i kommunens förtroendeorganisation (gjorda i samband med ändringen av förvaltningsstadgan)

 – Tillägg av en text om evenemangsproduktion.

 Alla partigrupper var kritiska till skattehöjningar, särskilt till höjning av kommunalskatten, men om alternativet är samarbetsförhandlingar kan höjningar av fastighetsskatter vid behov övervägas.

 På basis av responsen ändrades namnet på programmet att gälla särskilt kommunekonomin. Programmet utgör grunden för budgetförslaget för år 2026 och för ekonomiplanen för åren 2027 och 2028.

Beslutshistoria

Kommunfullmäktige 19.05.2025 § 52 

Beslutsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fullmäktige antecknar programmet för hållbar tillväxt inklusive bilagor för kännedom och att det slutliga programmet godkänns i samband med behandlingen av budgeten 2026 och ekonomiplanen 2027–2028.
Kommunstyrelsen godkänner budgetramen vid sitt sammanträde 9.6.2025.

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas presenterade ärendet vid sammanträdet.

Beslut Kommunfullmäktige beslutade enhälligt enligt förslaget

Kommunstyrelsen 12.05.2025 § 164 

Beredare Kommundirektör Virpi Sailas,

 controller Sirpa Roos,

 ekonomidirektör Esa Lindell,

 bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen,

 kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen,

 tf. utvecklingschef Rami Niittysalo,

 personaldirektör Lea Pääkkönen,

 förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen, 

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 Kommunstyrelsen beslutar

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner Kyrkslätts program för hållbar tillväxt för åren 2025–2030 och de i programmets bilaga 4 presenterade åtgärdsförslagen som underlag för beredningen av ramen.

2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Behandling Controller Sirpa Roos, personaldirektör Lea Pääkkönen och kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen deltog i mötet under detta ärende. Kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen och controller Sirpa Roos lämnade sammanträdet efter denna paragraf kl. 19.17.

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att under diskussionen hade kommundirektören gett ett ändrat beslutsförslag och Piia Aallonharja gett ett tilläggsförslag enligt följande:

Föredragande, kommundirektör Virpi Sailas framförde följande ändrade beslutsförslag vid sammanträdet:

Kommunstyrelsen beslutar

1

föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige antecknar programmet för hållbar tillväxt inklusive bilagor för kännedom och att det slutliga programmet godkänns i samband med behandlingen av budgeten 2026 och ekonomiplanen 2027–2028.

Kommunstyrelsen godkänner budgetramen vid sitt sammanträde 9.6.2025.

2

justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Föredragandens ändrade beslutsförslag godkändes enhälligt.

Tilläggsförslag (Piia Aallonharja):

Kyrkslätts kommun låter göra en separat utredning om kommunens HRT-kostnader som underlag för ett eventuellt utträde, ifall man inte når en tillfredsställande lösning om en skälig nivå på kommunandelens infrastrukturkostnader (utredningen inleds i princip omedelbart efter att programmet för hållbar tillväxt har behandlats vid fullmäktiges möte 19.5.2025).

Tilläggsförslaget understöddes av Matti Kaurila, Timo Haapaniemi, Anneli Granström och Ulf Kjerin.

Tilläggsförslaget godkändes inte enhälligt så ordföranden konstaterade att man måste rösta om saken.

Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder att Piia Aallonharjas tillägg inte läggs till röstar ”ja” och de som understöder att Piia Aallonharjas tillägg läggs till röstar ”nej”. Omröstningspropositionen godkändes.

Vid omröstningen gavs 6 ja-röster och 7 nej-röster.

Tilläggandet av Piia Aallonharjas tillägg fick fler röster, så det godkändes.

Ja-röster: Kati Kaihlaranta, Saara Huhmarniemi, Carl-Johan Kajanti, Anna Aintila, Antti Kilappa och Sanni Jäppinen.

Nej-röster Piia Aallonharja, Timo Haapaniemi, Ari Harinen, Anneli Granström, Ulf Kjerin, Matti Kaurila och Anna Sahiluoma (muntligt).

 Kommunstyrelsen höll en paus kl. 18.30-18.45

Beslut Kommunstyrelsen beslutade

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige antecknar programmet för hållbar tillväxt inklusive bilagor för kännedom och att det slutliga programmet godkänns i samband med behandlingen av budgeten 2026 och ekonomiplanen 2027–2028.
Kommunstyrelsen godkänner budgetramen vid sitt sammanträde 9.6.2025.

2
att Kyrkslätts kommun låter göra en separat utredning om kommunens HRT-kostnader som underlag för ett eventuellt utträde, ifall man inte når en tillfredsställande lösning om en skälig nivå på kommunandelens infrastrukturkostnader (utredningen inleds i princip omedelbart efter att programmet för hållbar tillväxt har behandlats vid fullmäktiges möte 19.5.2025).

3
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Redogörelse Fullmäktigegrupperna ombads ge sina kommentarer om programmet för hållbar utveckling. På basis av dem lades på sidan 25 till riktlinjer som gäller personalen.

 Kommunförbundets nya skatteinkomstprognos för åren 2026–2028, som publicerades 6.5, har lagts till i programmet. Den gamla prognosen har alltså bytts ut. Enligt prognosen skulle skatteintäkterna öka varje år jämfört med den tidigare prognosen, och år 2028 är ökningen störst, 1,1 milj. euro.

 Scenarierna som sträcker sig till år 2030 har inte ändrats med anledning av de måttliga skatteförändringarna.

 Planen för strategisk utveckling har ändrats genom att ta kommentarerna från den tidigare behandlingen i beaktande. I planen har gjorts några preciseringar.

Kommunstyrelsen 24.02.2025 § 57 

Beredare Kommundirektör Virpi Sailas,

 controller Sirpa Roos,

ekonomidirektör Esa Lindell,

bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen,

kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen,

vik. utvecklingschef Rami Niittysalo,

personaldirektör Lea Pääkkönen,

förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen,  

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas 

 Kommunstyrelsen beslutar

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner programmet för hållbar tillväxt för åren 2025–2030

2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och ekonomidirektör Esa Lindell presenterade ärendet vid sammanträdet. Närvarande var också controller Sirpa Roos, bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen och personaldirektör Lea Pääkkönen.

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att under diskussionen hade han föreslagit remitterandet av ärendet och första vice ordförande Piia Aallonharja gett anvisningsförslag enligt följande:

Remitteringsförslag (Haapaniemi Timo): 

Remitteras till beredning och skickas på remissrunda till fullmäktigegrupperna. Utifrån dessa går fullmäktiges gruppresidium ännu för egen del igenom programmet och preciserar scenarierna och deras beräknade ekonomiska effekter. Baserat på gruppernas respons läggs också tydligare mål till de så kallade "stora linjerna". Målet är att behandla programmet under denna fullmäktigeperiod så att det för sin del styr budgetramen för budgeten 2026 och ekonomiplanen som kommunstyrelsen utgående från tjänsteinnehavarnas beredning beslutar om i slutet av våren.

Remitteringsförslaget understöddes av Ari Harinen, Kati Kaihlaranta, Anna Sahiluoma, Piia Aallonharja, Ulf Kjerin, Anneli Granström, Matti Kaurila och Antti Kilappa.

Remitteringsförslaget godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Anvisningsförslag (Aallonharja Piia): 

Bilaga 1: första raden Integrationstjänster, ändringar i verksamhetsmiljön: Följande tas bort: ”Demokrati: Populistiska partier får makt. Invandringsfientlighet i politiken påverkar beslutsfattandet. Försämring av faktabaserat beslutsfattande. Resurserna kan minimeras inom integrationstjänsterna.”

Förslaget till anvisning understöddes av Matti Kaurila, Anneli Granström och Ari Harinen.

Anvisningsförslaget beaktas i den fortsatta beredningen.

Kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen, livskraftsdirektör Simon Store, controller Sirpa Roos och personaldirektör Lea Pääkkönen lämnade sammanträdet efter denna paragraf kl. 16.54.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt remittera ärendet för ny beredning.

Redogörelse Programmet för hållbar tillväxt är ett strategiskt program i Kyrkslätts kommun. Det siktar på en långsiktig ekonomisk balans. Som delfaktorer i den ekonomiska balansen granskas verksamhetens kostnadseffektivitet, möjligheterna att öka inkomstbasen och effektiv inriktning av investeringarna. Programmet för hållbar tillväxt erbjuder Kyrkslätts kommun en möjlighet till behärskat och hållbart ledande av ekonomin, vilket på längre sikt tryggar servicen och upprätthåller kommuninvånarnas välfärd.

I programmet, som ingår som bilaga, har skatteinkomstprognoserna uppdaterats enligt Kommunförbundets nya prognos jämfört den fastställda budgeten. Dessutom har personalkostnaderna preciserats utifrån utfallet år 2024.

I punkt 7 i programmet har man sammanställt riktlinjer som föreslås genomföras. Riktlinjerna innehåller åtgärder som gäller inkomster, utgifter och investeringar. Den totala investeringsnivån föreslås skäras ned med 10 %, men minskningarna inriktas inte på husbyggnadsinvesteringar. Tyngdpunktsområdet i investeringarna ska vara objekt som ger inkomster och bedömning av inverkningarna av investeringarna på driftsekonomin. Prioriteringen av investeringsobjekten påverkar utvecklingen av lånebeloppet samt ränte- och avskrivningskostnaderna.

Riktlinjerna granskas årligen för att bl.a. de åtgärder som förändringarna i verksamhetsmiljön kräver ska kunna beaktas.

Vid sidan om programmet för hållbar tillväxt bereder kommunen en plan för kompetensutveckling som gäller hela personalen och där även principerna och riktlinjerna för kartläggning av personalens kompetens fastställs.

Som bilaga till programmet för hållbar tillväxt ingår en plan för strategisk utveckling, där man på servicenivå granskar kostnader, nyckeltal och prestationer samt utveckling av verksamheter och bedömning av produktionssätt. Den används och uppdateras som grund för fortsatt utveckling av tjänsterna.             

Som andra bilaga ingår Kommunförbundets program för hållbar tillväxt, som publicerats i februari och synliggör kommunernas och städernas betydelse för förutsättningarna för tillväxt.