Kommunstyrelsen
Protokoll 11.11.2024/Paragraf 363

Kommunstyrelsen 11.11.2024 § 363  

506/02.02.00/2024 

Beredare Ekonomidirektör Esa Lindell

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 Kommunstyrelsen beslutar

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till budget år 2025 och ekonomiplan åren 2026-27

2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt förslaget.

Redogörelse Fullmäktigegrupperna har ställt frågor om kommundirektörens budgetförslag. Frågorna har besvarats av tjänsteinnehavare 25.10.2024. 

 Budgetförhandlingsdelegationen, som består av medlemmar i fullmäktigegrupperna, samlades för att behandla budgeten 6.11.2024 och 7.11.2024. Vid förhandlingarna behandlade delegationen fullmäktigegruppernas förslag till ändringar, och kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige till budget år 2025 och ekonomiplan åren 2026–27 har gjorts upp på basis av de ändringar som godkändes och tjänsteinnehavarnas ändringar. Budgetförhandlingsdelegationens och tjänsteinnehavarnas föreslagna ändringar i kommundirektörens budgetförslag ingår som tilläggsmaterial.  

Beslutshistoria

Kommunstyrelsen 14.10.2024 § 327 

Beredare Ekonomidirektör Esa Lindell

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 Kommunstyrelsen beslutar

1
anteckna för kännedom kommundirektörens budgetförslag, i vilket kommundirektören kan göra nödvändiga preciseringar  

2
behandla budgetförslaget nästa gång 11.11.2024.

Behandling Kommunfullmäktigeledamöterna var inbjudna att närvara vid mötet under denna paragraf kl. 17.30 - 18.47 för att lyssna till presentationen av budgeten för 2025 och ekonomiplanen för 2026-27.

 Budgeten och ekonomiplanen presenterades av kommundirektör Virpi Sailas, förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen, bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen, direktör för samhällsteknik Anna-Kaisa Kauppinen och ekonomidirektör Esa Lindell.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt enligt förslaget.

Redogörelse I budgeten definieras Kyrkslätts kommuns inkomster och utgifter samt mål för följande år. I budgeten ingår också kommunens investeringar. Utgångspunkten för budgeten är kommunstrategin som godkänts i kommunen. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för följande kalenderår. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgeten är samtidigt planeringsperiodens första år.

 Beredningen av kommunens budget har startat med ramförslag av kommunens sektorer. Kommunstyrelsen godkände vid sitt sammanträde 10.6.2024 ramförslaget till budgeten. Nämnderna i Kyrkslätts kommun behandlade budgeten i september 2024. Utifrån nämndernas förslag har kommundirektören berett ett budgetförslag, som publiceras 10.10.2024. Budgetförslaget framskrider först till behandling i kommunstyrelsen 14.10.2024. Fullmäktige godkänner vid sitt sammanträde 18.11.2024. budgeten för år 2025 och samtidigt ekonomiplanen för åren 2026–2027. Vid samma sammanträde godkänns kommunens skattesatser. Direktiven för verkställigheten av budgeten godkänns i kommunstyrelsen 25.11.2024. Nämndernas dispositionsplaner godkänns senast 31.1.2025.

 I ekonomiplanen presenteras målen för utveckling av verksamheterna i kommunen och utreds hur verksamheten och investeringarna finansieras. Uppnåendet av de mål som ställts upp i budgeten uppföljs och man rapporterar om situationen till ledamöterna i delårsöversikterna. 

  Det ekonomiska läget

 Det ekonomiska läget i Kyrkslätts kommun är stabilt, och under de senaste åren har vår ekonomi gått uppåt. Kommunens årsbidrag ökade från år 2021 till år 2022 med 17 milj. euro och från år 2022 till år 2023 med 4 milj. euro. Kommunens kumulativa överskott var 44,9 milj. euro i slutet av år 2023. Prognosen för år 2024 visar ett överskott om 3,6 milj. euro.  

 Inom kommunekonomin kommer år 2025 att vara mer utmanande och svårare att förutspå. Räntorna är fortsättningsvis relativt höga och bland annat byggnadsindustrin har haft problem. Effekterna kommer möjligen att synas i samfundsskatteintäkterna och i sysselsättningsläget i området. I kommunen ökar investeringsutgifterna, och årsbidraget räcker inte till för att täcka avskrivningarna och räntekostnaderna. Resultatet kan försvagas på grund av reformen av statsandelssystemet och de ökande lönekostnaderna. De kommande kollektivavtalslösningarna och reformen av särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen kan ge upphov till flera förändringar i lönekostnaderna. Risken är att kostnaderna för AN-reformen ökar mer än vad som beaktats i statsandelssystemet. Den betydande ökningen av kostnaderna för Helsingforsregionens trafik i vår kommun syns i vår budget.

 Kommunens invånarantal ökar emellertid, vilket ger kommunen mera skatteinkomster och effektiverar enhetskostnaderna för verksamheten men också ökar behovet av investeringar. Vi eftersträvar en hållbar befolkningsökning på 1 % och har under de senaste åren uppnått målnivån. 

 Driftsekonomin och utvecklingsmål

 Organen har i regel nått anslagsmålen i kommunstyrelsens rambeslut väl. Verksamhetsbidraget i ramen har i helhet överskridits med 374 000 euro. Inledningen av Gesterby skolcentrums (Wigge) verksamhet redan på hösten 2025 visste man inte av i ramskedet. Detta leder till att såväl bildningssektorn som i i synnerhet lokaltjänsterna överskrider sitt rammål. 

 Statsandelskalkylerna har preciserats och statsandelarna har ökat i förhållande till ramkalkylen med 1,6 milj. euro. Räkenskapsperiodens överskott är i budgetförslaget 2,9 milj. euro, vilket är 1,2 milj. euro bättre än ramen.

 Investeringar

 I enlighet med den godkända servicenätsplanen investerar vi kraftigt i bildningstjänster. År 2025 färdigställs Wigge, Gesterby skolcentrum.  Byggandet av det gemensamma campuset inleddes med grundarbeten år 2024 och byggandet fortsätter under år 2025. År 2025 beräknas det gemensamma campusets investeringsandel vara 17,2 milj. euro. Byggandet av Nissnikuhuset i Masaby börjar år 2025 och den beräknade investeringen är 8,99 milj. euro. Planeringen av skolcentrumet i Kantvik framskrider och planeringskostnaderna är ca 400 000 euro.  Vi investerar i småbarnspedagogikens servicenät till ett belopp av 0.8 milj. euro. Kommunens övriga reparationsinvesteringar är ca 3 milj. euro.

 De centralaste infrainvesteringarna budgetåret 2025 är: 

 Allmän planering 770 000 euro, bland annat Briggstranden, det kommande bostadsmässområdet

 1 360 000 euro för gatu- och byggnadsplanering, bland annat Stallbacken, miljön kring Kyrkslätts torg. 

 Entreprenader 24 400 000 euro, bl.a. Kyrkslättsvägen och Överbyvägen, Kyrkslätts centrums största infraprojekt.

 Idrotts- och rekreationsområden 2 045 000 €

 Andelen investeringar som gäller vattenförsörjning beräknas uppgå till 7 740 000 euro.

 Budgetarbetet utmanas av det permanenta behovet av ombyggnads- och nyinvesteringar som håller sig på hög nivå samt infrainvesteringarna på hög nivå och de ökande ränteutgifterna på grund av dessa.  När det gäller investeringarna påverkar avskrivningarna resultatet med större vikt än före reformen. Investeringsnivån och dess inverkan på finansieringskostnaderna har betonats i ramförslaget. 

 Kommunstrategin

 De centralaste målen i vår kommunstrategi är: 

 Ett levande och Gemenskapligt Kyrkslätt

 Vårt kommuncentrum är en levande mötesplats som lockar en att trivas och som är känd för såväl evenemang och som för ett omfattande serviceutbud.

 Vi stärker samarbetsnätverken med andra kommuner, näringslivet och den tredje sektorn

 Ett hållbart och växande Kyrkslätt

 Vår ekonomi är i långsiktig balans. Vi investerar hållbart, agerar kostnadseffektivt och ökar inkomstbasen

 I Kyrkslätt finns mångsidigt och högklassigt boende för personer i alla åldrar

 Vi är en företagar- och företagsvänlig kommun

 Ett kunnigt och lärande Kyrkslätt

 Vi erbjuder en attraktiv och trivsam arbetsplats. Vi skapar möjligheter för arbetssökande

 Våra lärmiljöer är trygga och sunda

 Vi förnyar modigt våra förfaringssätt

 Finansiering och hållbar tillväxt

 Statsandelssystemet håller på att förnyas, vilket påverkar ekonomiplanen från och med år 2026. Det finns inte ännu uppgifter om inverkan av förslaget, vilket fastställs våren 2025, på kommunernas statsandel. Förslaget har gjorts upp enligt gamla grunder. I reformen borde tyngdpunkten för statsandelen för basservicen ligga på tjänster som gäller fostran och utbildning, och synas i storleken av serviceanvändarnas åldersklasser. Statsandelarna borde bemöta ökningen av befolkningen och antalet personer med främmande modersmål. Kriterierna för fastställande av statsandelarna borde också lägga vikt vid ökningen av invånarantalet och andelen invånare med främmande språk som modersmål.

 Finlands Kommunförbund har publicerat de nya skatteinkomstprognoserna för år 2025, och om de förverkligas får Kyrkslätt sammanlagt 111,6 milj. euro i skatteinkomster och prognosen för år 2026 är 116 milj. euro och för år 2027 121 milj. euro.  Fastighetsskatten är bunden till byggnadskostnadsindexet, som har höjts och höjer kommunens skatteintäkter. 

 Vi har inlett utarbetandet av Programmet för hållbar tillväxt. Programmet kommer att vara ett strategiskt principbeslut där man fastställer både målen i euro och riktlinjerna för fortsatt beredning, till vilka kommunen på längre sikt ska kunna förbinda sig i beslutsfattandet och ekonomistyrningen. Vår kommun kan göra kontrollerad och förnuftig anpassning efter förändringen i servicebehovet samt förbinda sig med beslutsfattarna till programmet för hållbar tillväxt, genom vilket vi både stöder tillväxt och håller serviceproduktionen kostnadseffektiv.