Byggnads- och miljönämnden
Protokoll 25.03.2025/Paragraf 30

Byggnads- och miljönämnden 25.03.2025 § 30  

163/11.03.00/2025 

Beredare Miljöchef Anu Vikman, miljöplanerare Merja Puromies

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Miljöchef Anu Vikman 

 Kyrkslätts kommun förordar ansökan och konstaterar följande:

Under de senaste åren har man gjort iståndsättningar av livsmiljön på Estbyåns åavsnitt. Syftet med iståndsättningarna har varit att återställa organismsamhällen. På åavsnitten norr och söder om projektområdet har framför allt Vårdförening för strömvatten rf stenlagt strömområden och gruslagt nya eller bättre fungerande förökningsområden för vandringsfiskar. Norr om projektområdet har man byggt en fiskväg som går runt Överbydammen. Tack vare iståndsättningarna bildas ett vilt havsöringsbestånd i Estbyåns vattendrag. I Kvarnbyån har man under de senaste tio åren påträffat regelbunden naturlig förökning av havsöring.

Kvarnbyån är enligt observationer av utter en del av artens revir. Eventuell förekomst av bo, matställe och/eller tupplursplats för uttern på projektområdet ska utredas.

För att förebygga skadliga konsekvenser för vattendragen ska man vid byggandet av bron fästa särskild uppmärksamhet vid hantering av sura sulfatjordar och iaktta följande principer:
• Hanteringen av byggplats- och avloppsvatten vid eventuella schakt ska planeras i förväg. Grävnings- och schaktningsarbetena ska planeras så att markytan bryts och växtligheten avlägsnas så lite som möjligt. Arbeten som orsakar grumlighet i vattnet ska utföras så snabbt som möjligt och utanför havsöringens vandrings- och lektid. Arbetena får inte orsaka försämring av funktionen av yngelstenjordar och lekplatser för havsöring i ådalen nedanför projektområdet till följd av avrinning av sediment. Arbeten som kan orsaka avrinning av sediment bör helst göras när vattenföringen är liten. I alla arbetsskeden ska det säkerställas att det inte uppstår skadliga effekter i vattendraget.
• Sökanden ska se till att sedimentbelastningen på grund av byggnadsarbetet hålls så liten som möjligt och att fårans naturliga tillstånd inte ändras.
• De brinkar vid fåran som hör till byggnadsarbetets influensområde ska skyddas mot erosion. Skyddskonstruktionernas skick ska regelbundet följas upp, och vid behov ska de omedelbart repareras.
• Grumliga byggplatsvatten får inte direkt ledas ut i vattendraget, utan de ska behandlas på korrekt sätt till exempel i sedimenteringscontainrar för att stoppa sediment. Det behandlade vattnet ska i första hand ledas till ett växttäckt område eller infiltreras i marken.
• Av suspekta marksubstanser ska man göra laboratorieanalyser (pH, total svavelhalt) för att säkerställa massornas kvalitet. De grävmassor som klassificeras som sulfidjordar ska lagras på korrekt sätt t.ex. täckta och på tillräckligt avstånd från fåran, utan dröjsmål lämnas till avfallsstationen eller motsvarande vederbörlig deponi eller neutraliseras enligt planen som gjorts upp av experten.
• De schaktade jordmassorna måste placeras så långt bort från vattendraget som möjligt och skyddas under nödvändig mellanlagring och transport för att förhindra spridning av sediment och för att förhindra det avrinnande vattnet att rinna direkt ut i vattendraget.
• Om man i arbetet blir tvungen att använda cement- och/eller kalkbaserade ämnen t.ex. för att stärka jordmånen ska man vid hanteringen av byggplatsvatten beakta motsvarande omständigheter som vid behandlingen av surt schaktvatten, men man ska beakta att schaktvattnet är kraftigt alkaliskt.
• Man ska i förväg förbereda sig för eventuella oljeläckage från arbetsmaskiner.
• Man ska lämna anvisningen för dagvattenhantering till entreprenören och se till att alla på byggarbetsplatsen följer den. Entreprenören ska följa upp grävningarna och meddela beställaren, NTM-centralen i Nyland och Kyrkslätts miljötillsyn eventuella observationer av sulfidjordar.
• Inverkningarna på vattendragen ska alltid kontrolleras regelbundet när man pumpar vatten ur schakten eller arbetsfaserna av annan orsak kan påverka vattenkvaliteten:
– pH-värdet på byggplatsvattnen ska mätas ur schakten med pH-mätare eller lackmuspapper dagligen och dessutom med pH-mätare minst en gång per vecka. Allmänt kan surhets-alkalitetstillståndet anses kritiskt om det genomsnittliga pH-värdet är under 6 eller över 9,0. När den kritiska nivån underskrids eller överskrids ska man utföra en mer exakt provtagning. Det vatten som avleds ska neutraliseras om pH-värdet underskrider nivå 6 eller överskrider nivå 9,0.
– Vattnets grumlighet ska följas sensoriskt dagligen och dessutom med grumlighetsmätare på byggplatsen eller genom vattenprov i laboratorium en gång per vecka.
– Kontrollplanen ska inkludera förutom de analyser som framgår av kontrollplanen också uppföljning av sulfathalten.
• Vid rivningsarbete eller byggande av en ny bro ska man på alla arbetstekniska sätt begränsa utsläpp av avfall i vattendraget. Allt rivningsavfall ska avlägsnas ur vattendraget och behandlas på korrekt sätt.
• I Kvarnbyåns fåra i projektområdet är det skäl att göra ett strömningsområde som är lämpligt för förökning av havsöring med grusfält, om det är möjligt med tanke på fårans struktur.

Behandling Ordförande Saara Huhmarniemi anlände under behandlingen av paragrafen kl. 17.34. Vice ordförande Kim Männikkö fortsatte ännu under behandlingen av denna paragraf som ordförande.

Beslut Byggnads- och miljönämnden beslutade enligt beslutsförslaget.

Redogörelse Regionförvaltningsverket begär ett utlåtande av Kyrkslätts miljövårdsmyndighet om tillståndsansökan enligt vattenlagen. Tillståndsansökan gäller förnyandet av Munkkullavägens bro. Kyrkslätts kommun har planerat förnyandet av bron. Kungörelsen och ansökningshandlingarna finns elektroniskt på adressen https://ylupa.avi.fi/sv-FI/asia/2977871.

 I projektet är avsikten att riva den nuvarande bron i armerad betong med en öppning över Kvarnbyån och i stället bygga en plattbro i betong med en öppning med spännvidd på 15 meter. Brons underfartshöjd minskar ungefär med 0,1 meter, men brons öppning breddas. Högvattenflödena har beaktats vid dimensioneringen av brons öppning. Vägens läge och brons nyttiga bredd hålls oförändrade. Arbeten som riktar sig på vattenområdet är bl.a. pålning, erosionsskydd, rivning och betongformar.

 Byggandet genomförs i två år. Först byggs en tillfällig omväg för trafiken samt arbetsbryggor. Den nuvarande bron rivs enligt rivningsplanen. Arbetena på vattenområdet beräknas ta cirka 6–12 månader.

 Området placeras på Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde där målet är god status i vattnen senast år 2027. Konsekvenserna av projektet beräknas vara temporära och lokala och förväntas inte försvaga vattenkvaliteten i området eller förhindra uppnåendet av målen i vattenvårdsplanen. Enligt ansökan kommer den nya bron att inte påverka vattenhöjder eller flöden under normala omständigheter och byggandet av bron orsakar inte vattenbrist på ovanliggande områden. Bottenförhållandena och fårans djup förblir oförändrade.

 Enligt ansökan kan grävnings- och byggnadsarbetena orsaka kortvarig grumlighet i vatten. Under arbetet kan det också förekomma sur avrininng från arbeten som utförs på områden där det förekommer sura jordar, så som pålningar och grävningsarbeten. Sur avrinning minskar vattnets alkalinitet och pH-värde och kan orsaka tillfällig försurning av vattendraget, metallbelastning och olägenheter för fiskbeståndet. På broplatsen är sannolikheten för förekomster av sura sulfatjordar hög.

 Man förebygger olägenheter för vattenområdet genom att röra vattenområdet så lite som möjligt, bygga ett tätt skydd mellan broplatsen och ån under den för att förhindra rivnings- och byggavfallet att hamna i vattendraget samt anlägga en stenbeklädnad. Fåran terrasseras inte under arbetet. Arbetena som riktas på vattenområdet är kortvariga och är indelade under byggandet i flera etapper.

 Projektet påverkar inte landskapet eller kulturvärdena.

 I närheten av projektområdet finns inga grundvattenområden, Natura 2000-områden eller andra naturskyddsområden.

 Projektområdet ligger i ett med detaljplanen förenligt särskilt viktigt område med tanke på naturens mångfald (luo) där åtgärder som skadar naturvärdena är förbjudet.

 Inverkningarna på vattendragen under byggandet av bron föreslås kontrolleras, för arbetsskedena kan orsaka tillfällig grumlighet i vattnet. Syftet med kontrollen är att följa upp broplatsens konsekvenser för vattenkvaliteten.