Dynasty informationsservice
Kyrkslätt RSS Sökning

RSS-länk

Mötesärende:
http://kirkkonummise.oncloudos.com:80/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
http://kirkkonummise.oncloudos.com:80/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30?page=rss/meetings&show=30

Kommunfullmäktige
Protokoll 18.11.2024/Paragraf 92



 

 

Godkännande av budgeten 2025 och ekonomiplanen 2026–27

Kommunfullmäktige 18.11.2024 § 92  

506/02.02.00/2024 

 

 

Beslutsförslag  

 Kommunstyrelsen föreslÃ¥r kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till budget Ã¥r 2025 och ekonomiplan Ã¥ren 2026-27.

 

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas och ekonomidirektör Esa Lindell presenterade ärendet.

 

 Kommunfullmäktiges ordförande Tony Björk och kommunstyrelsens ordförande Timo Haapaniemi höll anföranden.

 

 Ledamot Kim Liljequist lämnade sammanträdet under behandlingen av paragrafen kl. 20.22 och tf. personaldirektör Teija Parkkonen kl. 20.42.

 Ledamot Josephine Frimodig lämnade sammanträdet efter behandlingen av och beslutsfattandet i denna paragraf kl. 21.02.

 

 

 Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att ledamot Tuovi Ronkainen hade gett följande klämförslag:

 

 Kommunfullmäktige föreslÃ¥r som beredningsönskemÃ¥l till bildningssektorns förvaltnings- och utvecklingstjänster (jfr s. 44-45) att i dispositionsplanerna införs ett projekt som syftar till att öka delaktigheten bland elever i Ã¥rskurserna 7-9, främja gemensamma aktiviteter för gemenskapens bästa och öka välbefinnandet i skolgemenskapen. Finansieringen av verksamheten anvisas frÃ¥n den befintliga budgeten.

 

 Hemställningsklämmen understöddes av Ari Harinen, Tero Suominen, Sini Felipe, Timo Haapaniemi, Jan Ekman, Kari Virtanen, Matti Kaurila, Marjut Frantsi-Lankia, Marko Kari, Ulla Seppälä, Kim Ã…ström, Antti Kilappa, Jussi Määttä, Antti Salonen, Minna Hakapää, Noora Piili, Urho Blom, Leena Virkki, Ulf Kjerin, Kati Kaihlaranta, Aleksander Polkko och Martin Valtonen.

 

 Hemställningsklämmen godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

 

Beslut Kommunfullmäktige beslutade enhälligt godkänna kommunstyrelsens förslag till budget Ã¥r 2025 och ekonomiplan Ã¥ren 2026-27.

Dessutom beslutade kommunfullmäktige enhälligt godkänna följande hemställningskläm:

Kommunfullmäktige föreslår som beredningsönskemål till bildningssektorns förvaltnings- och utvecklingstjänster (jfr s. 44-45) att i dispositionsplanerna införs ett projekt som syftar till att öka delaktigheten bland elever i årskurserna 7-9, främja gemensamma aktiviteter för gemenskapens bästa och öka välbefinnandet i skolgemenskapen. Finansieringen av verksamheten anvisas från den befintliga budgeten.

 

 

Beslutshistoria

 

Kommunstyrelsen 11.11.2024 § 363 

 

Beredare Ekonomidirektör Esa Lindell

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

 

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 

 Kommunstyrelsen beslutar

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till budget år 2025 och ekonomiplan åren 2026-27


2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

 

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt förslaget.

 

Redogörelse Fullmäktigegrupperna har ställt frÃ¥gor om kommundirektörens budgetförslag. FrÃ¥gorna har besvarats av tjänsteinnehavare 25.10.2024. 

 Budgetförhandlingsdelegationen, som bestÃ¥r av medlemmar i fullmäktigegrupperna, samlades för att behandla budgeten 6.11.2024 och 7.11.2024. Vid förhandlingarna behandlade delegationen fullmäktigegruppernas förslag till ändringar, och kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige till budget Ã¥r 2025 och ekonomiplan Ã¥ren 2026–27 har gjorts upp pÃ¥ basis av de ändringar som godkändes och tjänsteinnehavarnas ändringar. Budgetförhandlingsdelegationens och tjänsteinnehavarnas föreslagna ändringar i kommundirektörens budgetförslag ingÃ¥r som tilläggsmaterial.  

 

 

Kommunstyrelsen 14.10.2024 § 327 

 

Beredare Ekonomidirektör Esa Lindell

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

 

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 

 Kommunstyrelsen beslutar

1
anteckna för kännedom kommundirektörens budgetförslag, i vilket kommundirektören kan göra nödvändiga preciseringar  

2
behandla budgetförslaget nästa gång 11.11.2024.

 

Behandling Kommunfullmäktigeledamöterna var inbjudna att närvara vid mötet under denna paragraf kl. 17.30 - 18.47 för att lyssna till presentationen av budgeten för 2025 och ekonomiplanen för 2026-27.

 

 Budgeten och ekonomiplanen presenterades av kommundirektör Virpi Sailas, förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen, bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen, direktör för samhällsteknik Anna-Kaisa Kauppinen och ekonomidirektör Esa Lindell.

 

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt förslaget.

 

Redogörelse I budgeten definieras Kyrkslätts kommuns inkomster och utgifter samt mÃ¥l för följande Ã¥r. I budgeten ingÃ¥r ocksÃ¥ kommunens investeringar. UtgÃ¥ngspunkten för budgeten är kommunstrategin som godkänts i kommunen. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgÃ¥ngen av Ã¥ret godkänna en budget för följande kalenderÃ¥r. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre Ã¥r. Budgeten är samtidigt planeringsperiodens första Ã¥r.

 

 Beredningen av kommunens budget har startat med ramförslag av kommunens sektorer. Kommunstyrelsen godkände vid sitt sammanträde 10.6.2024 ramförslaget till budgeten. Nämnderna i Kyrkslätts kommun behandlade budgeten i september 2024. UtifrÃ¥n nämndernas förslag har kommundirektören berett ett budgetförslag, som publiceras 10.10.2024. Budgetförslaget framskrider först till behandling i kommunstyrelsen 14.10.2024. Fullmäktige godkänner vid sitt sammanträde 18.11.2024. budgeten för Ã¥r 2025 och samtidigt ekonomiplanen för Ã¥ren 2026–2027. Vid samma sammanträde godkänns kommunens skattesatser. Direktiven för verkställigheten av budgeten godkänns i kommunstyrelsen 25.11.2024. Nämndernas dispositionsplaner godkänns senast 31.1.2025.

 

 I ekonomiplanen presenteras mÃ¥len för utveckling av verksamheterna i kommunen och utreds hur verksamheten och investeringarna finansieras. UppnÃ¥endet av de mÃ¥l som ställts upp i budgeten uppföljs och man rapporterar om situationen till ledamöterna i delÃ¥rsöversikterna. 

 

  Det ekonomiska läget

 

 Det ekonomiska läget i Kyrkslätts kommun är stabilt, och under de senaste Ã¥ren har vÃ¥r ekonomi gÃ¥tt uppÃ¥t. Kommunens Ã¥rsbidrag ökade frÃ¥n Ã¥r 2021 till Ã¥r 2022 med 17 milj. euro och frÃ¥n Ã¥r 2022 till Ã¥r 2023 med 4 milj. euro. Kommunens kumulativa överskott var 44,9 milj. euro i slutet av Ã¥r 2023. Prognosen för Ã¥r 2024 visar ett överskott om 3,6 milj. euro.  

 

 Inom kommunekonomin kommer Ã¥r 2025 att vara mer utmanande och svÃ¥rare att förutspÃ¥. Räntorna är fortsättningsvis relativt höga och bland annat byggnadsindustrin har haft problem. Effekterna kommer möjligen att synas i samfundsskatteintäkterna och i sysselsättningsläget i omrÃ¥det. I kommunen ökar investeringsutgifterna, och Ã¥rsbidraget räcker inte till för att täcka avskrivningarna och räntekostnaderna. Resultatet kan försvagas pÃ¥ grund av reformen av statsandelssystemet och de ökande lönekostnaderna. De kommande kollektivavtalslösningarna och reformen av särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen kan ge upphov till flera förändringar i lönekostnaderna. Risken är att kostnaderna för AN-reformen ökar mer än vad som beaktats i statsandelssystemet. Den betydande ökningen av kostnaderna för Helsingforsregionens trafik i vÃ¥r kommun syns i vÃ¥r budget.

 

 Kommunens invÃ¥narantal ökar emellertid, vilket ger kommunen mera skatteinkomster och effektiverar enhetskostnaderna för verksamheten men ocksÃ¥ ökar behovet av investeringar. Vi eftersträvar en hÃ¥llbar befolkningsökning pÃ¥ 1 % och har under de senaste Ã¥ren uppnÃ¥tt mÃ¥lnivÃ¥n. 

 

 Driftsekonomin och utvecklingsmÃ¥l

 

 Organen har i regel nÃ¥tt anslagsmÃ¥len i kommunstyrelsens rambeslut väl. Verksamhetsbidraget i ramen har i helhet överskridits med 374 000 euro. Inledningen av Gesterby skolcentrums (Wigge) verksamhet redan pÃ¥ hösten 2025 visste man inte av i ramskedet. Detta leder till att sÃ¥väl bildningssektorn som i synnerhet lokaltjänsterna överskrider sitt rammÃ¥l. 

 

 Statsandelskalkylerna har preciserats och statsandelarna har ökat i förhÃ¥llande till ramkalkylen med 1,6 milj. euro. Räkenskapsperiodens överskott är i budgetförslaget 2,9 milj. euro, vilket är 1,2 milj. euro bättre än ramen.

 

 Investeringar

 

 I enlighet med den godkända servicenätsplanen investerar vi kraftigt i bildningstjänster. Ã…r 2025 färdigställs Wigge, Gesterby skolcentrum.  Byggandet av det gemensamma campuset inleddes med grundarbeten Ã¥r 2024 och byggandet fortsätter under Ã¥r 2025. Ã…r 2025 beräknas det gemensamma campusets investeringsandel vara 17,2 milj. euro. Byggandet av Nissnikuhuset i Masaby börjar Ã¥r 2025 och den beräknade investeringen är 8,99 milj. euro. Planeringen av skolcentrumet i Kantvik framskrider och planeringskostnaderna är ca 400 000 euro.  Vi investerar i smÃ¥barnspedagogikens servicenät till ett belopp av 0.8 milj. euro. Kommunens övriga reparationsinvesteringar är ca 3 milj. euro.

 

 De centralaste infrainvesteringarna budgetÃ¥ret 2025 är: 

 

 Allmän planering 770 000 euro, bland annat Briggstranden, det kommande bostadsmässomrÃ¥det

 

 1 360 000 euro för gatu- och byggnadsplanering, bland annat Stallbacken, miljön kring Kyrkslätts torg. 

 

 Entreprenader 24 400 000 euro, bl.a. Kyrkslättsvägen och Överbyvägen, Kyrkslätts centrums största infraprojekt.

 

 Idrotts- och rekreationsomrÃ¥den 2 045 000 €

 

 Andelen investeringar som gäller vattenförsörjning beräknas uppgÃ¥ till 7 740 000 euro.

 

 Budgetarbetet utmanas av det permanenta behovet av ombyggnads- och nyinvesteringar som hÃ¥ller sig pÃ¥ hög nivÃ¥ samt infrainvesteringarna pÃ¥ hög nivÃ¥ och de ökande ränteutgifterna pÃ¥ grund av dessa.  När det gäller investeringarna pÃ¥verkar avskrivningarna resultatet med större vikt än före reformen. InvesteringsnivÃ¥n och dess inverkan pÃ¥ finansieringskostnaderna har betonats i ramförslaget. 

 

 Kommunstrategin

 

 De centralaste mÃ¥len i vÃ¥r kommunstrategi är: 

 

 Ett levande och Gemenskapligt Kyrkslätt

 

 VÃ¥rt kommuncentrum är en levande mötesplats som lockar en att trivas och som är känd för sÃ¥väl evenemang och som för ett omfattande serviceutbud.

 

 Vi stärker samarbetsnätverken med andra kommuner, näringslivet och den tredje sektorn

 

 Ett hÃ¥llbart och växande Kyrkslätt

 

 VÃ¥r ekonomi är i lÃ¥ngsiktig balans. Vi investerar hÃ¥llbart, agerar kostnadseffektivt och ökar inkomstbasen

 

 I Kyrkslätt finns mÃ¥ngsidigt och högklassigt boende för personer i alla Ã¥ldrar

 

 Vi är en företagar- och företagsvänlig kommun

 

 Ett kunnigt och lärande Kyrkslätt

 

 Vi erbjuder en attraktiv och trivsam arbetsplats. Vi skapar möjligheter för arbetssökande

 

 VÃ¥ra lärmiljöer är trygga och sunda

 

 Vi förnyar modigt vÃ¥ra förfaringssätt

 

 Finansiering och hÃ¥llbar tillväxt

 

 Statsandelssystemet hÃ¥ller pÃ¥ att förnyas, vilket pÃ¥verkar ekonomiplanen frÃ¥n och med Ã¥r 2026. Det finns inte ännu uppgifter om inverkan av förslaget, vilket fastställs vÃ¥ren 2025, pÃ¥ kommunernas statsandel. Förslaget har gjorts upp enligt gamla grunder. I reformen borde tyngdpunkten för statsandelen för basservicen ligga pÃ¥ tjänster som gäller fostran och utbildning, och synas i storleken av serviceanvändarnas Ã¥ldersklasser. Statsandelarna borde bemöta ökningen av befolkningen och antalet personer med främmande modersmÃ¥l. Kriterierna för fastställande av statsandelarna borde ocksÃ¥ lägga vikt vid ökningen av invÃ¥narantalet och andelen invÃ¥nare med främmande sprÃ¥k som modersmÃ¥l.

 

 Finlands Kommunförbund har publicerat de nya skatteinkomstprognoserna för Ã¥r 2025, och om de förverkligas fÃ¥r Kyrkslätt sammanlagt 111,6 milj. euro i skatteinkomster och prognosen för Ã¥r 2026 är 116 milj. euro och för Ã¥r 2027 121 milj. euro.  Fastighetsskatten är bunden till byggnadskostnadsindexet, som har höjts och höjer kommunens skatteintäkter. 

 

 Vi har inlett utarbetandet av Programmet för hÃ¥llbar tillväxt. Programmet kommer att vara ett strategiskt principbeslut där man fastställer bÃ¥de mÃ¥len i euro och riktlinjerna för fortsatt beredning, till vilka kommunen pÃ¥ längre sikt ska kunna förbinda sig i beslutsfattandet och ekonomistyrningen. VÃ¥r kommun kan göra kontrollerad och förnuftig anpassning efter förändringen i servicebehovet samt förbinda sig med beslutsfattarna till programmet för hÃ¥llbar tillväxt, genom vilket vi bÃ¥de stöder tillväxt och hÃ¥ller serviceproduktionen kostnadseffektiv.