Samhällstekniska nämnden
Protokoll 19.09.2024/Paragraf 93

Samhällstekniska nämnden 19.09.2024 § 93  

1023/10.03.01.06/2020 

Beredare Chef för kommunalteknik Toni Keski-Lusa

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Direktör för samhällsteknik Anna-Kaisa Kauppinen    

 Samhällstekniska nämnden beslutar

1
anteckna att den behandlat Kyrkslätts nya skogsstrategi med bilagor för sin del

2
föreslå kommunstyrelsen att den för sin del behandlar den nya skogsstrategin och förelägger den fullmäktige för godkännande.

Behandling Föredragandens ändrade beslutsförslag vid sammanträdet:

 Samhällstekniska nämnden beslutar

 1

 anteckna Kyrkslätts kommuns skogsvårdsanvisning (tidigare kallad skogsstrategi) och dess bilagor behandlad för sin del

 2

 föreslå kommunstyrelsen att den för sin del behandlar Kyrkslätts kommuns skogsvårdsanvisning och förelägger den fullmäktige för godkännande

 3

 befullmäktigar beredarna att göra tekniska korrigeringar och formuleringar i bilagan innan behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen.

 Nämnden gick igenom bilagorna till skogsstrategin och godkände under diskussionen enhälligt följande ändringar:

-          stycket 1.1.1 tas bort

-          RAMS tabellen M5 ändras till: Ekonomiska värden och ekosystemtjänster fungerar som områdenas huvudsakliga drivkraft och mål. Klimatmålen och målen för naturens mångfald beaktas också i denna användningsklass

-          tillägg i första stycket under punkt 1.1.5: Det årliga åtgärdsprogrammet kan smidigt genomföras småområdesvis

-          under 1.1.6 punkt tre, sista meningen ändras till: Träd som växer på fel plats och är tydligt stressade tas bort eller lämnas som rötträd när det är godtagbart enligt lagen om bekämpning av skogsskador, förebyggande av skador samt skogsanvändning, säkerhet och trivsel.

 Kim Åström föreslog följande ändring till punkt 1.1.8:

 Utlåtandeinstanser: Förteckningen ändras till formen: RAMS 2020 underklasserna M2 och M3 - miljövårdsenheten, planläggnings- och trafiksystemtjänsterna och bildnings- och fritidstjänsterna. RAMS 2020 underklasserna M4, M5 - planläggnings- och trafiksystemtjänsterna RAMS 2020 underklass M1 och huvudklass S planläggnings- och trafiksystemtjänsterna, kommunaltekniska tjänsterna och bildnings- och fritidstjänsterna.

 Kim Liljequist understödde Åströms ändringsförslag.

 Ordföranden konstaterade att ändringsförslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 Omröstning:

 Ordföranden inledde omröstningen: de som understöder föredragandens ändrade beslutsförslag röstar ”ja” och de som understöder Åströms ändringsförslag röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen och konstaterade att rösterna fördelades enligt följande: 3 ja-röster (Karkinen, Ketola, Kelkka) och 4 nej-röster (Valtonen, Åström, Liljequist, Salonen), varmed ändringsförslaget vann.

 Tarja Ketola och Ronja Karkinen (Gröna) föreslog följande ändring till punk 1.2:

 Första punkten: ”man strävar efter att bevara” ändras till ”man bevarar”

 Ordföranden konstaterade att ändringsförslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 Omröstning:

 Ordföranden inledde omröstningen: de som understöder föredragandens ändrade beslutsförslag röstar ”ja” och de som understöder de grönas ändringsförslag (ändring av formulering) röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen och konstaterade att rösterna fördelades enligt följande: 5 ja-röster (Valtonen, Åström, Liljequist, Salonen, Kelkka) och 2 nej-röster (Karkinen, Ketola), varmed det ändrade beslutsförslaget vann och formuleringen inte ändras.

 Tarja Ketola och Ronja Karkinen (Gröna) föreslog följande ändring till punk 1.2:

 Andra punkten: ”kan lämnas” ändras till ”lämnas”

 Ordföranden konstaterade att ändringsförslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 Omröstning:

 Ordföranden inledde omröstningen: de som understöder föredragandens ändrade beslutsförslag röstar ”ja” och de som understöder de grönas ändringsförslag (ändring av formulering) röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen och konstaterade att rösterna fördelades enligt följande: 4 ja-röster (Valtonen, Åström, Liljequist, Salonen) och 3 nej-röster (Karkinen, Ketola, Kelkka), varmed det ändrade beslutsförslaget vann och formuleringen inte ändras.

 Tarja Ketola och Ronja Karkinen (Gröna) föreslog följande ändring till punk 1.2.1 vårdmål:               

 Följande mening ”Vid förnyandet av närskogen används luckhuggning eller motsvarande så att förnyandet görs på ett högst 0,3 hektar stort område åt gången.” ersätts med meningarna ”Från närskogarna avlägsnas endast enstaka träd på grund av säkerhets- eller andra motiverade orsaker. Luckhuggningarna kan vara högst 0,1 hektar stora.

 Ordföranden konstaterade att ändringsförslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 Omröstning:

 Ordföranden inledde omröstningen: de som understöder föredragandens ändrade beslutsförslag röstar ”ja” och de som understöder de grönas ändringsförslag röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen och konstaterade att rösterna fördelades enligt följande: 5 ja-röster (Valtonen, Åström, Liljequist, Salonen, Kelkka) och 2 nej-röster (Karkinen, Ketola), varmed det ändrade beslutsförslaget vann.

 Tarja Ketola föreslog följande ändringsförslag till punkt 1.2.1 Närskogar:

 0,3 hektars luckhuggningar görs endast i situationer där skogen inte finns siktning i skogen.

 Ordföranden konstaterade att ändringsförslaget inte fick understöd, så det förföll.

 Tarja Ketola och Ronja Karkinen (Gröna) föreslog följande ändring till punk 1.2.2:

 Följande mening:

 ”På grund av svår rotröta eller annan störningssituation kan man avvika från arealen för förnyelseavverkningen på såväl detaljplane- som generalplaneområdena och man försöker välja ett mångsidigt trädurval enligt växtplatsen då man planterar skog.”

 ersätts med:

 “Träd med rotröta övervakas längs friluftsleder, vägar och tomtgränser och fälls i förväg till markträd för att inte utgöra en fara för människor eller egendom. För bestånd som är kraftigt drabbade av rotröta eller annan störning överges helt produktionsmålet. Rotrötesituationen eller annan störning verifieras och motiveras separat. I sådana situationer tillåts högst 0,3 hektar luckhuggningar och genom att kombinera detta med föryngring av lövträd strävar man efter att säkerställa områdets rekreationsvärden och samtidigt minimera störningens påverkan.”

 Ordföranden konstaterade att ändringsförslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 Omröstning:

 Ordföranden inledde omröstningen: de som understöder föredragandens ändrade beslutsförslag röstar ”ja” och de som understöder de grönas ändringsförslag röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen och konstaterade att rösterna fördelades enligt följande: 5 ja-röster (Valtonen, Åström, Liljequist, Salonen, Kelkka) och 2 nej-röster (Karkinen, Ketola), varmed det ändrade beslutsförslaget vann.

 Hannu Valtanen föreslog ett tillägg till punkt 1.2.5: 

 Skogar sköts på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Den främsta nyttan som en produktionsskog ger är intäkter från virkesförsäljning. Skötsel- och avverkningsåtgärder planeras främst för att producera högkvalitativt, inkomstbringande stamvirke. Skogar odlas huvudsakligen i jämn ålder, där gallringsavverkningar initialt producerar massaved och föryngringsavverkningar producerar timmer. Skogsbestånden försöker föryngras naturligt, men genom plantering kan man gynna de trädslag som passar bäst för växtplatsen.

 Ordföranden konstaterade att ändringsförslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 Omröstning:

 Ordföranden inledde omröstningen: de som understöder föredragandens ändrade beslutsförslag röstar ”ja” och de som understöder Valtanens tillägg röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen och konstaterade att rösterna fördelades enligt följande: 3 ja-röster (Karkinen, Ketola, Kelkka) och 4 nej-röster (Åström, Salonen, Liljequist, Valtonen), varmed  ändringsförslaget vann.

Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt det ändrade förslaget med följande ändringar i bilagan till skogsvårdsanvisningen:

- stycket 1.1.1 tas bort
- RAMS tabellen M5 ändras till: Ekonomiska värden och ekosystemtjänster fungerar som områdenas huvudsakliga drivkraft och mål. Klimatmålen och målen för naturens mångfald beaktas också i denna användningsklass
-tillägg i första stycket under punkt 1.1.5: Det årliga åtgärdsprogrammet kan smidigt genomföras småområdesvis
- under 1.1.6 punkt tre, sista meningen ändras till: Träd som växer på fel plats och är tydligt stressade tas bort eller lämnas som rötträd när det är godtagbart enligt lagen om bekämpning av skogsskador, förebyggande av skador samt skogsanvändning, säkerhet och trivsel.
- punkt 1.1.8 Utlåtandeinstanser: Förteckningen ändras till formen: RAMS 2020 underklasserna M2 och M3 - miljövårdsenheten, planläggnings- och trafiksystemtjänsterna och bildnings- och fritidstjänsterna. RAMS 2020 underklasserna M4, M5 - planläggnings- och trafiksystemtjänsterna RAMS 2020 underklass M1 och huvudklass S planläggnings- och trafiksystemtjänsterna, kommunaltekniska tjänsterna och bildnings- och fritidstjänsterna.
- skogar sköts på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Den främsta nyttan som en produktionsskog ger är intäkter från virkesförsäljning. Skötsel- och avverkningsåtgärder planeras främst för att producera högkvalitativt, inkomstbringande stamvirke. Skogar odlas huvudsakligen i jämn ålder, där gallringsavverkningar initialt producerar massaved och föryngringsavverkningar producerar timmer. Skogsbestånden försöker föryngras naturligt, men genom plantering kan man gynna de trädslag som passar bäst för växtplatsen.

Ersättare Tarja Ketola lämnade en avvikande mening till beslutet.

Redogörelse Samhällstekniska nämnden behandlade Kyrkslätts nya skogsstrategi vid nämndens möte 29.8.2024. Under behandlingen gick man inte igenom huvuddokumentets bilaga och samhällstekniska nämnden beslutade att skjuta upp behandlingen av bilagedokumentet till följande sammanträde.

Beslutshistoria

Samhällstekniska nämnden 29.08.2024 § 83 

Beredare Chef för kommunalteknik Toni Keski-Lusa

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen  

 Samhällstekniska nämnden beslutar

1.
anteckna att den behandlat Kyrkslätts nya skogsstrategi med bilagor för sin del

2.
föreslå kommunstyrelsen att den för sin del behandlar den nya skogsstrategin och förelägger den fullmäktige för godkännande.

Behandling Innofor Oy:s konsult Erno Lehto anslöt sig till sammanträdet kl. 18 för föredragningen av ärendet och lämnade sammanträdet kl. 18.47 efter föredragningen av paragrafen.

 Samhällstekniska nämnden tog en paus kl. 18.46–18.55.

 Ordföranden föreslog att skogsstrategin gås igenom sida för sida, beslutsförslagen görs under genomgången av dokumentet och att man fattar beslut om dem ett i taget. Behandlingsordningen godkändes.

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

 Mening s. 3: ”Ilmastotyö vaikuttaa nykypäivänä vahvasti kaikkeen toimintaan ja ohjaa myös kunnan metsänhoitoa” (Klimatarbetet påverkar nuförtiden starkt all verksamhet och styr även kommunens skogsvård) ändras att lyda: ”Ilmastotyö vaikuttaa nykypäivänä eri toimintoihin ja myös kunnan metsänhoitoon” (Klimatarbetet påverkar nuföritden olika verksamheter och även skogsvården i kommunen).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Hannu Valtanen gav följande ändringsförslag:

 I fjärde stycket på s. 3 läggs till följande mening: ”Kunnan osuus Kirkkonummen metsien pinta-alasta on kuitenkin vain 5 %.” (Kommunens andel av Kyrkslätts skogars areal är dock bara 5 %).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Ronja Karkinen gav följande ändringsförslag:

 I tredje stycket på s. 3 läggs till ”Metsien hyvän hoidon päätavoitteita ovat luonnon monimuotoisuuden ja virkistysarvojen vaaliminen sekä hiilensidonnan ja hiilivarastojen kasvattaminen” (Huvudmålen för god skötsel av skogar är värnande om naturens mångfald och rekreationsvärden samt ökning av kolbindningen och kolreservoarerna).

 Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

  OMRÖSTNING

 Ordföranden startade omröstningen. De som understöder föredragandens utgångsförslag röstar ”ja” och de som understöder ändringsförslaget röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

  8 ja-röster (Salonen, Liljequist, Åström, Frimodig, Valtanen, Kelkka, Jäppinen P., Polkko)

  2 nej-röster (Karkinen, Ketola), varmed utgångsförslaget vann.

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

 Meningen ”Metsistä saadaan tuloja ja monia tuotteita, kuten marja- ja sienisatoja voidaan arvioida myös taloudellisesti” (Av skogar får man inkomster och många produkter, till exempel bär- och svampskördar kan utvärderas även ekonomiskt) i fjärde stycket på s. 3 ändras att lyda ”Metsistä saadaan puun myyntitulojen lisäksi myös monia muita tuotteita, kuten marja- ja sienisatoja” (Av skogar får man förutom inkomster från försäljning av virke även många andra produkter, så som bär- och svampskördar).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Ronja Karkinen gav följande tilläggsförslag:

 I slutet av sjätte stycket på sida 3 läggs till texten: ”Kirkkonummen kunnalla on merkittävä rooli luonnon monimuotoisuuden suojelemisessa omalla alueellaan. Vuoden 2024 lopussa valmistuvassa kunnan LUMO-ohjelmassa linjataan tavoitteita ja toimenpiteitä luonnon köyhtymisen pysäyttämiseksi.” (Kyrkslätts kommun spelar en betydande roll i skyddandet av naturens mångfald inom sitt område. I kommunens LUMO-program, som blir färdigt i slutet av år 2024, utstakas mål och åtgärder för att stoppa utarmningen av naturen.)

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Ronja Karkinen gav följande ändringsförslag:

 Andra stycket på s. 4 ändras: meningen ”Kunnan metsät tuovat virkistysmahdollisuuksia myös lähikuntien asukkaille ja vierailuja Kirkkonummelle” (Kommunens skogar ger även invånarna i närkommunerna rekreationsmöjligheter och lockar besökare till Kyrkslätt) ersätter meningen ”Kirkkonummen metsien käyttöpainetta lisää pääkaupunkiseudun läheisyys. Osa siitä kohdistuu luonnollisesti kunnan omistamiin metsiin.” (Driftstrycket på Kyrkslätts skogar ökas av närheten till huvudstadsregionen. En del av det riktas naturligtvis på skogar som kommunen äger.)

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Kim Åström gav följande tilläggsförslag:

till meningen ”Kunnan metsissä puuston keskitilavuus on lähes 200m3/ha ja vuotuinen kasvu 6 m3/ha/v. Todennäköisesti suojelu- ja arvometsäalueiden puuston keskitilavuus on edellä mainittua suurempi” (I kommunens skogar är trädbeståndets medelvolym nästan 200m3/ha och årliga tillväxt 6 m3/ha/år. Sannolikt är medelvolymen för trädbeståndet på skyddade skogsområden och i värdeskogar större än ovan nämnda) sista stycket på s. 4 läggs till ”mutta vuotuinen kasvu taas pienempi” (men den årliga tillväxten däremot mindre).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

s. 5: ”Kunnan metsien hoidossa otetaan huomioon joustavasti kaikki neljä arvokokonaisuutta; ilmastollinen, ekologinen, sosiaalinen ja taloudellinen” (I skötseln av Kyrkslätts skogar beaktar man flexibelt alla fyra värdeprinciper; den klimatiska, ekologiska, sociala och ekonomiska) ändras att lyda: ”Kunnan metsien hoidossa otetaan huomioon neljä arvokokonaisuutta; ekologinen, sosiaalinen, taloudellinen ja ilmastollinen.” (I skötseln av kommunens skogar beaktar man fyra värdeprinciper: den ekologiska, sociala, ekonomiska och klimatiska). 

Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

  OMRÖSTNING

Ordföranden startade omröstningen. De som understöder föredragandens utgångsförslag röstar ”ja” och de som understöder ändringsförslaget röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

  3 ja-röster (Karkinen, Jäppinen P., Ketola)

7 nej-röster (Kelkka, Åström, Frimodig, Liljequist, Polkko, Valtanen, Salonen), varmed ändringsförslaget vann.

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

meningen ”Määrittämällä metsien hiilitase ja toimenpiteiden vaikutukset hiilitaseeseen varmistetaan hiilijalanjäljen pieneneminen metsissä.” (Genom att fastställa skogarnas kolbalans och åtgärdernas effekt på kolbanasen säkerställer man minskning av koldioxidavtrycket i skogarna) på s. 5 ersätts med ”Määrittämällä metsien hiilitase ja toimenpiteiden vaikutukset siihen, mahdollistetaan hiilijalanjäljen pienenemisen seuranta metsissä.” (Genom att fastställa skogarnas kolbalans och åtgärdernas effekt på den möjliggör man uppföljningen av minskningen koldioxidavtrycket i skogarna).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

i andra stycket på s. 6 läggs till text: ”Talousmetsissä ja soveltuvin osin muillakin metsäalueilla tavoitteena on hyvä metsien vuotuinen kasvu ja korkealaatuisen puun tuotanto jaksolliseen metsien kasvatukseen perustuen.” (I ekonomiskogar och i tillämpliga delar även i andra skogsområden är målet en god årlig tillväxt av skogar och produktion av högklassigt virke på basis av periodisk skogsodling).

Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 OMRÖSTNING

Ordföranden startade omröstningen. De som understöder föredragandens utgångsförslag röstar ”ja” och de som understöder ändringsförslaget röstar ”nej”.

  Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

 2 ja-röster (Karkinen, Ketola)

7 nej-röster (Valtanen, Polkko, Jäppinen P., Salonen, Liljequist, Åström, Frimodig)

 1 blank (Kelkka), varmed ändringsförslaget vann.

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

ur meningen ”Hoitosuunnitelmassa asetettujen hoitotoimenpiteiden vaikutus nettonieluun on negatiivinen (hiiltä sitoutuu enemmän kuin vapautuu)” (Effekten av de skötselåtgärder som fastställts i skötselplanen är negativ (mer kol binds än frigörs)) på s. 6 styrks ”on negatiivinen” (är negativ).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

På s. 6 stryks stycket: ”Hiilitaseen tarkastelulaskenta toteutetaan hyväksytyn hoitosuunnitelman teon yhteydessä luonnosvaiheessa sekä lopullisen hoitosuunnitelman mukaiset toimenpiteet huomioituna laskelmassa. Ennen toimenpiteitä, joita ei ole huomioitu yllä olevassa laskennassa, arvioidaan toimenpiteiden vaikutusta hiilen nettonieluun.” (Granskningskalkylen av kolbalansen genomförs i samband med uppgörandet av den godkända skötselplanen i utkastfasen samt med iakttagande av åtgärderna enligt den slutgiltiga skötselplanen i kalkylen. Före åtgärder som inte har iakttagits i kalkylen ovan beräknas åtgärdernas effekt på nettosänkan för koldioxid).

och följande läggs till: ”Hoitotoimien hiilitaseen arvio- ja tarkastelulaskenta toteutetaan vähintään vuosittain.” (Beräknings- och granskningskalkylen för skötselåtgärdernas kolbalans genomförs minst en gång om året).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Ronja Karkinen gav följande tilläggsförslag:

på s. 6 ersätts meningen ”Suojelu- ja arvometsissä ensisijainen tavoite on huolehtia, että arvokkaiden elinympäristöjen ja uhanalaisten lajien säilyminen ei vaarannu.” (I skyddsskogar och värdefulla skogar är det primära målet att se till att bevarandet av värdefulla livsmiljöer och utrotningshotade arter inte äventyras) med meningen ”Kunnan metsissä huolehditaan, että arvokkaiden elinympäristöjen ja uhanalaisten lajien säilyminen ei vaarannu.” (I kommunens skogar ser man till att bevarandet av värdefulla livsmiljöer och utrotningshotade arter inte äventyras).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Ronja Karkinen gav följande ändringsförslag:

följande text läggs till under rubrik 3 på s. 7: ”Metsässä kulkijalle tärkeää on metsän tuntu. Kunnan metsissä noudatetaan soveltuvin osin jatkuvan kasvatuksen periaatetta virkistysarvojen vaalimiseksi.” (För den som rör sig i skogen är känslan av skog det viktiga. I kommunens skogar följs i tillämpliga delar principen om kontinuerlig odling för att värna om rekreationsvärdena).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Ronja Karkinen gav följande ändringsförslag:

på s. 7 stryks: ”Mittausjakso vuosittain, paitsi laajoissa asukaskyselyissä, joita suoritetaan tarpeen mukaan. Kuitenkin vähintään kerran kymmenessä vuodessa.” (Mätningsperiod varje år, utom i omfattande invånarenkäter som utförs vid behov, dock minst en gång per tio år). och ersätts med ”Mittausjakso soveltuvin osin, kuitenkin vähintään kerran valtuustokaudessa” (Mätningsperiod i tillämpliga delar, dock minst en gång per fullmäktigeperiod).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Ronja Karkinen gav följande ändringsförslag:

s. 7 meningen ”Metsien hoidossa huolehditaan metsän eri kasvillisuuskerrosten säilymisestä elinvoimaisina.” (I skogsvården ser man till att de olika växtlighetsskikten i skogen hålls livskraftiga) stryks   och ersätts med ”Metsien hoidossa huolehditaan metsälajiston säilymisestä elinvoimaisena” (I skogsvården ser man till att artbeståndet i skogen hålls livskraftig).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Kim Åström gav följande tilläggsförslag:

i slutet av första stycket i punkt fyra på s. 7 läggs till: ”Talousmetsissä ja soveltuvin osin muuallakin jaksollisen kasvatuksen avulla puuston ikärakenteita kehitetään metsiköiden vuotuista kasvua ja hiilitasetta suosiviksi.” (I ekonomiskogar och i tillämpliga delar även på andra ställen utvecklas trädbeståndets åldersstrukturer så att de gynnar skogsbeståndets årliga tillväxt och kolbalansen).

Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

  OMRÖSTNING

Ordföranden startade omröstningen. De som understöder föredragandens utgångsförslag röstar ”ja” och de som understöder ändringsförslaget röstar ”nej”.

  Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

 2 ja-röster (Ketola, Karkinen)

7 nej-röster (Salonen, Valtanen, Polkko, Jäppinen P., Liljequist, Åström, Frimodig)

1 blank (Kelkka), varmed ändringsförslaget vann.

Efter behandlingen av ärendet höll samhällstekniska nämnden en paus kl. 20.31–20.40.

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

s.7 punkt 4, andra listpunkten: texten ”Metsänhoitotoimet tehdään oikea-aikaisesti, jolloin puuston kunto säilyy hyvänä, eri kerrokset kehittyvät ja myös taimilla on mahdollista kasvaa puuksi.” (Skogsvårdsåtgärderna görs i rätt tid, varvid trädbeståndet förblir i bra skick, de olika skikten utvecklas och också plantorna har en möjlighet att växa till träd) ändras att lyda:

 ”Metsänhoitotoimet sekä harvennus- ja uudistushakkuut tehdään oikea-aikaisesti, jolloin puuston kunto säilyy hyvänä, ja myös taimilla on mahdollista kasvaa puiksi. Puukaupat toteutetaan mahdollisuuksien mukaan hankekohtaisesti vuosittaisen toimenpideohjelman pohjalta ketterästi toteutettavin kilpailuin parhaaseen mahdolliseen hintaan” (Skogsvårdsåtgärderna samt gallrings- och förnyelseavverkningarna görs i rätt tid, varvid trädbeståndet förblir i bra skick, och också plantorna har en möjlighet att växa till träd. Trävaruhandel genomförs i mån av möjlighet projektvis utifrån det årliga åtgärdsprogrammet till bästa möjliga pris med smidig konkurrens).

Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 OMRÖSTNING

Ordföranden startade omröstningen. De som understöder föredragandens utgångsförslag röstar ”ja” och de som understöder ändringsförslaget röstar ”nej”.

  Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

 2 ja-röster (Karkinen, Ketola)

8 nej-röster (Polkko, Frimodig, Salonen, Valtanen, Åström, Liljequist, Jäppinen P., Kelkka), varmed ändringsförslaget vann.

Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

i mätarförteckningen på s. 8 stryks ”Toteutuneiden virkistysmetsähakkuiden määrä” (Utfallet av antalet rekreationsskogsavverkningar)

 Förslaget understöddes enhälligt.

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

i mätarförteckningen i andra stycket på s. 8 läggs till:

”Metsien hoidon, käytön ja hallinnon talous: kustannukset ja tulot.” (Ekonomi för skötsel, användning och förvaltning av skogar: kostnader och inkomster).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

ur mätarförteckningen stryks:

•    Skogarnas årliga värdetillväxt ökas genom skogsvårdsåtgärder

 Mätare:

• Årlig avverkning jämfört med årlig tillväxt
• Genomförda skogsvårdsarbeten
• Regelbunden uppföljning av kostnader och inkomster 

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

s. 8 första stycket: meningen ”Kunnan metsiä käytetään, hallinnoidaan ja hoidetaan parhaalla mahdollisella tavalla ilmastotyön, luonnon monimuotoisuuden ja yhteisten virkistysarvojen tavoitteiden lähtökohdista” (Kommunens skogar används, förvaltas och sköts på bästa möjliga vis utgående från såväl klimatarbetet, naturens mångfald och de gemensamma rekreationsvärdena) ändras att lyda ”Kunnan metsiä käytetään, hallinnoidaan ja hoidetaan parhaalla mahdollisella tavalla ilmastotyön, luonnon monimuotoisuuden, yhteisten virkistysarvojen ja taloudellisten tavoitteiden lähtökohdista.” (Kommunens skogar används, förvaltas och sköts på bästa möjliga vis utgående från klimatarbetet, naturens mångfald, de gemensamma rekreationsvärdena och de ekonomiska målen).

Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

  OMRÖSTNING

Ordföranden startade omröstningen. De som understöder föredragandens utgångsförslag röstar ”ja” och de som understöder ändringsförslaget röstar ”nej”.

  Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

 2 ja-röster (Karkinen, Ketola)

7 nej-röster (Jäppinen P., Valtanen, Salonen, Polkko, Åström, Frimodig, Liljequist)

 1 blank (Kelkka), varmed ändringsförslaget vann.

 Ronja Karkinen gav följande ändringsförslag:

Följande mening stryks i femte stycket på s.8: ”Tällöin tuloa muodostuisi hiilidioksiditonnien myymisestä, mikäli laadukas tuotantoprojekti on mahdollista toteuttaa kunnan metsissä.” (Då skulle det uppstå inkomster från försäljning av koldioxidton, om det är möjligt att genomföra ett högklassigt produktionsprojekt i kommunens skogar).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

I första stycket på s. 9 läggs till: ”Puustotietojen osalta se perustuu inventointitietoihin (ikärakenne, puulajit, tilavuus, vuotuinen kasvu). Tältä pohjalta laaditaan suurimman kestävän vuotuisen hakkuumäärän arvio sekä vuosittain toteutettava hakkuumäärä.” (I fråga om trädbeståndsuppgifterna baserar det sig på inventeringsuppgifter (åldersstruktur, trädarter, volym, årlig tillväxt). Utifrån detta görs en beräkning av den största årliga hållbara avverkningsmängden samt den avverkningsmängd som årligen ska genomföras).

Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 OMRÖSTNING

Ordföranden startade omröstningen. De som understöder föredragandens utgångsförslag röstar ”ja” och de som understöder ändringsförslaget röstar ”nej”.

  Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

  2 ja-röster (Karkinen, Ketola)

8 nej-röster (Salonen, Polkko, Valtanen, Frimodig, Åström, Kelkka, Jäppinen P., Liljequist), varmed ändringsförslaget vann.

Kim Liljequist lämnade sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 21.13, och som protokolljusterare fortsätter Pekka Jäppinen.

Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

texten ”VIRKISTYSMETSIEN HOITOSUUNNITELMA HOIDETTAVILLE METSILLE” (Skötselplan för skogar som ska skötas i rekreationsskogar) i bild 2 på s. 9 ersätts med texten ”HOITOSUUNNITELMA MUILLE METSILLE” (Skötselplan för övriga skogar) och texten ”SUOJELULLISESTI ARVOKKAIDEN METSIEN LUONNONHOITO” (Skötselplan för skyddsmässigt värdefulla skogar) ersätts med texten ”SUOJELU- JA ARVOMETSIEN LUONNONHOITO” (Naturvård av skyddsskogar och värdefulla skogar).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt. 

 Kim Åström gjorde följande ändringsförslag:

efter andra stycket på s. 9 läggs till texten ”Metsäalueiden / palstojen luokitukset ovat määräaikaisia ja tuodaan alueittain Yhdyskuntatekniikan lautakunnalle päätettäväksi kerran valtuustokaudessa tai tarpeen vaatiessa” (Klassificeringarna av skogsområdena / parcellerna gäller för viss tid och föreläggs områdesvis samhällstekniska nämnden för beslutsfattande en gång per fullmäktigeperiod eller vid behov).

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt. 

 Föredraganden lämnade följande ändrade beslutsförslag:

Nämnden beslutar för sin del godkänna programmet ”Kirkkonummen kunnan metsien hoito” (Skötsel av Kyrkslätts kommuns skogar) vid sammanträdet enligt de godkända ändringarna. Bilagorna till programmet föreläggs nämnden för beslutsfattande vid nästa sammanträde.

Aleksander Polkko avlägsnade sig kl. 21.33 efter behandlingen av detta ärende och Antti Salonen tog över som protokolljusterare.

Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade i enlighet med det ändrade beslutsförslaget för sin del godkänna programmet ”Kirkkonummen kunnan metsien hoito” (Skötsel av Kyrkslätts kommuns skogar) enligt de ändringar som godkändes vid sammanträdet och att bilagorna till programmet föreläggs nämnden för beslutsfattande vid nästa sammanträde.

Redogörelse Utkastet till Kyrkslätts nya skogsstrategi med bilagor har varit framlagd 1.12.2023–19.1.2024 och utlåtanden om den har begärts av kommunens olika enheter. Det lämnades sammanlagt 46 utlåtanden och respons. Därtill ordnades det under framläggningstiden ett kommuninvånarmöte 10.1.2024, där det gavs respons om den framlagda skogsstrategin.

 Allmänt gavs det om utkastet till skogsstrategin respons på tryggandet av rekreation och naturvärden samt om omfattningen av avverkning, dvs. kalhygge understöddes inte. En del av responsen gällde helt klart på andra än kommunägda skogar. På flera ställen kritiserades att strategin och bilagorna var motstridiga samt den sista meningen i utlåtandet: ”Klimatmässiga, ekologiska och sociala värdeprinciper får inte oskäligt begränsa och/eller belasta den ekonomiska användningen av skogarna.” Dessa berodde till största delen på ändringar som gjorts under beslutsprocessen. Det gavs också kommentarer om stävjandet av klimatförändringen och beaktandet av skogarnas kollager.

 Man har strävat till att omskriva Kyrkslätts skogsstrategi utgående från responsen och så väl som möjligt försökt möta kommuninvånarnas förväntningar beträffande kommunens skogar. Som bilaga till detta beslut ingår samhällstekniska nämndens svar på responsen. Geoinformationen beträffande skogsområdena som ägs av kommunen utreddes och uppdaterades också under arbetet, och i skogsstrategin ingår nu de uppdaterade uppgifterna. Kommunen äger för tillfället ungefär 2 000 ha skogsmiljö (inkl. bl.a. bergsområden och ängar). Skogsplaneringen omfattar drygt 1 134 ha skogsmark med växtlighet och ca 173 ha klenvuxen bergs- och skogsmark. I kommunen finns det ca 623 ha skyddsområden och därtill 73,4 ha miljöer enligt skogslagen samt ytterligare 131 ha områden med värdeskog.

 Under utarbetandet av skogsstrategin godkände kommunfullmäktige den nya kommunstrategin. I arbetet med implementeringen av kommunstrategin har man kommit till att strategiska anvisningar enligt kommunstrategin inte ges namn med ordet ”strategi” utan man använder ord som ”anvisning”, ”plan” eller dylikt. Skogsstrategin har fått namnet: Skogsvården i Kyrkslätt.

Kommunstyrelsen 25.09.2023 § 302 

Beredare Chef för kommunalteknik Toni Keski-Lusa

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas 

 Kommunstyrelsen beslutar befullmäktiga underhållsenheten vid de kommunaltekniska tjänsterna att lägga fram det bifogade skogsstrategiutkastet och begära utlåtanden om strategin.

Behandling Direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen och chef för kommunalteknik Toni Keski-Lusa presenterade ärendet vid sammanträdet. Chef för kommunalteknik Toni Keski-Lusa avlägsnade sig från sammanträdet efter denna paragraf kl. 17.33.

 Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att det under diskussionen hade getts motförslag enligt följande:

 Ledamot Matti Kaurilas motförslag:

 Kommunstyrelsen beslutar för sin del godkänna den bifogade skogsstrategin (utkastet) och förslår kommunfullmäktige att skogsstrategin godkänns och publiceras därefter utan dröjsmål på kommunens webbplats.

 Motförslaget understöddes av Kim Männikkö och Ari Harinen.

 Motförslaget godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att man måste rösta om saken.

 Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar ”ja” och de som understöder Matti Kaurilas motförslag röstar ”nej”.

 Omröstningspropositionen godkändes.

 Vid omröstningen gavs 9 ja-röster och 4 nej-röster.

 Utgångsförslaget fick fler röster och vann.

 Ja-röster: Ulf Kjerin, Anneli Granström, Saara Huhmarniemi, Timo Haapaniemi, Piia Aallonharja, Markus Myllyniemi, Kati Kaihlaranta, Kim Liljequist och Antti Kilappa

 Nej-röster: Matti Kaurila, Anna Sahiluoma, Kim Männikkö och Ari Harinen

 Ledamot Saara Huhmarniemis tilläggsförslag:

 Skogsstrategins bilagor läggs fram till påseende i samband med skogsstrategin. Med tanke på kommuninvånarnas delaktighet och beslutsfattandets öppenhet är det viktigt att strategin läggs fram i helhet. Kommuninvånarna ska ha möjlighet att se exempelvis vilka skogsområden som den framlagda skogsstrategin behandlar.

 Tilläggsförslaget understöddes av Markus Myllyniemi och Kati Kaihlaranta.

 Motförslaget godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att man måste rösta om saken.

 Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som godkänner utgångsförslaget röstar ”ja” och de som godkänner Saara Huhmarniemis tilläggsförslag röstar ”nej”.

 Omröstningspropositionen godkändes.

 Vid omröstningen gavs 6 ja-röster och 7 nej-röster.

 Det gavs fler nej-röster, så Saara Huhmarniemis tilläggsförslag gällande bilagorna fick fler röster och vann.

Ja-röster: Ari Harinen, Kim Liljequist, Timo Haapaniemi, Matti Kaurila, Antti Kilappa och Kim Männikkö

Nej-röster: Markus Myllyniemi, Ulf Kjerin, Piia Aallonharja, Saara Huhmarniemi, Anna Sahiluoma, Anneli Granström och Kati Kaihlaranta.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade befullmäktiga underhållsenheten vid de kommunaltekniska tjänsterna att lägga fram det bifogade skogsstrategiutkastet och begära utlåtanden om strategin.

 Kommunstyrelsen beslutade dessutom att skogsstrategins bilagor läggs fram till påseende i samband med skogsstrategin.

Redogörelse Uppdateringen av skogsstrategin har beretts enligt kommunstyrelsens beslut 9.11.2020 § 394. Samhällstekniska nämnden har behandlat skogsstrategin vid sina sammanträden 19.1.2023 och 22.5.2023. Vid sammanträdet 31.8.2023 § 92 beslutade nämnden föreslå kommunstyrelsen att skogsstrategin läggs fram till påseende och nämnden beslutade samtidigt om flera ändringar i texterna i strategin och att strategins bilagematerial tas bort.

 Kommunstyrelsen tillställs också som tilläggsmaterial det för nämnden presenterade skogsstrategiutkastet som beretts av tjänsteinnehavarna.             

Samhällstekniska nämnden 31.08.2023 § 92 

Beredare Chef för kommunalteknik Toni Keski-Lusa

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen  

 Samhällstekniska nämnden beslutar

1.
att nämnden antecknar att den behandlat skogsstrategin för sin del

2.
föreslå kommunstyrelsen att den för sin del behandlar den nya skogsstrategin och befullmäktigar underhållsenheten vid de kommunaltekniska tjänsterna att lägga fram den nya skogsstrategin och begära utlåtanden om den.

Behandling Under behandlingen framställde Hannu Valtanen ett ändringsförslag som ingår som bilaga till protokollet.

 Matti Kaurila, Aleksander Polkko, Antti Salonen och Pekka Jäppinen understödde förslaget.

 Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 OMRÖSTNING

 Ordföranden startade omröstningen. De som understöder föredragandens utgångsförslag röstar ”ja” och de som understöder Hannu Valtanens ändringsförslag röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

 2 ja-röster (Jäppinen S., Karkinen)

 7 nej-röster (Jäppinen P., Liljequist, Valtanen, Salonen, Frimodig, Polkko, Kaurila)

 1 blank (Kelkka), varmed Hannu Valtanens förslag vann.

Hannu Valtanen framställde ett ändringsförslag gällande punkt 1.6 i skogsstrategin.

Matti Kaurila, Aleksander Polkko, Antti Salonen och Pekka Jäppinen understödde förslaget.

Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

OMRÖSTNING

Ordföranden startade omröstningen. De som understöder föredragandens utgångsförslag röstar ”ja” och de som understöder Hannu Valtanens förslag röstar ”nej”.

Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

8 nej-röster (Frimodig, Jäppinen P., Kaurila, Salonen, Kelkka, Valtanen, Liljequist, Polkko)

2 ja-röster (Jäppinen S., Karkinen), varmed Hannu Valtanens förslag vann.

 Kim Liljequist gav följande förslag om tillägg:

 Tillägg i punkt 1.6 i skogsstrategin: ”I skogsskötseln och i planeringen och genomförandet av den används vid behov utomstående experthjälp.”

 Matti Kaurila, Aleksander Polkko, Antti Salonen och Josephine Frimodig understödde tillägget.

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

 Kim Liljequist gav följande förslag om tillägg:

 Tillägg i punkt 1.6 i skogsstrategin: ”Klimatmässiga, ekologiska och sociala värdeprinciper får inte oskäligt begränsa och/eller belasta den ekonomiska användningen av skogarna.”

 Aleksander Polkko, Josephine Frimodig, Jenny Snellman och Antti Salonen understödde förslaget.

 Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 OMRÖSTNING

 Ordföranden startade omröstningen. De som understöder Hannu Valtanens utgångsförslag röstar ”ja” och de som understöder Kim Liljequists tillägg till Hannu Valtanens utgångsförslag röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

 6 nej-röster: (Kaurila, Frimodig, Liljequist, Salonen, Polkko, Valtanen)

 4 ja-röster (Jäppinen S., Jäppinen P., Karkinen, Kelkka),, varmed Liljequists tillägg inkluderas.

 Ronja Karkinen gav följande förslag:

 I schemat ändras pilarna i nedre balken för kommuninvånare att gå mot sidorna istället för pilen uppåt.

 Sanni Jäppinen understödde förslaget.

 Ordföranden konstaterade att förslaget inte hade understötts enhälligt, varmed man ska rösta om saken.

 OMRÖSTNING

 Ordföranden startade omröstningen. De som understöder den nuvarande formuleringen röstar ”ja” och de som understöder Ronja Karkinens ändring röstar ”nej”.

 Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

 5 nej-röster  (Jäppinen P., Karkinen, Salonen, Jäppinen S., Kelkka)

 2 ja-röster (Polkko, Valtanen)

 3 blanka (Liljequist, Frimodig, Kaurila), varvid Ronja Karkinens förslag vann.

 Ronja Karkinen gav följande förslag:

 Ändras i stycket i 1.1.7. i bilagan: I delaktiggörandet ges kommuninvånarna, organisationerna och övriga instanser möjlighet att ge utlåtanden om förslagen i naturskogsplanen och åtgärdsprogrammet. Ett sammandrag av utlåtandena och bemötandena fogas till nämndens behandlingsmaterial.

 Ordföranden konstaterade att förslaget ovan förfallit i och med att Hannu Valtanens första ändringsförslag vann över det ursprungliga förslaget. Hannu Valtanens ändringsförslag avlägsnade strategins bilagor.

 Ronja Karkinen gav följande förslag:

 Invånar- och användartillfredsställelsen uppföljs oftare än vart tionde år för att säkerställa kommuninvånarnas tillfredsställelse och delaktighet.

 Josephine Frimodig, Kim Liljequist, Sanni Jäppinen, Teemu Kelkka, Antti Salonen och Hannu Valtanen understödde förslaget.

 Förslaget understöddes enhälligt.

 Ronja Karkinen gav följande förslag:

 Möjligheten till luckhuggning stryks i klasserna för när- och rekreationsskogar. Detta respekterar invånarnas önskemål i kommuninvånarenkäten om strategin om uppfriskande skogsupplevelser i en skog i naturligt tillstånd

 Sanni Jäppinen och Pekka Jäppinen understödde förslaget.

 Ordföranden konstaterade att förslaget understöddes enhälligt.

Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade:

1. att nämnden antecknar att den behandlat skogsstrategin för sin del

2. föreslå kommunstyrelsen att den för sin del behandlar den nya skogsstrategin och befullmäktigar underhållsenheten vid de kommunaltekniska tjänsterna att lägga fram den nya skogsstrategin och begära utlåtanden om den

3. godkänna ändringarna enligt bilagan

4. godkänna följande ändringar:

4.1. Tillägg i punkt 1.6 i skogsstrategin: ”I skogsskötseln och i planeringen och genomförandet av den används vid behov utomstående experthjälp.”

4.2. Tillägg i punkt 1.6 i skogsstrategin: ”Klimatmässiga, ekologiska och sociala värdeprinciper får inte oskäligt begränsa och/eller belasta den ekonomiska användningen av skogarna.”

4.3. I schemat ändras pilarna i nedre balken för kommuninvånare att gå mot sidorna istället för pilen uppåt.

4.4. Invånar- och användartillfredsställelsen uppföljs oftare än vart tionde år för att säkerställa kommuninvånarnas tillfredsställelse och delaktighet.

4.5. Möjligheten till luckhuggning stryks i klasserna för när- och rekreationsskogar. Detta respekterar invånarnas önskemål i kommuninvånarenkäten om strategin om uppfriskande skogsupplevelser i en skog i naturligt tillstånd.

Ledamöterna Ronja Karkinen och Sanni Jäppinen lämnade avvikande mening till beslutet.

Redogörelse Kyrkslätts kommuns nya skogsstrategi, som gäller skogar Kyrkslätts kommuns ägo, inbegriper skogsstrategin och strategins bilagor.  I bilagan ingår verksamhetsprinciper, principerna för behandling av skogarna i underhållsklassificeringen RAMS 2020 och ordlista.

 I uppdateringen av skogsstrategin och dess bilaga har man beaktat resultaten från kommuninvånarenkäten om skogsstrategin, som ordnades i februari 2022, uppdateringsbehoven i samhällstekniska nämndens beslut 22.10.2020 § 112, de understödda anvisningarna 19.1.2023 § 5 och förslagen som lyfts fram vid sammanträdet 25.5.2023 § 60 i mån av möjlighet. Åtgärdsplanen för hållbar energi och ett hållbart klimat (SECAP), som godkändes av fullmäktige 8.3.2021, har också tagits i beaktande. Bilagorna har preciserats ytterligare.

Samhällstekniska nämnden 25.05.2023 § 60 

Beredare Chef för kommunalteknik Toni Keski-Lusa

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa KauppinenYhdyskuntatekniikan johtaja Kauppinen Anna-Kaisa

 Samhällstekniska nämnden beslutar:

1. att nämnden antecknar att den behandlat skogsstrategin för sin del

2. föreslå kommunstyrelsen att den för sin del behandlar den nya skogsstrategin och befullmäktigar underhållsenheten vid de kommunaltekniska tjänsterna att lägga fram den nya skogsstrategin och begära utlåtanden om den.

Behandling Under behandlingen gav Kim Liljequist följande motförslag:

 Motförslag: Skogsstrategin sida 4/7, punkt 1.3 ”Verkningarna av kommunens klimatarbete för skogsstrategin”, i slutet läggs följande text till: Klimatmässiga, ekologiska och sociala värdeprinciper får inte oskäligt begränsa och/eller belasta den ekonomiska användningen av skogarna.

 Matti Kaurila, Josephine Frimodig, Jenny Snellman och Antti Salonen understödde förslaget.

 Kim Liljequist gjorde också följande motförslag:

 Motförslag: Skogsstrategin sida 4/7, punkt 1.3 :”Verkningarna av kommunens klimatarbete för skogsstrategin”, i slutet läggs följande text till: Delvis försäljning av skogsmarker ska ses som ett alternativ för att säkerställa det ekonomiska förnuftet och balansen.

 Josephine Frimodig understödde förslaget.

 Hannu Valtanen gav ett motförslag gällande skogsstrategin. Hannu Valtanens motförslag ingår som bilaga till protokollet.

 Matti Kaurila understödde förslaget.

 Därtill gav Hannu Valtanen ett motförslag till tredje stycket i kapitel 1.2:

 Kommunens skogsstrategi omfattar dryga 1300 ha skogsbruksmark. Trädbeståndets volym på området i fråga är 260 000 m3 varav gran och tall båda 35 %, björk och andra lövträd 30 %. Trädbeståndets medelvolym är nästan 200 m3/ha. I skogarnas åldersstruktur betonas äldre och gamla skogar: av skogarna är 55 % över 60 år, 38 % är 20-60 år och unga skogar under 20 år är 8 % av arealen. Skogarnas årliga tillväxt är ca 8500 m3/år, dvs. 6 m3/ha/år. Den förverkligade avverkningspolitiken har inneburit att den årliga tillväxten avtar och att åldersstrukturen snedvrids ännu mer. Kollagret växer, men den årliga kolsänkan minskar.

 Matti Kaurila understödde förslaget.

 Dessutom gav Hannu Valtanen följande motförslag:

 Till skogsstrategin bifogas en RAMS-klassificering

 Pekka Jäppinen gav följande remitteringsförslag:

 Jag föreslår att skogsstrategin remitteras för ny beredning så att den av Hannu Valtanen vid sammanträdet presenterade bearbetade skogsstrategin och de vid mötet upplyfta aspekterna tas i beaktande i beredningen.

 Teemu Kelkka och Sanna Jäppinen understödde förslaget.

 Ronja Karkinen gav följande remitteringsförslag:

 Formuleras så att skogarna borde fungera som kolsänkor hela tiden, inte endast på lång sikt. Formuleras också så att kolbalanskalkylerna görs innan den tioåriga skogsplanen. Formuleras så att istället för jämställdhet mellan värden så vågar man rangordna de saker vi vill strategiskt.

 Sanni Jäppinen understödde remitteringsförslaget.

 Ordföranden konstaterade att man röstar mellan Pekka Jäppinens och Ronja Karkinens remitteringsförslag.

 Ordföranden startade omröstningen: De som understöder Pekka Jäppinens remitteringsförslag röstar ja och de som understöder Ronja Karkinens remitteringsförslag röstar nej.

 Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

 8 ja-röster (Frimodig, Salonen, Snellman, Valtanen, Liljequist, Kaurila, Jäppinen P., Kelkka)

 2 nej-röster (Karkinen, Jäppinen S.), varvid Pekka Jäppinens remitteringsförslag vann.

 Pekka Jäppinens remitteringsförslag godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att det ska röstas om remitteringen. De som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar ja och de som understöder Pekka Jäppinens remitteringsförslag röstar nej.

 Rösterna fördelades enligt följande:

 1 ja-röst (Karkinen)

 9 nej-röster (Jäppinen P., Salonen, Kelkka, Jäppinen S., Snellman, Valtanen, Liljequist, Kaurila, Frimodig), varvid Pekka Jäppinens remitteringsförslag enligt vilket den av Hannu Valtanen vid sammanträdet presenterade bearbetade skogsstrategin och de vid mötet upplyfta aspekterna tas i beaktande i beredningen.

Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade

1
remittera ärendet för beredning

2
att den av Hannu Valtanen vid sammanträdet presenterade bearbetade skogsstrategin och de vid sammanträdet upplyfta aspekterna tas i beaktande i beredningen

3
att ärendet behandlas följande gång antingen vid nämndens följande sammanträde eller vid sammanträdet efter sommaren.

Redogörelse Kyrkslätts kommuns nya skogsstrategi inkluderar Skogsstrategin och strategins bilaga. I bilagan ingår verksamhetsprinciper, principerna för behandling av skogarna i underhållsklassificeringen RAMS 2020 och ordlista.

 I uppdateringen av skogsstrategin och anknytande bilaga har beaktats uppdateringsbehoven i samhällstekniska nämndens beslut 22.10.2020 § 112 och 19.1.2023 § 5 givna understödda anvisningar.

 Framgångsrikt genomförande av skogsstrategin förutsätter ökande av kunnandet om skogar inom de kommunaltekniska tjänsterna och reservering av tillräckliga anslag för att säkerställa kunnandet.

Samhällstekniska nämnden 19.01.2023 § 5 

Beredare Chef för kommunalteknik Toni Keski-Lusa,

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29681 (växel)

Beslutsförslag Direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen 

 Samhällstekniska nämnden beslutar

1
att nämnden antecknar att den behandlat skogsstrategin för sin del

2
föreslå kommunstyrelsen att den för sin del behandlar den nya skogsstrategin och befullmäktigar underhållsenheten vid de kommunaltekniska tjänsterna att lägga fram den nya skogsstrategin och begära utlåtanden om den.

Behandling Ordföranden föreslog att nämnden för en diskussion om anvisningar. De godkända anvisningarna beaktas enligt hur mycket understöd de vunnit. Behandlingsordningen godkändes enhälligt.

Nämnden förde en diskussion om anvisningarna.

Framställda anvisningar:

Sanni Jäppinen framställde följande anvisningsförslag; En karta över kommunens skogsägande och resultaten av invånarenkäten inkluderas i följande behandling.
Förslaget understöddes av Ronja Karkinen, Kim Liljequist, Jenny Snellman, Pekka Jäppinen, Matti Kaurila, Teemu Kelkka och Josephine Frimodig.

Under behandlingen framställde Hannu Valtanen följande anvisningsförslag; Jag föreslår att utkastet till skogsstrategi som ingår i sammanträdesmaterialet inte behandlas i detalj. Det borde föras en allmän diskussion om saken och kommunens tjänstemannaorganisation ges som anvisning att bereda en ny kompaktare skogsstrategi. Den behöver inte sakna detaljer utan ge syfte och mål för beslutsfattandet och verksamheten som gäller skogsområden.
Anvisningen understöddes av Matti Kaurila, Aleksander Polkko, Kim Liljequist, Jenny Snellman, Pekka Jäppinen och Josephine Frimodig.

Pekka Jäppinen framställde följande anvisningsförslag; I strategin ska tydligt framkomma kommens skogsägo jämfört med skogsarealen i kommunen så man får en bild av vilken omfattning strategin gäller.
Förslaget understöddes av Jenny Snellman, Sanni Jäppinen, Ronja Karkinen, Teemu Kelkka, Matti Kaurila och Hannu Valtanen.

Ronja Karkinen framställde följande anvisningsförslag; Det vore bra att oftare än vart tionde år följa upp invånar- och användartillfredsställelsen.
Förslaget understöddes Sanni Jäppinen, Kim Liljequist, Jenny Snellman och Josephine Frimodig.

Ronja Karkinen framställde följande anvisningsförslag; vårdplanen presenteras i fortsättningen områdesvis för invånarna (centrum, Masaby och Veikkola).
Förslaget understöddes av Teemu Kelkka och Sanni Jäppinen.

Hannu Valtanen framställde följande anvisningsförslag; För egen del vill jag att skogsstrategin ska besvara följande frågor/behandla följande saker:
1. Varför publicerar kommunen skogsstrategin?
- Till exempel så här: ” Strategin ger målinriktad anvisning för hur skogsområdena i kommunens ägo sköts, används och förvaltas.”
2. Beskrivning av Kyrkslätts kommuns skogsresurser och ram för vård, användning och förvaltning
- Beskrivningen täcker privata skogar, statens skogar och kommunens skogar (nu konstaterar redogörelsetexten att kommunen äger 2 700 ha skog men enligt kommunens skogsvårdsplan är det fråga om 1 321 ha?).
- Beskrivning av gällande lagstiftning som styr verksamheten (skogslagen, naturvårdslagen m.m.) och frivilliga styrningsåtgärder, så som PEFC- och FSC-skogscertifiering, och en kort beskrivning av deras styrande inverkan och omfattning i kommunen.
3. Vilka skogsområden gäller skogsstrategin?
4. Skogsstrategins anknytningspunkter till kommunens övriga strategier (kommunstrategin, klimatstrategin osv.)
5. Skogsstrategins centrala syften och mål
- För vård, användning och förvaltning av skogarna kan man t.ex. ställa följande mål: ”Skogsaktiga områden som ägs av kommunen vårdas i enlighet med lagstiftningen och certifieringsprinciperna på ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart sätt med beaktande av att  s.k. kontinuerlig beståndsvård på våtmarksområdena är möjlig”
- slutledningar av innehållet i punkterna 2 och 3:
o kommunens relativt ringa skogsägande betonar användningen av skogarna i första hand som rekreationsområden för kommuninvånarna
o betydelsen av de kommunägda skogarna som kolsänkor och för tryggande av naturens mångfald är ändå viktig; dessa mål ingår i såväl lagstiftningen som certifieringen.
o med tanke på kommunens ekonomi producerar kommunens skogar också intäkter från virkesförsäljning. Försäljningarna ska genomföras kostnadseffektivt, och kostnaderna och intäkterna för hela vården, användningen och förvaltningen av skogsområdena ska uppföljas årligen.
6. Vård- och bruksklassificering för de kommunägda skogarna
- Kommunen torde vilja använda Grönmiljöförbundets klassificering för skogsaktiga områden - En kort beskrivning med arealer om hur skogarna klassificeras och hur de olika klasserna vårdas, används och förvaltas i huvuddrag utan att gå in på detaljer
- Olika vårdpraxis för vård- och skötselklasserna är en kompromiss av målen i punkt 5: alla mål är motiverade att förverkligas samtidigt på alla skogsområden med varierande av deras viktning
- Kommunen borde vara medlem av Skogsreviret för att få förmånlig rådgivning och service
- och möjlighet att delta i gruppcertifieringen (Föreningen för Hållbart Skogsbruk rf)
7. Några separata frågor
- I skogsstrategin ska inte behandlas frågor som gäller andra än kommunägda skogar.
- Genom konkurrensutsättning uppgörs för kommunens skogar en tioårig vård- och nyttjandeplan för skogarna som verkställer denna skogsstrategi. Uppföljningen sköts samhällstekniska nämnden.
- För kommunens skogar ska ställas ett årligt resultatmål i euro som baserar sig på skogarnas vårs- och nyttjandeplan. Samhällstekniska nämnden följer upp förverkligandet av målet
- Då man begär respons av kommuninvånarna om vården, användningen och förvaltningen av kommunens skogar, ska man se till att man får respons representativt av alla kommuninvånare
- Man bör undvika att skogsstrategin riktar sig till skogsanvändningen i detalj; lagstiftningen och i synnerhet skogscertifieringarna ger oftast tillräckligt detaljerade anvisningar
- Skogsstrategin ska uppgöras så att behovet av skilda definitioner av termer skulle vara så litet så möjligt. I utkastet som nu behandlas är inte ”termerna” allmänt godkända utan snarare korta essäer än definitioner som förtydligar innehållet.

Förslaget understöddes av Matti Kaurila och Aleksander Polkko.

Ronja Karkinen framställde följande anvisningsförslag: I kolbalansen vore det bra att också beakta kolet som jordmånen binder.
Förslaget understöddes av Sanni Jäppinen.

Kim Liljequist framställde följande anvisningsförslag: För skogarnas del vore det bra om kommunen skulle vara försiktig och utöva särskild prövning i skyddet av sina skogar. Motivering är att kommunen kan vårda sina skogar förnuftigt och ansvarsfullt enligt HINKU även utan skyddsbeslut/-beteckning. En eventuell skyddsbeteckning /eventuell skyddsbeslut skulle också utesluta framtida användningsmöjligheter, så som t.ex. planläggning av vissa områden för bostadsbruk/näringsliv, eller försäljning till privatpersoner/företag.
Förslaget understöddes av Matti Kaurila.

Sanna Jäppinen framställde följande anvisningsförslag: I de ekonomiska mätarna för skogsnaturen används områdena som omfattas av Metso-programmet.
Förslaget understöddes av Ronja Karkinen.

Teemu Kelkka framställde följande anvisningsförslag: Jag föreslår att den gamla skogsstrategin upphävs som föråldrad och att den nya skogsstrategin förs vidare.
Förslaget understöddes av Aleksander Polkko.

Antti Salonen framställde följande anvisningsförslag; Finns det behov av en skogsstrategi? Skogsvårdsplanen är ett mer verkställande dokument som är i kraft 2019–2029. Det har gjorts upp på basis av den gamla strategin. Jag föreslår att den gamla skogsstrategin upphävs och att man inte gör upp en ny förrän år 2027. Kommunens skogar kan inte skötas förrän den gamla strategin har upphävts. Vi vårdar skogarna i enlighet med den godkända skogsvårdsplanen ända tills den nya strategin gjorts upp och godkänts. Detta beslut bör fattas i kommunfullmäktige, eftersom utarbetandet av strategin antecknats i budgetboken.
Förslaget fick inte understöd.

Kim Liljequist framställde följande förslag till anvisning: Det skulle vara bra att hålla en aftonskola om skogsstrategin och åtgärdsprogrammet med kommunstyrelsen, byggnads- och miljönämnden och samhällstekniska nämnden.
Förslaget fick inte understöd.


Ordföranden konstaterade understöden som getts under diskussionen och avslutade diskussionen om anvisningarna. Samhällstekniska nämnden beslutade anteckna diskussionen om anvisningarna för kännedom.

Efter diskussionen beslutade samhällstekniska nämnden enhälligt remittera ärendet för ny beredning och konstaterade att diskussionen om anvisningarna ska beaktas i beredningen

Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade anteckna diskussionen för kännedom och enhälligt remittera ärendet för ny beredning. I beredningen beaktas diskussionen om anvisningarna som nämnden fört.

 Verkställande direktör Erno Lehto från Innofor Oy anslöt sig till sammanträdet på distans för redogörelsen av paragraf 5 kl. 18.36–19.52.
Kommunarkitekt Tero Luomajärvi lämnade sammanträdet under föredragningen av § 5 kl. 19.00.
Detaljplanechef Simon Store lämnade sammanträdet under behandlingen av § 5 kl. 19.52.
Parkmästare Seija Heinola lämnade sammanträdet efter  behandlingen av § 5 kl. 20.22.
Samhällstekniska nämnden tog en paus i behandlingen av § 5 kl. 20.22–20.29.

Redogörelse BAKGRUND

 Kommunstyrelsen har 9.11.2020 § 394 beslutat att på förslag av samhällstekniska nämnden inleda arbetet med att uppdatera skogsstrategin och tillsätta en arbetsgrupp för uppdateringsarbetet för att bereda strategin. Kommunstyrelsen beslutade om den gällande skogsstrategin 31.10.2005. Arbetsgruppen har sammankommit regelbundet och man lät göra en kommuninvånarenkät om den nya skogsstrategin våren 2022.

 I den nya skogsstrategin har man beaktat kommuninvånarnas och olika intressentgruppers synpunkter så väl som möjligt. I arbetsgruppens arbete har lyfts fram bland annat bevarandet av naturens mångfald, kommunens klimatmål och målen för markanvändningen. I synnerhet klimatmålen spelar en betydande roll i den nya skogsstrategin.

 Kyrkslätts kommun äger för tillfället ca 2 700 ha skogaktiga områden (inkluderar berg och ängar). I naturvårdsplanen har antecknats drygt 1 100 ha växande skogsmarker och knappt 200 ha nödvuxna bergs- eller skogsmarker. Det finns ca 1 125 ha skyddade skogsområden och värdeskogar (exkl. havsområden).

 Största delen av skogarna utanför skyddsområdena i Kyrkslätt har bruksklassen närskog eller rekreations- och friluftsskog. Ca 135 ha av områdena i naturvårdsplanen är ekonomiskog.

 I uppdateringen av skogsstrategin har man beaktat uppdateringsbehoven i samhällstekniska nämndens beslut 22.10.2020 § 112.  I den nya strategin har bland annat föreslagits skötselklassificering enligt RAMS 2020-klassificeringen.

Samhällstekniska nämnden 22.10.2020 § 112 

Beredare Kommunträdgårdsmästare Harry Eklund, fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi

Samhällstekniska nämnden har i samband med behandlingen av åtgärderna för att balansera ekonomin 16.6.2020 lyft fram behovet av att uppdatera skogsstrategin. Kommunfullmäktige har vid behandlingen av ramen för uppgörande av budgeten för år 2021 21.9.2020 beslutat att ökning av skogsinkomsterna utreds före den slutgiltiga behandlingen av budgeten.

Kyrkslätts kommun har ca 1 300 ha skogsmark. Målsättningarna och verksamhetsprinciperna för behandlingen av de kommunägda skogarna baserar sig på Skogsstrategin (Kst 31.10.2005). På basis av strategin uppdaterades Naturvårds- och ekonomiskogsplanen (samhällstekniska nämnden 22.8.2019). I planen presenteras uppgifterna om trädbeståndet och de åtgärder som vidtas i kommunens skogar under de närmaste tio åren. Naturskyddsområdena ingår inte i den här planen.

Ett åtgärdsprogram görs årligen upp på basis av den godkända naturvårds- och ekonomiskogsplanen. Åtgärdsprogrammet definierar den lämpliga helheten för skogsvårds- och drivningsarbetet i terrängen. Detaljerna i planen, såsom t.ex. värdefulla naturobjekt, preciseras genom terrängbesök. Åtgärdsprogrammet presenteras för kommuninvånarna vid ett informationsmöte där man har möjlighet att ge respons. Samarbetspartners ombeds ge utlåtanden om programmet, och samhällstekniska nämnden beslutar om godkännandet av det.

Eventuella behov av uppdatering av Naturvårds- och ekonomiskogsplanen, som godkänts år 2019, bedöms under processen för uppdateringen av Skoggstrategin. Om strategin uppdateras kan man vid utarbetandet av de kommande åtgärdsprogrammen ta ändringarna i skogsstrategin i beaktande.

Motiveringar till behov av uppdatering av strategin

Den gällande Skogsstrategin borde uppdateras för att den bättre ska motsvara de aktuella behoven.

Den nuvarande skogsstrategin baserar sig på den föråldrade ABC-skötselklassificeringen av grönområden. Skötselklassificeringen av grönområden har uppdaterats år 2020 så att den motsvarar de aktuella behoven, och samtidigt har man övergått från skötselklassificering till underhållsklassificering, som innehållsmässigt är en mer omfattande helhet. I den nya underhållsklassificeringen av grönområden RAMS 2020 framhävs värdetänkandet. Kapitalet som investerats i underhåll av grönområden producerar såväl ekonomiskt som fysiskt och psykiskt välmående för ägarna till grönområden och användarna av grönområden bland annat genom de ekosystemtjänster de producerar och estetiken.

VKT 2021 (Viheralueiden kunnossapidon yleinen työselostus), som utkommer våren 2021 i samband med uppdateringen av vårdklassificeringen, ersätter VHT’14 (Viheralueiden hoidon työselostus). Den förnyade arbetsbeskrivningen av underhåll anknyter till den nya klassificeringen RAMS 2020 och kommer att styra underhållet av alla grönområden (också skogar) i kommunen.

I en Hinku-kommun borde ekosystemtjänsterna beaktas vid uppgörandet av strategin.

• försörjningstjänster (energi, sötvatten, näring, råvaror)

• reglerande och stödjande tjänster (reglering av klimatet, pollination, vattenrengöring och vattenhållning, kolkretslopp, kvävebindning, närings- och vattenkretslopp, bekämpning av erosion, fotosyntes, behandling av skadliga ämnen)

• kulturella tjänster (rekreation, naturlandskap, naturturism, utbildning och fostran, kulturarv)

Den nuvarande strategin drar mångsidigt upp riktlinjer för olika saker, men där saknas målnivåerna. Om man hittar bra mätare kan man utveckla saker systematiskt, verifiera effekterna och mäta resultaten. Mätarna kan vara finansiella, men kan också basera sig på till exempel besökarantal på skogsområde, strukturdrag i skogen som påverkar kolbalansen eller naturens mångfald, till exempel mängden död ved. Balansen av det kol som bundits i trädbeståndet och marken kan definieras, vilket skapar möjligheten att granska konsekvenserna av skogsbehandling på mineraljord för kolbalansen. Om mätarna fungerar bra ger de mer omfattande information som stöd för beslutsfattande, så det är skäl att granska saken noggrannare i samband med uppdateringen av strategin.

Enligt den gällande strategin görs avverkningsåtgärderna i närskogarna som manuellt arbete eller med lätt utrustning vid tjäle och snö. De fällda träden förs bort med lätt utrustning. Storleken på utrustningen borde väljas enligt plats och behov; stora träd kan inte alltid fällas med lätt utrustning. I Södra Finland kan det ta flera år innan det är en tillräckligt lång tjältid för att utföra skogsvårdsarbeten. Så blir arbetena ogjorda. Det torra väglaget på sensommaren är numera ofta bättre tid för åtgärder.

Ekonomiskogarna ligger längre borta från bosättningen eller utanför tätortsstrukturen och de har knappt någon rekreations- eller friluftsanvändning. I nästan alla de skogar i kommunen som är märkta som ekonomiskog rör sig dock många friluftsmotionärer, så de är mycket nära frilufts- och rekrationsskogar. Bruksklassificeringen borde granskas på nytt.

I strategin borde man också ta ställning till vårdåtgärder efter genomförandet av åtgärdsprogrammet, t.ex. röjning av ”förbuskning”.

Den eftersträvade avverkningsmängden enligt den nuvarande strategin är högst 2500 m3/år. I uppdateringen av skogsstrategin är det skäl att granska om det är motiverat att höja den årliga maximala avverkningsmängden. I strategiarbetet definieras åtgärderna på skogens olika underhållsklasser (t.ex. närskog, frilufts- och rekreationsskog, skyddsskog och ekonomiskog) och skötselklasser.

Beskrivning av beredningen av skogsstrategin

Beredningen av skogsstrategin görs som tjänstemannaarbete. Beredningen styrs av styrgruppen, dit representanter från planläggnings- och trafiksystemtjänsterna, miljövårdsenheten, bildnings- och fritidstjänsterna och koncernförvaltningen kallas. Kommunaltekniska tjänsterna svarar för beredningen. Arbetet koordineras av skogsaktören i kommunen (Innofor Oy), som bl.a. svarar för utarbetandet av åtgärdsprogram för skogar.

Uppdateringen av skogsstrategin inleds med kartläggning och samling av basuppgifter. Uppgifter och utgångspunkter samlas bl.a. från kommuninvånarna, intressentgrupper och andra samarbetsinstanser, t.ex. genom förfrågningar.

Styrgruppen utarbetar ett utkast till skogsstrategi. Kommuninvånarna och föreningarna med verksamhet i kommunen engageras genom att man informerar i tidningen och på kommunens webbplats om utkastet till skogsstrategi. Utkastet till skogsstrategi presenteras vid ett informationsmöte. Utkastet till skogsstrategi är framlagt för alla och kan kommenteras i cirka en månads tid.

På basis av responsen och kommenterarna utarbetas ett förslag till skogsstrategi som presenteras för samhällstekniska nämnden. Nämnden begär utlåtanden om förslaget till skogsstrategi bl.a. av bildnings- och fritidsnämnden, byggnads- och miljönämnden, koncernförvaltningen, handikapp- och äldrerådet och ungdomsfullmäktige. Kommuninvånarna och föreningarna med verksamhet i kommunen engageras genom att man informerar i tidningen och på kommunens webbplats om förslaget till skogsstrategi. Förslaget till skogsstrategi presenteras vid ett informationsmöte. Förslaget till skogsstrategi är framlagt för alla och kan kommenteras i cirka en månads tid.

På basis av behandlingen i nämnderna, responsen och kommentarerna utarbetas ett uppdaterat förslag till skogsstrategi, som föreläggs samhällstekniska nämnden för beslutsbehandling. Nämnden föreslår kommunstyrelsen och vidare kommunfullmäktige att de godkänner nämndens förslag till ny skogsstrategi.

Skogsvårdsarbetena under beredningsprocessen

På basis av skogsplanen utarbetas ett åtgärdsprogram. Efter att programmet godkänts konkurrensutsätts genomförandet av programmet, varefter skogsvårdsarbetena kan utföras förutsatt att väderförhållandena under vintersäsongen är gynnsamma. Åtgärdsprogram utarbetas vid sidan om uppdateringen av skogsstrategin.

Utarbetandet av ett nytt åtgärdsprogram har inletts och det blir färdigt våren 2021. Efter utlåtandena och behandlingen i nämnden konkurrensutsätts genomförandet av det godkända programmet, och avverkningarna kan börja tidigast vintern 2021–2022, om vädret tillåter. Med den maximala avverkningsmängden enligt skogsstrategin 2 500 m3/år går en stor del av försäljningsinkomsterna åt till drivning och skogsvård. Det kommer inga skogsförsäljningsinkomster för år 2021.

Föredragande Direktören för samhällstekniska väsendet 

Beslutsförslag Samhällstekniska nämnden belsutar föreslå kommunstyrelsen att den inleder beredningen av skogsstrategin enligt förslaget.

Behandling Under behandlingen gav Kim Männikkö följande ändringsförslag: Skogsvårdsplanen görs med 10 års mellanrum, och i den tar man ställning till vilka skötselåtgärder som vidtas och var. Kommunens skogar har mycket länge varit oskötta. I strategin definieras virkesförsäljningsinkomsterna i netto, t.ex. 30 000–150 000 €/år. Alla kommunens skogar röjs i förväg innan avverkningen inleds. Hyggesavfallet röjs undan om det finns behov (rekommenderas). Man kan t.ex. låta Skogsreviret eller någon annan aktör utföra avverkningen (kommunen är medlem i skogsreviret och betalar medlemsavgift varje år) – man anlitar lokala entreprenörer om möjligt – avverkningarna utförs med förnuft, och så minimeras spåren av avverkningen.
Förslaget understöddes av Matti Kaurila, Carl-Johan Kajanti, Jenny Snellman, Pekka Rehn, Kati Kettunen, Anneli Granström.
Ordföranden konstaterade att nämnden ska rösta mellan utgångsförslaget och ändringsförslaget, eftersom det framställts förslag som avviker från utgångsförslaget. Ordföranden föreslog följande omröstning: utgångförslaget är ”ja” och Kim Männikkös ändringsförslag ”nej”.
För utgångsförslaget röstade tre (3); Miisa Jeremejew, Pekka Jäppinen och Sanni Jäppinen.
För Kim Männikkös ändringsförslag röstade åtta (8); Kati Kettunen, Kim Männikkö, Anneli Granström, Carl-Johan Kajanti, Jenny Snellman, Matti Kaurila, Pekka Rehn och Viveca Lahti.
Ordföranden konstaterade att Kim Männikkös ändringsförslag vann med rösterna åtta (8) - tre (3). Behandlingen fortsatte.

Viveca Lahti gav följande anvisningsförslag: Räknas parkerna på planområdena som s.k. närskog? Om de räknas bör man lägga till en egen kategori parkerna på planområdena i skogsprogrammet.
Förslaget understöddes av Kati Kettunen och Pekka Jäppinen.
Nämnden godkände enhälligt förslaget.

Sanni Jäppinen gav följande förslag till anvisning: I skogsstrategin som ska uppdateras ska utgångspunkterna vara bl.a.
– att erbjuda invånarna en rekreationserfarenhet och -upplevelse i närnaturen
– att trygga naturens mångfald
– kolbindning och kollagring
I beredningen ska man höra föreningarna med verksamhet i skogarna, t.ex. miljöföreningen, Porkkalan polku, scouterna och invånarföreningarna, daghemmen och skolorna, och begära utlåtanden av dem. Som basuppgifter för skogsstrategin ska man använda uppdaterade och grundläggande naturutredningar om alla organismgrupper och naturtyper. Dessutom ska skogsstrategin innehålla utredningar om områdesanvändningen och kolbalansen.
Förslaget understöddes av Miisa Jeremejew.

Ordföranden konstaterade att nämnden skulle rösta mellan utgångsförslaget och anvisningsförslaget, eftersom det framställts förslag som avviker från utgångsförslaget. Ordföranden föreslog följande omröstning: utgångförslaget är ”ja” och Sanni Jäppinens anvisningsförslag ”nej”.
För utgångsförslaget röstade sju (7): Anneli Granström, Matti Kaurila, Carl-Johan Kajanti, Jenny Snellman, Viveca Lahti, Kati Kettunen och Kim Männikkö.
För Sanni Jäppinens anvisningsförslag röstade fyra (4): Pekka Rehn, Pekka Jäppinen, Sanni Jäppinen, Miisa Jeremejew.
Ordföranden konstaterade att utgångsförslaget vann med rösterna sju (7) – fyra (4). Behandlingen fortsatte.

Beslut Samhällstekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen

1
att den inleder beredningen av skogsstrategin

2
att den ger följande anvisningar för fortsatt beredning: skogsvårdsplanen görs med 10 års mellanrum, och i den tar man ställning till vilka skötselåtgärder som vidtas och var. Kommunens skogar har mycket länge varit oskötta. I strategin definieras virkesförsäljningsinkomsterna i netto, t.ex. 30 000–150 000 €/år. Alla kommunens skogar röjs i förväg innan avverkningen inleds. Hyggesavfallet röjs undan om det finns behov (rekommenderas). Man kan t.ex. låta Skogsreviret eller någon annan aktör utföra avverkningen (kommunen är medlem i skogsreviret och betalar medlemsavgift varje år) – man anlitar lokala entreprenörer om möjligt – avverkningarna utförs med förnuft, och så minimeras spåren av avverkningen.

3
ge följande anvisningar för den fortsatta beredningen: Räknas parkerna på planområdena som s.k. närskog? Om de räknas bör man lägga till en egen kategori parkerna på planområdena i skogsprogrammet.


Kommunstyrelsens ordförande Timo Haapaniemi avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av § 112 kl. 20.00.

Kommunstyrelsen 02.11.2020 § 377 

Valmistelija Kommunträdgårdsmästare Harry Eklund, etunimi.sukunimi@kirkkonummi.fi

Föredragande  Kommundirektören

Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar

1
inleda beredningen av skogsstrategin

2
att anvisningarna som samhällstekniska nämnden har givit beaktas i beredingen.

Behandling  Ylva Wahlström presenterade ärendet. Under behandlingen gav Anna Aintila med understöd av Reetta Hyvärinen, Saara Huhmarniemi och Piia Aallonharja följande tilläggsförslag som anvisning: ”Man använder i första hand metoden skogarnas fortgående tillväxt.” Aintilas tilläggsförslag godkändes enhälligt.

 Diskussionen fortsatte. Under behandlingen gav Hans Hedberg med understöd av Ulf Kjerin och Ari Harinen följande motförslag: ”skogsreviret bereder kommunens skogsstrategi”.

 En diskussion fördes om Skogsrevirets roll i kommunens skogsstrategi. Ordföranden föreslog att ärendet bordläggs för att tjänstemännen ska kunna göra en tilläggsutredning om Skogsrevirets verksamhet. Man både understödde och motsatte sig förslaget om bordläggning.

 Ordföranden konstaterade att man måste rösta om saken: ”Ja” är utgångsförslaget och ”nej” är förslaget om bordläggning för tilläggsutredningar.  4 ja-röster gavs: Piia Aallonharja, Anna Aintila, Reetta Hyvärinen och Saara Huhmarniemi. 9 nej-röster gavs: Timo Haapaniemi, Ari Harinen, Ulf Kjerin, Hans Hedberg, Matti Kaurila, Kati Kettunen, Pirkko Lehtinen, Antti Salonen och Noora Piili.

 Ordföranden konstaterade som beslut att ärendet bordläggs till nästa sammanträde för tilläggsutredningar.

 Reetta Hyvärinen avlägsnade sig från sammanträdet i slutet av behandlingen av denna paragraf kl. 18.05 och Jaakko Kallio anlände i hennes ställe.

Beslut Punkt 1: Enhälligt enligt beslutsförslaget

Punkt 2: I enlighet med beslutsförslaget. Man beslutade enhälligt att följande läggs till i beslutsförslaget: ”Man använder i första hand metoden skogarnas fortgående tillväxt.”

För Skogsrevirets del bordlades ärendet till nästa sammanträde för tilläggsutredningar. 

Kommunstyrelsen 09.11.2020 § 394 

Beredare Kommunjurist Hannu Sorvari, fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi

Föredragande Kommundirektören

Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar anteckna tilläggsutredningen för kännedom. 

Behandling En diskussion fördes. Under behandlingen gav Ulf Kjerin med understöd av Anna Aintila, Hans Hedberg, Antti Salonen, Matti Kaurila, Ari Harinen, Antti Kilappa och Timo Haapaniemi följande förslag till anvisning: ”Jag föreslår att skogsstrategiförslaget som arbetsgruppen gjort upp presenteras för kommunaltekniska nämnden och kommunstyrelsen, efter vilket arbetsgruppen på basis av responsen bedömer innehållet i strategin. Efter det tillställs skogsstrategin kommuninvånarna för hörande och sänds på remiss.”

 Ordföranden konstaterade att förslaget fick enhälligt understöd och det godkändes.

 Under behandlingen av denna paragraf avlägsnade sig Jaakko Kallio från sammanträdet kl. 20.53 och Reetta Hyvärinen anlände till sammanträdet.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt i enlighet med beslutsförslaget med följande anvisning: ”Skogsstrategiförslaget som arbetsgruppen gjort upp presenteras för kommunaltekniska nämnden och kommunstyrelsen, efter vilket arbetsgruppen på basis av responsen bedömer innehållet i strategin. Efter det tillställs skogsstrategin kommuninvånarna för hörande och sänds på remiss.”