Samhällstekniska nämnden
Protokoll 25.05.2023/Paragraf 60

Samhällstekniska nämnden 25.05.2023 § 60  

1023/10.03.01.06/2020 

Beredare Chef för kommunalteknik Toni Keski-Lusa

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa KauppinenYhdyskuntatekniikan johtaja Kauppinen Anna-Kaisa

 Samhällstekniska nämnden beslutar:

1. att nämnden antecknar att den behandlat skogsstrategin för sin del

2. föreslå kommunstyrelsen att den för sin del behandlar den nya skogsstrategin och befullmäktigar underhållsenheten vid de kommunaltekniska tjänsterna att lägga fram den nya skogsstrategin och begära utlåtanden om den.

Behandling Under behandlingen gav Kim Liljequist följande motförslag:

 Motförslag: Skogsstrategin sida 4/7, punkt 1.3 "Verkningarna av kommunens klimatarbete för skogsstrategin", i slutet läggs följande text till: Klimatmässiga, ekologiska och sociala värdeprinciper får inte oskäligt begränsa och/eller belasta den ekonomiska användningen av skogarna.

 Matti Kaurila, Josephine Frimodig, Jenny Snellman och Antti Salonen understödde förslaget.

 Kim Liljequist gjorde också följande motförslag:

 Motförslag: Skogsstrategin sida 4/7, punkt 1.3 :"Verkningarna av kommunens klimatarbete för skogsstrategin", i slutet läggs följande text till: Delvis försäljning av skogsmarker ska ses som ett alternativ för att säkerställa det ekonomiska förnuftet och balansen.

 Josephine Frimodig understödde förslaget.

 Hannu Valtanen gav ett motförslag gällande skogsstrategin. Hannu Valtanens motförslag ingår som bilaga till protokollet.

 Matti Kaurila understödde förslaget.

 Därtill gav Hannu Valtanen ett motförslag till tredje stycket i kapitel 1.2:

 Kommunens skogsstrategi omfattar dryga 1300 ha skogsbruksmark. Trädbeståndets volym på området i fråga är 260 000 m3 varav gran och tall båda 35 %, björk och andra lövträd 30 %. Trädbeståndets medelvolym är nästan 200 m3/ha. I skogarnas åldersstruktur betonas äldre och gamla skogar: av skogarna är 55 % över 60 år, 38 % är 20-60 år och unga skogar under 20 år är 8 % av arealen. Skogarnas årliga tillväxt är ca 8500 m3/år, dvs. 6 m3/ha/år. Den förverkligade avverkningspolitiken har inneburit att den årliga tillväxten avtar och att åldersstrukturen snedvrids ännu mer. Kollagret växer, men den årliga kolsänkan minskar.

 Matti Kaurila understödde förslaget.

 Dessutom gav Hannu Valtanen följande motförslag:

 Till skogsstrategin bifogas en RAMS-klassificering

 Pekka Jäppinen gav följande remitteringsförslag:

 Jag föreslår att skogsstrategin remitteras för ny beredning så att den av Hannu Valtanen vid sammanträdet presenterade bearbetade skogsstrategin och de vid mötet upplyfta aspekterna tas i beaktande i beredningen.

 Teemu Kelkka och Sanna Jäppinen understödde förslaget.

 Ronja Karkinen gav följande remitteringsförslag:

 Formuleras så att skogarna borde fungera som kolsänkor hela tiden, inte endast på lång sikt. Formuleras också så att kolbalanskalkylerna görs innan den tioåriga skogsplanen. Formuleras så att istället för jämställdhet mellan värden så vågar man rangordna de saker vi vill strategiskt.

 Sanni Jäppinen understödde remitteringsförslaget.

 Ordföranden konstaterade att man röstar mellan Pekka Jäppinens och Ronja Karkinens remitteringsförslag.

 Ordföranden startade omröstningen: De som understöder Pekka Jäppinens remitteringsförslag röstar ja och de som understöder Ronja Karkinens remitteringsförslag röstar nej.

 Ordföranden avslutade omröstningen. Rösterna fördelades enligt följande:

 8 ja-röster (Frimodig, Salonen, Snellman, Valtanen, Liljequist, Kaurila, Jäppinen P., Kelkka)

 2 nej-röster (Karkinen, Jäppinen S.), varvid Pekka Jäppinens remitteringsförslag vann.

 Pekka Jäppinens remitteringsförslag godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att det ska röstas om remitteringen. De som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar ja och de som understöder Pekka Jäppinens remitteringsförslag röstar nej.

 Rösterna fördelades enligt följande:

 1 ja-röst (Karkinen)

 9 nej-röster (Jäppinen P., Salonen, Kelkka, Jäppinen S., Snellman, Valtanen, Liljequist, Kaurila, Frimodig), varvid Pekka Jäppinens remitteringsförslag enligt vilket den av Hannu Valtanen vid sammanträdet presenterade bearbetade skogsstrategin och de vid mötet upplyfta aspekterna tas i beaktande i beredningen.

Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade

1
remittera ärendet för beredning

2
att den av Hannu Valtanen vid sammanträdet presenterade bearbetade skogsstrategin och de vid sammanträdet upplyfta aspekterna tas i beaktande i beredningen

3
att ärendet behandlas följande gång antingen vid nämndens följande sammanträde eller vid sammanträdet efter sommaren.

För kännedom

Redogörelse Kyrkslätts kommuns nya skogsstrategi inkluderar Skogsstrategin och strategins bilaga. I bilagan ingår verksamhetsprinciper, principerna för behandling av skogarna i underhållsklassificeringen RAMS 2020 och ordlista.

 I uppdateringen av skogsstrategin och anknytande bilaga har beaktats uppdateringsbehoven i samhällstekniska nämndens beslut 22.10.2020 § 112 och 19.1.2023 § 5 givna understödda anvisningar.

 Framgångsrikt genomförande av skogsstrategin förutsätter ökande av kunnandet om skogar inom de kommunaltekniska tjänsterna och reservering av tillräckliga anslag för att säkerställa kunnandet.

Beslutshistoria

Samhällstekniska nämnden 19.01.2023 § 5 

Beredare Chef för kommunalteknik Toni Keski-Lusa,

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29681 (växel)

Beslutsförslag Direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen 

 Samhällstekniska nämnden beslutar

1
att nämnden antecknar att den behandlat skogsstrategin för sin del

2
föreslå kommunstyrelsen att den för sin del behandlar den nya skogsstrategin och befullmäktigar underhållsenheten vid de kommunaltekniska tjänsterna att lägga fram den nya skogsstrategin och begära utlåtanden om den.

Behandling Ordföranden föreslog att nämnden för en diskussion om anvisningar. De godkända anvisningarna beaktas enligt hur mycket understöd de vunnit. Behandlingsordningen godkändes enhälligt.

Nämnden förde en diskussion om anvisningarna.

Framställda anvisningar:

Sanni Jäppinen framställde följande anvisningsförslag; En karta över kommunens skogsägande och resultaten av invånarenkäten inkluderas i följande behandling.
Förslaget understöddes av Ronja Karkinen, Kim Liljequist, Jenny Snellman, Pekka Jäppinen, Matti Kaurila, Teemu Kelkka och Josephine Frimodig.

Under behandlingen framställde Hannu Valtanen följande anvisningsförslag; Jag föreslår att utkastet till skogsstrategi som ingår i sammanträdesmaterialet inte behandlas i detalj. Det borde föras en allmän diskussion om saken och kommunens tjänstemannaorganisation ges som anvisning att bereda en ny kompaktare skogsstrategi. Den behöver inte sakna detaljer utan ge syfte och mål för beslutsfattandet och verksamheten som gäller skogsområden.
Anvisningen understöddes av Matti Kaurila, Aleksander Polkko, Kim Liljequist, Jenny Snellman, Pekka Jäppinen och Josephine Frimodig.

Pekka Jäppinen framställde följande anvisningsförslag; I strategin ska tydligt framkomma kommens skogsägo jämfört med skogsarealen i kommunen så man får en bild av vilken omfattning strategin gäller.
Förslaget understöddes av Jenny Snellman, Sanni Jäppinen, Ronja Karkinen, Teemu Kelkka, Matti Kaurila och Hannu Valtanen.

Ronja Karkinen framställde följande anvisningsförslag; Det vore bra att oftare än vart tionde år följa upp invånar- och användartillfredsställelsen.
Förslaget understöddes Sanni Jäppinen, Kim Liljequist, Jenny Snellman och Josephine Frimodig.

Ronja Karkinen framställde följande anvisningsförslag; vårdplanen presenteras i fortsättningen områdesvis för invånarna (centrum, Masaby och Veikkola).
Förslaget understöddes av Teemu Kelkka och Sanni Jäppinen.

Hannu Valtanen framställde följande anvisningsförslag; För egen del vill jag att skogsstrategin ska besvara följande frågor/behandla följande saker:
1. Varför publicerar kommunen skogsstrategin?
- Till exempel så här: " Strategin ger målinriktad anvisning för hur skogsområdena i kommunens ägo sköts, används och förvaltas."
2. Beskrivning av Kyrkslätts kommuns skogsresurser och ram för vård, användning och förvaltning
- Beskrivningen täcker privata skogar, statens skogar och kommunens skogar (nu konstaterar redogörelsetexten att kommunen äger 2 700 ha skog men enligt kommunens skogsvårdsplan är det fråga om 1 321 ha?).
- Beskrivning av gällande lagstiftning som styr verksamheten (skogslagen, naturvårdslagen m.m.) och frivilliga styrningsåtgärder, så som PEFC- och FSC-skogscertifiering, och en kort beskrivning av deras styrande inverkan och omfattning i kommunen.
3. Vilka skogsområden gäller skogsstrategin?
4. Skogsstrategins anknytningspunkter till kommunens övriga strategier (kommunstrategin, klimatstrategin osv.)
5. Skogsstrategins centrala syften och mål
- För vård, användning och förvaltning av skogarna kan man t.ex. ställa följande mål: "Skogsaktiga områden som ägs av kommunen vårdas i enlighet med lagstiftningen och certifieringsprinciperna på ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart sätt med beaktande av att  s.k. kontinuerlig beståndsvård på våtmarksområdena är möjlig"
- slutledningar av innehållet i punkterna 2 och 3:
o kommunens relativt ringa skogsägande betonar användningen av skogarna i första hand som rekreationsområden för kommuninvånarna
o betydelsen av de kommunägda skogarna som kolsänkor och för tryggande av naturens mångfald är ändå viktig; dessa mål ingår i såväl lagstiftningen som certifieringen.
o med tanke på kommunens ekonomi producerar kommunens skogar också intäkter från virkesförsäljning. Försäljningarna ska genomföras kostnadseffektivt, och kostnaderna och intäkterna för hela vården, användningen och förvaltningen av skogsområdena ska uppföljas årligen.
6. Vård- och bruksklassificering för de kommunägda skogarna
- Kommunen torde vilja använda Grönmiljöförbundets klassificering för skogsaktiga områden - En kort beskrivning med arealer om hur skogarna klassificeras och hur de olika klasserna vårdas, används och förvaltas i huvuddrag utan att gå in på detaljer
- Olika vårdpraxis för vård- och skötselklasserna är en kompromiss av målen i punkt 5: alla mål är motiverade att förverkligas samtidigt på alla skogsområden med varierande av deras viktning
- Kommunen borde vara medlem av Skogsreviret för att få förmånlig rådgivning och service
- och möjlighet att delta i gruppcertifieringen (Föreningen för Hållbart Skogsbruk rf)
7. Några separata frågor
- I skogsstrategin ska inte behandlas frågor som gäller andra än kommunägda skogar.
- Genom konkurrensutsättning uppgörs för kommunens skogar en tioårig vård- och nyttjandeplan för skogarna som verkställer denna skogsstrategi. Uppföljningen sköts samhällstekniska nämnden.
- För kommunens skogar ska ställas ett årligt resultatmål i euro som baserar sig på skogarnas vårs- och nyttjandeplan. Samhällstekniska nämnden följer upp förverkligandet av målet
- Då man begär respons av kommuninvånarna om vården, användningen och förvaltningen av kommunens skogar, ska man se till att man får respons representativt av alla kommuninvånare
- Man bör undvika att skogsstrategin riktar sig till skogsanvändningen i detalj; lagstiftningen och i synnerhet skogscertifieringarna ger oftast tillräckligt detaljerade anvisningar
- Skogsstrategin ska uppgöras så att behovet av skilda definitioner av termer skulle vara så litet så möjligt. I utkastet som nu behandlas är inte "termerna" allmänt godkända utan snarare korta essäer än definitioner som förtydligar innehållet.

Förslaget understöddes av Matti Kaurila och Aleksander Polkko.

Ronja Karkinen framställde följande anvisningsförslag: I kolbalansen vore det bra att också beakta kolet som jordmånen binder.
Förslaget understöddes av Sanni Jäppinen.

Kim Liljequist framställde följande anvisningsförslag: För skogarnas del vore det bra om kommunen skulle vara försiktig och utöva särskild prövning i skyddet av sina skogar. Motivering är att kommunen kan vårda sina skogar förnuftigt och ansvarsfullt enligt HINKU även utan skyddsbeslut/-beteckning. En eventuell skyddsbeteckning /eventuell skyddsbeslut skulle också utesluta framtida användningsmöjligheter, så som t.ex. planläggning av vissa områden för bostadsbruk/näringsliv, eller försäljning till privatpersoner/företag.
Förslaget understöddes av Matti Kaurila.

Sanna Jäppinen framställde följande anvisningsförslag: I de ekonomiska mätarna för skogsnaturen används områdena som omfattas av Metso-programmet.
Förslaget understöddes av Ronja Karkinen.

Teemu Kelkka framställde följande anvisningsförslag: Jag föreslår att den gamla skogsstrategin upphävs som föråldrad och att den nya skogsstrategin förs vidare.
Förslaget understöddes av Aleksander Polkko.

Antti Salonen framställde följande anvisningsförslag; Finns det behov av en skogsstrategi? Skogsvårdsplanen är ett mer verkställande dokument som är i kraft 2019-2029. Det har gjorts upp på basis av den gamla strategin. Jag föreslår att den gamla skogsstrategin upphävs och att man inte gör upp en ny förrän år 2027. Kommunens skogar kan inte skötas förrän den gamla strategin har upphävts. Vi vårdar skogarna i enlighet med den godkända skogsvårdsplanen ända tills den nya strategin gjorts upp och godkänts. Detta beslut bör fattas i kommunfullmäktige, eftersom utarbetandet av strategin antecknats i budgetboken.
Förslaget fick inte understöd.

Kim Liljequist framställde följande förslag till anvisning: Det skulle vara bra att hålla en aftonskola om skogsstrategin och åtgärdsprogrammet med kommunstyrelsen, byggnads- och miljönämnden och samhällstekniska nämnden.
Förslaget fick inte understöd.


Ordföranden konstaterade understöden som getts under diskussionen och avslutade diskussionen om anvisningarna. Samhällstekniska nämnden beslutade anteckna diskussionen om anvisningarna för kännedom.

Efter diskussionen beslutade samhällstekniska nämnden enhälligt remittera ärendet för ny beredning och konstaterade att diskussionen om anvisningarna ska beaktas i beredningen

Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade anteckna diskussionen för kännedom och enhälligt remittera ärendet för ny beredning. I beredningen beaktas diskussionen om anvisningarna som nämnden fört.

 Verkställande direktör Erno Lehto från Innofor Oy anslöt sig till sammanträdet på distans för redogörelsen av paragraf 5 kl. 18.36-19.52.
Kommunarkitekt Tero Luomajärvi lämnade sammanträdet under föredragningen av § 5 kl. 19.00.
Detaljplanechef Simon Store lämnade sammanträdet under behandlingen av § 5 kl. 19.52.
Parkmästare Seija Heinola lämnade sammanträdet efter  behandlingen av § 5 kl. 20.22.
Samhällstekniska nämnden tog en paus i behandlingen av § 5 kl. 20.22-20.29.

Redogörelse BAKGRUND

 Kommunstyrelsen har 9.11.2020 § 394 beslutat att på förslag av samhällstekniska nämnden inleda arbetet med att uppdatera skogsstrategin och tillsätta en arbetsgrupp för uppdateringsarbetet för att bereda strategin. Kommunstyrelsen beslutade om den gällande skogsstrategin 31.10.2005. Arbetsgruppen har sammankommit regelbundet och man lät göra en kommuninvånarenkät om den nya skogsstrategin våren 2022.

 I den nya skogsstrategin har man beaktat kommuninvånarnas och olika intressentgruppers synpunkter så väl som möjligt. I arbetsgruppens arbete har lyfts fram bland annat bevarandet av naturens mångfald, kommunens klimatmål och målen för markanvändningen. I synnerhet klimatmålen spelar en betydande roll i den nya skogsstrategin.

 Kyrkslätts kommun äger för tillfället ca 2 700 ha skogaktiga områden (inkluderar berg och ängar). I naturvårdsplanen har antecknats drygt 1 100 ha växande skogsmarker och knappt 200 ha nödvuxna bergs- eller skogsmarker. Det finns ca 1 125 ha skyddade skogsområden och värdeskogar (exkl. havsområden).

 Största delen av skogarna utanför skyddsområdena i Kyrkslätt har bruksklassen närskog eller rekreations- och friluftsskog. Ca 135 ha av områdena i naturvårdsplanen är ekonomiskog.

 I uppdateringen av skogsstrategin har man beaktat uppdateringsbehoven i samhällstekniska nämndens beslut 22.10.2020 § 112.  I den nya strategin har bland annat föreslagits skötselklassificering enligt RAMS 2020-klassificeringen.

Beslutshistoria

Samhällstekniska nämnden 22.10.2020 § 112 

Beredare Kommunträdgårdsmästare Harry Eklund, fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi

Samhällstekniska nämnden har i samband med behandlingen av åtgärderna för att balansera ekonomin 16.6.2020 lyft fram behovet av att uppdatera skogsstrategin. Kommunfullmäktige har vid behandlingen av ramen för uppgörande av budgeten för år 2021 21.9.2020 beslutat att ökning av skogsinkomsterna utreds före den slutgiltiga behandlingen av budgeten.

Kyrkslätts kommun har ca 1 300 ha skogsmark. Målsättningarna och verksamhetsprinciperna för behandlingen av de kommunägda skogarna baserar sig på Skogsstrategin (Kst 31.10.2005). På basis av strategin uppdaterades Naturvårds- och ekonomiskogsplanen (samhällstekniska nämnden 22.8.2019). I planen presenteras uppgifterna om trädbeståndet och de åtgärder som vidtas i kommunens skogar under de närmaste tio åren. Naturskyddsområdena ingår inte i den här planen.

Ett åtgärdsprogram görs årligen upp på basis av den godkända naturvårds- och ekonomiskogsplanen. Åtgärdsprogrammet definierar den lämpliga helheten för skogsvårds- och drivningsarbetet i terrängen. Detaljerna i planen, såsom t.ex. värdefulla naturobjekt, preciseras genom terrängbesök. Åtgärdsprogrammet presenteras för kommuninvånarna vid ett informationsmöte där man har möjlighet att ge respons. Samarbetspartners ombeds ge utlåtanden om programmet, och samhällstekniska nämnden beslutar om godkännandet av det.

Eventuella behov av uppdatering av Naturvårds- och ekonomiskogsplanen, som godkänts år 2019, bedöms under processen för uppdateringen av Skoggstrategin. Om strategin uppdateras kan man vid utarbetandet av de kommande åtgärdsprogrammen ta ändringarna i skogsstrategin i beaktande.

Motiveringar till behov av uppdatering av strategin

Den gällande Skogsstrategin borde uppdateras för att den bättre ska motsvara de aktuella behoven.

Den nuvarande skogsstrategin baserar sig på den föråldrade ABC-skötselklassificeringen av grönområden. Skötselklassificeringen av grönområden har uppdaterats år 2020 så att den motsvarar de aktuella behoven, och samtidigt har man övergått från skötselklassificering till underhållsklassificering, som innehållsmässigt är en mer omfattande helhet. I den nya underhållsklassificeringen av grönområden RAMS 2020 framhävs värdetänkandet. Kapitalet som investerats i underhåll av grönområden producerar såväl ekonomiskt som fysiskt och psykiskt välmående för ägarna till grönområden och användarna av grönområden bland annat genom de ekosystemtjänster de producerar och estetiken.

VKT 2021 (Viheralueiden kunnossapidon yleinen työselostus), som utkommer våren 2021 i samband med uppdateringen av vårdklassificeringen, ersätter VHT'14 (Viheralueiden hoidon työselostus). Den förnyade arbetsbeskrivningen av underhåll anknyter till den nya klassificeringen RAMS 2020 och kommer att styra underhållet av alla grönområden (också skogar) i kommunen.

I en Hinku-kommun borde ekosystemtjänsterna beaktas vid uppgörandet av strategin.

. försörjningstjänster (energi, sötvatten, näring, råvaror)

. reglerande och stödjande tjänster (reglering av klimatet, pollination, vattenrengöring och vattenhållning, kolkretslopp, kvävebindning, närings- och vattenkretslopp, bekämpning av erosion, fotosyntes, behandling av skadliga ämnen)

. kulturella tjänster (rekreation, naturlandskap, naturturism, utbildning och fostran, kulturarv)

Den nuvarande strategin drar mångsidigt upp riktlinjer för olika saker, men där saknas målnivåerna. Om man hittar bra mätare kan man utveckla saker systematiskt, verifiera effekterna och mäta resultaten. Mätarna kan vara finansiella, men kan också basera sig på till exempel besökarantal på skogsområde, strukturdrag i skogen som påverkar kolbalansen eller naturens mångfald, till exempel mängden död ved. Balansen av det kol som bundits i trädbeståndet och marken kan definieras, vilket skapar möjligheten att granska konsekvenserna av skogsbehandling på mineraljord för kolbalansen. Om mätarna fungerar bra ger de mer omfattande information som stöd för beslutsfattande, så det är skäl att granska saken noggrannare i samband med uppdateringen av strategin.

Enligt den gällande strategin görs avverkningsåtgärderna i närskogarna som manuellt arbete eller med lätt utrustning vid tjäle och snö. De fällda träden förs bort med lätt utrustning. Storleken på utrustningen borde väljas enligt plats och behov; stora träd kan inte alltid fällas med lätt utrustning. I Södra Finland kan det ta flera år innan det är en tillräckligt lång tjältid för att utföra skogsvårdsarbeten. Så blir arbetena ogjorda. Det torra väglaget på sensommaren är numera ofta bättre tid för åtgärder.

Ekonomiskogarna ligger längre borta från bosättningen eller utanför tätortsstrukturen och de har knappt någon rekreations- eller friluftsanvändning. I nästan alla de skogar i kommunen som är märkta som ekonomiskog rör sig dock många friluftsmotionärer, så de är mycket nära frilufts- och rekrationsskogar. Bruksklassificeringen borde granskas på nytt.

I strategin borde man också ta ställning till vårdåtgärder efter genomförandet av åtgärdsprogrammet, t.ex. röjning av "förbuskning".

Den eftersträvade avverkningsmängden enligt den nuvarande strategin är högst 2500 m3/år. I uppdateringen av skogsstrategin är det skäl att granska om det är motiverat att höja den årliga maximala avverkningsmängden. I strategiarbetet definieras åtgärderna på skogens olika underhållsklasser (t.ex. närskog, frilufts- och rekreationsskog, skyddsskog och ekonomiskog) och skötselklasser.

Beskrivning av beredningen av skogsstrategin

Beredningen av skogsstrategin görs som tjänstemannaarbete. Beredningen styrs av styrgruppen, dit representanter från planläggnings- och trafiksystemtjänsterna, miljövårdsenheten, bildnings- och fritidstjänsterna och koncernförvaltningen kallas. Kommunaltekniska tjänsterna svarar för beredningen. Arbetet koordineras av skogsaktören i kommunen (Innofor Oy), som bl.a. svarar för utarbetandet av åtgärdsprogram för skogar.

Uppdateringen av skogsstrategin inleds med kartläggning och samling av basuppgifter. Uppgifter och utgångspunkter samlas bl.a. från kommuninvånarna, intressentgrupper och andra samarbetsinstanser, t.ex. genom förfrågningar.

Styrgruppen utarbetar ett utkast till skogsstrategi. Kommuninvånarna och föreningarna med verksamhet i kommunen engageras genom att man informerar i tidningen och på kommunens webbplats om utkastet till skogsstrategi. Utkastet till skogsstrategi presenteras vid ett informationsmöte. Utkastet till skogsstrategi är framlagt för alla och kan kommenteras i cirka en månads tid.

På basis av responsen och kommenterarna utarbetas ett förslag till skogsstrategi som presenteras för samhällstekniska nämnden. Nämnden begär utlåtanden om förslaget till skogsstrategi bl.a. av bildnings- och fritidsnämnden, byggnads- och miljönämnden, koncernförvaltningen, handikapp- och äldrerådet och ungdomsfullmäktige. Kommuninvånarna och föreningarna med verksamhet i kommunen engageras genom att man informerar i tidningen och på kommunens webbplats om förslaget till skogsstrategi. Förslaget till skogsstrategi presenteras vid ett informationsmöte. Förslaget till skogsstrategi är framlagt för alla och kan kommenteras i cirka en månads tid.

På basis av behandlingen i nämnderna, responsen och kommentarerna utarbetas ett uppdaterat förslag till skogsstrategi, som föreläggs samhällstekniska nämnden för beslutsbehandling. Nämnden föreslår kommunstyrelsen och vidare kommunfullmäktige att de godkänner nämndens förslag till ny skogsstrategi.

Skogsvårdsarbetena under beredningsprocessen

På basis av skogsplanen utarbetas ett åtgärdsprogram. Efter att programmet godkänts konkurrensutsätts genomförandet av programmet, varefter skogsvårdsarbetena kan utföras förutsatt att väderförhållandena under vintersäsongen är gynnsamma. Åtgärdsprogram utarbetas vid sidan om uppdateringen av skogsstrategin.

Utarbetandet av ett nytt åtgärdsprogram har inletts och det blir färdigt våren 2021. Efter utlåtandena och behandlingen i nämnden konkurrensutsätts genomförandet av det godkända programmet, och avverkningarna kan börja tidigast vintern 2021-2022, om vädret tillåter. Med den maximala avverkningsmängden enligt skogsstrategin 2 500 m3/år går en stor del av försäljningsinkomsterna åt till drivning och skogsvård. Det kommer inga skogsförsäljningsinkomster för år 2021.

Föredragande Direktören för samhällstekniska väsendet 

Beslutsförslag Samhällstekniska nämnden belsutar föreslå kommunstyrelsen att den inleder beredningen av skogsstrategin enligt förslaget.

Behandling Under behandlingen gav Kim Männikkö följande ändringsförslag: Skogsvårdsplanen görs med 10 års mellanrum, och i den tar man ställning till vilka skötselåtgärder som vidtas och var. Kommunens skogar har mycket länge varit oskötta. I strategin definieras virkesförsäljningsinkomsterna i netto, t.ex. 30 000-150 000 €/år. Alla kommunens skogar röjs i förväg innan avverkningen inleds. Hyggesavfallet röjs undan om det finns behov (rekommenderas). Man kan t.ex. låta Skogsreviret eller någon annan aktör utföra avverkningen (kommunen är medlem i skogsreviret och betalar medlemsavgift varje år) - man anlitar lokala entreprenörer om möjligt - avverkningarna utförs med förnuft, och så minimeras spåren av avverkningen.
Förslaget understöddes av Matti Kaurila, Carl-Johan Kajanti, Jenny Snellman, Pekka Rehn, Kati Kettunen, Anneli Granström.
Ordföranden konstaterade att nämnden ska rösta mellan utgångsförslaget och ändringsförslaget, eftersom det framställts förslag som avviker från utgångsförslaget. Ordföranden föreslog följande omröstning: utgångförslaget är "ja" och Kim Männikkös ändringsförslag "nej".
För utgångsförslaget röstade tre (3); Miisa Jeremejew, Pekka Jäppinen och Sanni Jäppinen.
För Kim Männikkös ändringsförslag röstade åtta (8); Kati Kettunen, Kim Männikkö, Anneli Granström, Carl-Johan Kajanti, Jenny Snellman, Matti Kaurila, Pekka Rehn och Viveca Lahti.
Ordföranden konstaterade att Kim Männikkös ändringsförslag vann med rösterna åtta (8) - tre (3). Behandlingen fortsatte.

Viveca Lahti gav följande anvisningsförslag: Räknas parkerna på planområdena som s.k. närskog? Om de räknas bör man lägga till en egen kategori parkerna på planområdena i skogsprogrammet.
Förslaget understöddes av Kati Kettunen och Pekka Jäppinen.
Nämnden godkände enhälligt förslaget.

Sanni Jäppinen gav följande förslag till anvisning: I skogsstrategin som ska uppdateras ska utgångspunkterna vara bl.a.
- att erbjuda invånarna en rekreationserfarenhet och -upplevelse i närnaturen
- att trygga naturens mångfald
- kolbindning och kollagring
I beredningen ska man höra föreningarna med verksamhet i skogarna, t.ex. miljöföreningen, Porkkalan polku, scouterna och invånarföreningarna, daghemmen och skolorna, och begära utlåtanden av dem. Som basuppgifter för skogsstrategin ska man använda uppdaterade och grundläggande naturutredningar om alla organismgrupper och naturtyper. Dessutom ska skogsstrategin innehålla utredningar om områdesanvändningen och kolbalansen.
Förslaget understöddes av Miisa Jeremejew.

Ordföranden konstaterade att nämnden skulle rösta mellan utgångsförslaget och anvisningsförslaget, eftersom det framställts förslag som avviker från utgångsförslaget. Ordföranden föreslog följande omröstning: utgångförslaget är "ja" och Sanni Jäppinens anvisningsförslag "nej".
För utgångsförslaget röstade sju (7): Anneli Granström, Matti Kaurila, Carl-Johan Kajanti, Jenny Snellman, Viveca Lahti, Kati Kettunen och Kim Männikkö.
För Sanni Jäppinens anvisningsförslag röstade fyra (4): Pekka Rehn, Pekka Jäppinen, Sanni Jäppinen, Miisa Jeremejew.
Ordföranden konstaterade att utgångsförslaget vann med rösterna sju (7) - fyra (4). Behandlingen fortsatte.

Beslut Samhällstekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen

1
att den inleder beredningen av skogsstrategin

2
att den ger följande anvisningar för fortsatt beredning: skogsvårdsplanen görs med 10 års mellanrum, och i den tar man ställning till vilka skötselåtgärder som vidtas och var. Kommunens skogar har mycket länge varit oskötta. I strategin definieras virkesförsäljningsinkomsterna i netto, t.ex. 30 000-150 000 €/år. Alla kommunens skogar röjs i förväg innan avverkningen inleds. Hyggesavfallet röjs undan om det finns behov (rekommenderas). Man kan t.ex. låta Skogsreviret eller någon annan aktör utföra avverkningen (kommunen är medlem i skogsreviret och betalar medlemsavgift varje år) - man anlitar lokala entreprenörer om möjligt - avverkningarna utförs med förnuft, och så minimeras spåren av avverkningen.

3
ge följande anvisningar för den fortsatta beredningen: Räknas parkerna på planområdena som s.k. närskog? Om de räknas bör man lägga till en egen kategori parkerna på planområdena i skogsprogrammet.


Kommunstyrelsens ordförande Timo Haapaniemi avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av § 112 kl. 20.00.

Kommunstyrelsen 02.11.2020 § 377 

Valmistelija Kommunträdgårdsmästare Harry Eklund, etunimi.sukunimi@kirkkonummi.fi

Föredragande  Kommundirektören

Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar

1
inleda beredningen av skogsstrategin

2
att anvisningarna som samhällstekniska nämnden har givit beaktas i beredingen.

Behandling  Ylva Wahlström presenterade ärendet. Under behandlingen gav Anna Aintila med understöd av Reetta Hyvärinen, Saara Huhmarniemi och Piia Aallonharja följande tilläggsförslag som anvisning: "Man använder i första hand metoden skogarnas fortgående tillväxt." Aintilas tilläggsförslag godkändes enhälligt.

 Diskussionen fortsatte. Under behandlingen gav Hans Hedberg med understöd av Ulf Kjerin och Ari Harinen följande motförslag: "skogsreviret bereder kommunens skogsstrategi".

 En diskussion fördes om Skogsrevirets roll i kommunens skogsstrategi. Ordföranden föreslog att ärendet bordläggs för att tjänstemännen ska kunna göra en tilläggsutredning om Skogsrevirets verksamhet. Man både understödde och motsatte sig förslaget om bordläggning.

 Ordföranden konstaterade att man måste rösta om saken: "Ja" är utgångsförslaget och "nej" är förslaget om bordläggning för tilläggsutredningar.  4 ja-röster gavs: Piia Aallonharja, Anna Aintila, Reetta Hyvärinen och Saara Huhmarniemi. 9 nej-röster gavs: Timo Haapaniemi, Ari Harinen, Ulf Kjerin, Hans Hedberg, Matti Kaurila, Kati Kettunen, Pirkko Lehtinen, Antti Salonen och Noora Piili.

 Ordföranden konstaterade som beslut att ärendet bordläggs till nästa sammanträde för tilläggsutredningar.

 Reetta Hyvärinen avlägsnade sig från sammanträdet i slutet av behandlingen av denna paragraf kl. 18.05 och Jaakko Kallio anlände i hennes ställe.

Beslut Punkt 1: Enhälligt enligt beslutsförslaget

Punkt 2: I enlighet med beslutsförslaget. Man beslutade enhälligt att följande läggs till i beslutsförslaget: "Man använder i första hand metoden skogarnas fortgående tillväxt."

För Skogsrevirets del bordlades ärendet till nästa sammanträde för tilläggsutredningar. 

För kännedom 

Kommunstyrelsen 09.11.2020 § 394 

Beredare Kommunjurist Hannu Sorvari, fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi

Föredragande Kommundirektören

Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar anteckna tilläggsutredningen för kännedom. 

Behandling En diskussion fördes. Under behandlingen gav Ulf Kjerin med understöd av Anna Aintila, Hans Hedberg, Antti Salonen, Matti Kaurila, Ari Harinen, Antti Kilappa och Timo Haapaniemi följande förslag till anvisning: "Jag föreslår att skogsstrategiförslaget som arbetsgruppen gjort upp presenteras för kommunaltekniska nämnden och kommunstyrelsen, efter vilket arbetsgruppen på basis av responsen bedömer innehållet i strategin. Efter det tillställs skogsstrategin kommuninvånarna för hörande och sänds på remiss."

 Ordföranden konstaterade att förslaget fick enhälligt understöd och det godkändes.

 Under behandlingen av denna paragraf avlägsnade sig Jaakko Kallio från sammanträdet kl. 20.53 och Reetta Hyvärinen anlände till sammanträdet.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt i enlighet med beslutsförslaget med följande anvisning: "Skogsstrategiförslaget som arbetsgruppen gjort upp presenteras för kommunaltekniska nämnden och kommunstyrelsen, efter vilket arbetsgruppen på basis av responsen bedömer innehållet i strategin. Efter det tillställs skogsstrategin kommuninvånarna för hörande och sänds på remiss."

För kännedom