Nämnden för lokaltjänster
Protokoll 10.12.2025/Paragraf 70

Nämnden för lokaltjänster 10.12.2025 § 70  

895/14.04.00/2025 

Beredare Husteknikchef Jyrki Marttila

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommunutvecklingsdirektör Anna-Kaisa Kauppinen 

 Nämnden för lokaltjänster beslutar ansluta sig till Energieffektivitetsavtalet för den offentliga sektorn för avtalsperioden 2026–2035.

Beslut Nämnden för lokaltjänster beslutade enligt beslutsförslaget.

Redogörelse Energibesparing och energieffektivitet har ända sedan 1990-talet främjats genom avtal mellan staten, näringslivet och kommunen. Avtalsverksamheten har varit ett centralt och kostnadseffektivt medel i verkställandet av vÃ¥r energipolitik. Detta avtal förlänger oavbrutet energieffektivitetsverksamheten efter avtalsperioden som upphör Ã¥r 2025.  MÃ¥let är att även denna gÃ¥ng fÃ¥ cirka 60 procent av den totala energiförbrukningen i Finland att omfattas av frivilliga avtal. 

 I Finland sparas Ã¥rligen över 16 terawattimmar energi tack vare sparÃ¥tgärderna i anslutning till avtalen. Detta motsvarar 4,5 procent av energiförbrukningen i hela landet. Samtidigt minskar koldioxidutsläppen med cirka 3,5 miljoner ton per Ã¥r, vilket motsvarar den genomsnittliga Ã¥rliga koldioxidbelastningen bland över 335 000 finländare.

  Arbets- och näringsministeriet genomför regeringens energipolitik genom energieffektivitetsavtalsverksamhet. Där spelar energibesparing och förbättring av energieffektiviteten en central roll. Det centrala mÃ¥let i den nationella, gällande klimatlagen (423/2022) är att säkerställa att Finland senast Ã¥r 2035 uppnÃ¥r koldioxidneutraliteten. Genom att förbättra energieffektiviteten främjar man ocksÃ¥ uppnÃ¥endet av koldioxidneutralitetsmÃ¥len.

 Energieffektivitetsavtalen har en central roll i verkställandet av artikel 8 i energieffektivitetsdirektivet ((EU) 2023/1791) och i fullgörandet av dess nationellt bindande energisparkrav inom den slutliga energiförbrukningen.  Energieffektivitetsavtalsverksamheten stöder ocksÃ¥ verkställandet av principen om energieffektivitet först och flera andra nationella förpliktelser i energieffektivitetsdirektivet.

 Avtalsparterna anser att frivilligt avtalsförfarande är ett fungerande och resultatrikt medel att verkställa energipolitiken och strävar efter att vidta de Ã¥tgärder som avtalen innehÃ¥ller. Avtalsparterna har som mÃ¥l att avtalen ska vara lika effektiva som lagstiftning men mer flexibla i genomförandet, vilket stärker Finlands konkurrenskraft.

 Energieffektivitetsavtalsverksamhet inom offentliga sektorn stöder verkställande av flera förpliktelser i energieffektivitetsdirektivet (EED) och gäller bl.a. offentliga sektorns ledande ställning inom energieffektivitet och energieffektivitet i byggnader (artikel 5 och 6), energieffektivitet inom offentlig upphandling (artikel 7), energikartläggningar (artikel 11), rÃ¥dgivning och kommunikation (artikel 22 och 24), bedömning och planering av uppvärmning och nedkylning i kommunerna (artikel 25) och användning av energitjänster (artikel 29).

 I artikel 6 i EED bestäms om reparationsskyldigheten, enligt vilken minst 3 procent av den totala ytan av uppvärmda och/eller nedkylda byggnader som ägs av offentliga organ ska repareras Ã¥rligen Ã¥tminstone till nästan nollenergibyggnader eller utsläppsfria byggnader.

  I stället för reparationsskyldigheten kan medlemsstaterna tillämpa ett alternativt tillvägagÃ¥ngssätt för att uppnÃ¥ motsvarande energibesparing.  Med alternativt tillvägagÃ¥ngssätt mÃ¥ste man pÃ¥ riksnivÃ¥ uppnÃ¥ samma energibesparing som man skulle uppnÃ¥ genom reparationsskyldigheten. I Finland eftersträvas energibesparing enligt artikel 6 genom energieffektivitetsavtal.  Avtalet stöder väsentligt ocksÃ¥ det övriga energieffektivitets- och klimatarbetet inom offentliga sektorn.

 Kyrkslätts kommun föreslÃ¥s anslutas till Energieffektivitetsavtalet för den offentliga sektorn (JETS) för Ã¥ren 2026–2035. 

 JETS-energieffektivitetsavtalsperioden 2026–2035 fortsätter KETS-avtalsperioden 2017–2025, som upphör i slutet av Ã¥r 2025.  Kommunen har deltagit redan under den föregÃ¥ende KETS-avtalsperioderna och utfört energireparationer och -syner i befintliga fastigheter.

  Till avtalsvillkoren hör Ã¥rlig energi-, vattenförbruknings- och Ã¥tgärdsrapportering över utförda förbättringar. Som en del av avtalet uppgörs en kommunal energistrategi och man sätter upp energibesparingsmÃ¥l för avtalsperioden. Enligt avtalet ska kommunen sträva efter att utöka användningen av förnybara energikällor.

 Kommunens energifrÃ¥gor ska beaktas bÃ¥de i nya byggnadsprojekt och i befintliga fastigheter.   Med energiförbrukning som stÃ¥r under den Anslutandes kontroll avses sÃ¥dan energiförbrukning som den Anslutande har bestämmanderätt över, det vill säga de fall där den Anslutande har beslutanderätt om Ã¥tgärder som gäller energiförbrukningen.

 Undantag är företag vars huvudsakliga verksamhet är att producera, överföra, distribuera eller bedriva detaljhandel med energi samt kommunägda hyreshusbolag och bostadsrättssamfund vars energiförbrukning ansluts till för dem avsedda energieffektivitetsavtal inom näringslivet eller fastighetsbranschen.

   PÃ¥ ovan nämnda grunder föreslÃ¥s att vattenförsörjningsverket ansluts till avtalet som egen rapporteringsenheten.  Anslutning av gatu- och underhÃ¥llssidan till JETS som separat rapporteringsenhet utreds.   Om sÃ¥ inte beslutas inkluderas uppgifterna om förbrukning i kommunens rapport.

 För förbättring av energieffektiviteten och projekt för förnybar energi reserveras separat eget anslag i det Ã¥rliga reparationsprogrammet.   Vid reparationer gynnas energisparande Ã¥tgärder och anläggningar.  Vid planeringen av Ã¥tgärderna ser man till att de varken ökar fukttekniska risker eller skadar byggnader pÃ¥ längre sikt.  En del av energisparmÃ¥len uppfylls när fastigheter underhÃ¥lls och renoveras inklusive VVS-tekniska maskiner och byggnadsautomation.

 Under JETS-avtalsperioden 2026–2035 strävar man efter indikatorena för alla aktörer under den sista KETS-avtalsperioden:

 â€“ värme- och bränslebesparing 87 %

 â€“ elbesparing 13 %

 Ovan nämnda siffror pÃ¥verkas av att olje- och gasuppvärmda objekt övergÃ¥r till jordvärme, varvid elförbrukningen minskar relativt mindre.

 För energibesparingsprojekt är det tills vidare möjligt att söka statlig finansiering.