Kommunstyrelsen
Protokoll 30.05.2022/Paragraf 189

Kommunstyrelsen 23.05.2022 § 177 

Beredare Ekonomidirektör Esa Lindell, fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi

Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för följande kalenderår. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgeten är samtidigt planeringsperiodens första år.

Det allmänna ekonomiska läget

Till följd av coronaviruspandemin i början av 2020 mattades den ekonomiska utvecklingen av över hela världen. Istället för pandemin medför krigssituationen i Ukraina nu osäkerhet om det kommande. Krigssituationen orsakar en stigande prisutveckling som berör många tillgångar och påverkar således både inflationsutvecklingen och räntenivån.

Under det pågående året har coronan fortfarande orsakat en del kostnader och avvecklingen av vårdunderskottet som det orsakat kan påverka hälsovårdskostnaderna. Inga beslut har fattats om ersättning av dessa. Då kostnaderna för vård och omsorg år 2022 kommer att öka jämfört med föregående år, och inga coronaersättningar beviljas, kommer detta permanent att minska statsandelen som kommunen får.

Kommunförbundet har publicerat nya skatteinkomstprognoser som höjer prognosen för året som pågår. Skatterna sänks med 12,64 procentenheter och kvar blir alltså 7,11 procent. Å andra sidan har skatteprocentindelningen mellan kommunerna och välfärdsområdena ändrat åt ett ur kommunernas perspektiv negativt håll, vilket för Kyrkslätts kommuns del betyder en sänkning av skatteinkomsterna på 50,5 procent jämfört med skatteinkomstprognosen 2022. Att den positiva tillväxtriktningen i fråga om kommunens befolkningsantal fortsätter är positivt också med tanke på skatteinkomstutvecklingen. Pandemins försvagande inverkan på sysselsättningen kommer förhoppningsvis att vara så kortvarig som möjligt.

Tilläggsförpliktelser för kommunerna och andra ändringar år 2023

Statsrådet har beslutat om ytterligare förpliktelser för kommunerna så som sänkningar av klientavgifterna för småbarnspedagogik. Priset på energi har stigit och torde mera permanent förbli på en högre nivå.

Välfärdsområdesreformen

Siffrorna i ramen för år 2023 och utvecklingsprognosen för ekonomin åren 2024 och 2025 avviker avsevärt från det tidigare eftersom serviceområdet för vård och omsorg redan har överförts till välfärdsområdet. Ändringen innebär en halvering av inkomstfinansieringen och överföring av nästan motsvarande kostnader till välfärdsområdena. I fortsättningen kommer baskommunens utgiftsutveckling att vara mera förutsägbar, men utgångssituationen bör vara balanserad. Man står inför en tilläggsutmaning år 2024 då man inte längre får kvarskatterna som produceras av den nuvarande skatteprocenten och skatteinkomsterna sjunker med ytterligare cirka 8 procent. I skatteinkomstberäkningarna har man använt Finlands Kommunförbunds prognoser.

Nivån på kommunernas investeringar utgör en särskild utmaning. Avskrivningarna som uppkommer av dessa påverkar resultatet med en dubbelt större vikt än före reformen. Om eventuellt investeringstak och periodisering av investeringarna på längre sikt beslutas i ett senare skede i budgetberedningen.

Finansministeriet har publicerat nya kalkyler i april 2022 om reformens ekonomiska konsekvenser för kommunerna och hur mycket statsandelar som blir kvar för kommunerna efter reformen. Den slutliga mängden statsandelar som tilldelas kommunen under de kommande åren är beroende av ändringen i vård- och omsorgsväsendets utgifter år 2022. Om social- och hälsovårdsutgifterna ökar minskar statsandelarna i samma proportion.  Enligt prognosen beräknas överskridningen av vård- och omsorgsväsendets utgifter vara 4,3 milj. euro. När det slutgiltiga bokslutet för år 2022 blir färdigt bekräftas det slutliga statsandelsbeloppet

Västra Nyland förlorar i reformen, men övergångsperioden på 5 år orsakar inte omedelbart stora negativa konsekvenser. Förändringen som ikraftträdelseåret medför för kommunerna är dock positiv räknat till ett belopp på ca 4 euro per invånare, vilket beror på att kommunernas finansieringsandel i läkarhelikopterverksamheten slopas.

Det är meningen att överföringsutjämningens belopp årligen ska sänkas så att ändringen begränsas till +/- 15 euro/invånare per år. Det femte året är förändringen högst +/- 60 euro/invånare, vilket permanent förblir i kraft tills vidare. För Kyrkslätts del är den permanenta sänkningen av inkomstfinansieringen 2,4 milj. euro, vilket motsvarar en intäkt om ca 0,24  kommunalskatteprocentenheter.

I ramkalkylen specificeras kostnaderna som överförs från serviceområdena till välfärdsområdet och de externa intäkterna.  

Inverkan av 2021 års bokslut och 2022 års utfallsprognos i april på ramen

År 2021 blev Kyrkslätts kommuns budgetunderskott 160 460 euro. Resultatet påverkades av att Apotti -programvarans tidigare års avskrivningar bokfördes i resultatet, som kunde täckas med statsandelen enligt prövning som kommunen ansökte om och fick. Den ursprungliga budgetens resultatmål var ett underskott på 2,1 miljoner euro som således överskreds.

För år 2022 budgeterades preliminärt ett underskott på 2,8 miljoner euro. Fullmäktige har tillställts ändringsförslag beträffande anslag som gäller skatteinkomster, finansieringskostnader, markanvändningsersättningsinkomster samt en utfallsprognos beträffande nedskrivningar och avskrivningar av byggnader som rivs i och med projektet i Gesterby. Ändringarna betyder att budgetresultatet inte kommer att uppvisa underskott.

Enligt uppgifterna i april detta år har inga förslag om ändring av anslag i utfallsprognosen för driftsekonomin gjorts i detta skede, men vård- och omsorgsväsendets förutspådda överskridning av verksamhetsbidraget har tagits i beaktande i statsandelssänkningarna under planeringsperioden. Prognoserna visas i egna kolumner i rambilagan. Prognosen påverkar också anslagen som de andra serviceområdena har till sitt förfogande under ekonomiplaneringsperioden. Enligt utfallsuppgifterna från april överskrids anslagen med 2,5 miljoner euro, varvid resultatet också visar motsvarande summa underskott.  

Det nuvarande tjänste- och arbetskollektivavtalet var i kraft till slutet av mars 2022. Vid föreslagstidpunkten pågår ännu arbets- och tjänstekollektivavtalsförhandlingarna.  Man har förberett sig på en förmodad ökning av löne- och andra utgifter på 3,5 procent eftersom den förmodade löneökningen på 1,5 procent år 2022 sannolikt är underdimensionerad och nivån på den kommande lönelösningen har uppskattats enligt ett tidigare medlingsbud. Förutom löneökningen förväntas ökningen i energipriserna vara stor, så ramens ökningsprocent gäller alla utgiftsslag.

Ramförslaget för år 2023 visar överskott på 4,8 miljoner euro. I ramen har inte inkluderats andra tillägg jämfört med tjänsternas nuvarande nivå än sänkningen av de beräknade inkomsterna med anledning av den allmänna sänkningen av avgiftsnivåerna inom småbarnspedagogiken, höjningen av nivån för servicesedeln med anledning av den allmänna kostnadsutvecklingen samt ökningen i skolskjutskostnaderna med anledning av de höjda energipriserna.

Rammålet är stramt, så ändringar som beror på löneuppgörelse och lagstiftning måste möjligtvis täckas genom sparåtgärder som man beslutar om separat år 2022.

Ramen har uppgjorts organvis för de externa inkomsternas och utgifternas del i enlighet med nivån som är  bindande för kommunfullmäktige. Serviceområdena kan göra motiverade anslagsändringar sina organ emellan. De externa posterna är bindande för att varje serviceområde direkt kan påverka dessa.

Den separat bindande ramen för HRT har getts separat. Dess betalningsandel ökar ännu på grund av att man måste täcka periodiserat underskott som uppstått på grund av biljettintäktsbortfall som beror på pandemin. HRT:s eget budgetförslag för år 2023 har inte inkommit före uppgörandet av ramförslaget och det grundar sig således på fjolårets uppskattning.

Finansministeriets kalkyler finns att läsa via följande länk: https://vm.fi/-/kuntien-rahoituslaskelmat-on-paivitetty-kevaan-2022-tiedoilla?languageId=sv_SE .

Föredragande Kommundirektör Tarmo Aarnio  

Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar 

1
godkänna ramen för uppgörandet av budgeten 2023 enligt bilagan

2
anteckna för kännedom resultaträkningen för åren 2024 och 2025 

3
uppmana alla serviceområden att uppgöra sina förslag till budget 2023 inom ramen för det organvisa verksamhetsbidraget med beaktande av det separat bindande anslaget för HRT

4
uppmana alla serviceområden att lämna de nödvändiga förslagen till balansering av ekonomin enligt rammålen och fästa särskild uppmärksamhet vid att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska tillstånd under planeringsperioden 

5
konstatera att serviceområdenas förslag till budget 2023 och ekonomiplan 2024-2025 ska tillställas kommunstyrelsen senast 21.10.2022 

6
konstatera följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2023:
- Nämndernas behandlingar senast 21.10
- Kommundirektörens budgetförslag till KST 7.11
- KST:s budgetförslag till fullmäktige KST 28.11
- Fullmäktiges budgetsammanträde FGE 12.12.

Behandling Ekonomidirektör Esa Lindell presenterade ärendet.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att ärendet bordläggs för tilläggsutredningar och behandlas vid nästa sammanträde 30.5.2022.

Kommunstyrelsen 30.05.2022 § 189  

618/02.02.00/2022  

Beredare Ekonomidirektör Esa Lindell, fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi

I förslaget har bildningsväsendets resultatprognos preciserats genom att utreda driftsekonomiprojektens situation. Utgifter som motsvarar projektinkomsterna som inkommit på förhand har avdragits från den tidigare föreslagna underskridningen. I ramtabellen har dessutom två formelfel korrigerats.

Det har uppskattats att det i driftsekonomin behövs 150 000 euro år 2023 och 0,3 miljoner euro år 2024 för hyror för nya ersättande lokaler till skolbyggnader. För Nissnikus kompletterande ersättande lokalers del ges ett förslag i investeringsdelen som är uppskattningsvis 0,7 miljoner euro år 2023 och 1,4 miljoner euro år 2024. Dessutom uppskattas ett tilläggsanslag om 665 000 euro behövas år 2022 för ökningen av energikostnader, vilket också påverkar ramen.

Preciseringarna som nu gjorts i ramen minskar överskottet år 2023 till 4,1 milj. euro och ökar ytterligare de följande årens anpassningsbehov. Inverkningarna av lönelösningen, eventuella coronastöd och vård- och omsorgsväsendets slutliga resultat och inverkan på statsandelarna orsakar exceptionell osäkerhet i uppgörandet av ramen.

Föredragande Kommundirektör Tarmo Aarnio  

Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar 

1
godkänna ramen för uppgörandet av budgeten 2023 enligt bilagan

2
anteckna för kännedom resultaträkningen för åren 2024 och 2025 

3
uppmana alla serviceområden att uppgöra sina förslag till budget 2023 inom ramen för det organvisa verksamhetsbidraget med beaktande av det separat bindande anslaget för HRT 

4
uppmana alla serviceområden att lämna de nödvändiga förslagen till balansering av ekonomin enligt rammålen och fästa särskild uppmärksamhet vid att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska tillstånd under planeringsperioden 

5
konstatera att serviceområdenas förslag till budget 2023 och ekonomiplan 2024-2025 ska tillställas kommunstyrelsen senast 21.10.2022 

6
konstatera följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2023:
- Nämndernas behandlingar senast 21.10
- Kommundirektörens budgetförslag till kommunstyrelsen 7.11
- Kommunstyrelsens budgetförslag till kommunfullmäktige KST 28.11
- Fullmäktiges budgetsammanträde FGE 12.12.

Behandling Ekonomidirektör Esa Lindell presenterade ärendet vid sammanträdet och kommunutvecklingschef Susanna Hyvärinen presenterade kommunens sysselsättningssituation vid sammanträdet.

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att ledamöterna Kim Åström och Saara Huhmarniemi under behandlingens gång hade gett följande ändringsförslag:

Kim Åströms ändringsförslag:

Anpassning av ekonomin:

Kommunstyrelsen beslutar att man i Kyrkslätts kommun omedelbart inleder anpassning av ekonomin. Det bindande behovet av anpassning av ekonomin fastställs så att kommunens kostnadsstruktur leder till ett resultat som uppvisar ett överskott åren 2024 och 2025. Därmed är det bindande målet för budgetramens resultat år 2023 ett överskott på +10 miljoner euro.

Motiveringar: Förändringarna i skatteintäkterna och statsandelarna med anledning av social- och hälsovårdsreformen förverkligas med fördröjning så att kommunens skatteintäkter år 2023 som engångsföreteelse kommer att vara ungefär 10 miljoner euro högre än under de kommande åren. Det vore oansvarigt att använda detta tillfälliga överskott i skatteintäktsrytmen för att lappa driftsekonomin som har en underskottsstruktur, med beaktande av att man de senaste åren spenderat så gott som allt ackumulerat överskott. Det är ändamålsenligast att anpassningen sker i samband med social- och hälsovårdsreformen då volymen av kommunens verksamhet förändras radikalt.

Ändringsförslaget understöddes av Anna Sahiluoma, Ville Salminen, Piia Aallonharja, Antti Kilappa, Timo Haapaniemi och Kim Liljequist.

Ledamot Saara Huhmarniemis ändringsförslag:

Anpassning av ekonomin:

Kommunstyrelsen beslutar att man i Kyrkslätts kommun omedelbart inleder anpassning av ekonomin inom serviceområdena och i nämndernas långsiktiga ekonomiplanering. Behovet av anpassning av ekonomin fastställs så att kommunens kostnadsstruktur leder till ett resultat som uppvisar ett överskott åren 2024 och 2025.

Ändringsförslaget understöddes av Markus Myllyniemi.

Ändringsförslagen godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att man måste rösta om dem.

Ordföranden föreslog att man först röstar om Kim Åströms och Saara Huhmarniemis ändringsförslag så att de som understöder Saara Huhmarniemis ändringsförslag röstar "ja" och de som understöder Kim Åströms ändringsförslag röstar "nej".

Omröstningspropositionen godkändes.

I omröstningen lämnades totalt 12 röster; 3 ja-röster och 9 nej-röster (1 frånvarande).

Kim Åströms ändringsförslag fick fler röster.

Ja-röster: Myllyniemi Markus, Huhmarniemi Saara och Felipe Sini

Nej-röster: Haapaniemi Timo, Aallonharja Piia, Liljequist Kim, Björk Tony, Sahiluoma Anna, Salminen Ville, Åström Kim, Kilappa Antti och Kajanti Carl-Johan

Ordföranden föreslog att man till följande röstar mellan utgångsförslaget och Kim Åströms ändringsförslag så att de som understöder utgångsförslaget röstar "ja" och de som understöder Kim Åströms ändringsförslag röstar "nej".

Omröstningspropositionen godkändes.

I omröstningen lämnades totalt 12 röster; 3 ja-röster och 9 nej-röster (1 frånvarande).

Kim Åströms ändringsförslag fick fler röster.

Ja-röster: Myllyniemi Markus, Huhmarniemi Saara och Felipe Sini

Nej-röster: Åström Kim, Liljequist Kim, Salminen Ville, Haapaniemi Timo, Kajanti Carl-Johan, Aallonharja Piia, Björk Tony, Sahiluoma Anna och Kilappa Antti.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade att man i Kyrkslätts kommun omedelbart inleder anpassning av ekonomin. Det bindande behovet av anpassning av ekonomin fastställs så att kommunens kostnadsstruktur leder till ett resultat som uppvisar ett överskott åren 2024 och 2025. Därmed är det bindande målet för budgetramens resultat år 2023 är ett överskott på +10 miljoner euro.