Kommunfullmäktige
Protokoll 04.03.2024/Paragraf 15

Kommunfullmäktige 04.03.2024 § 15  

51/00.01.03/2022 

Beslutsförslag  

 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till Kyrkslätts kommunstrategi för åren 2024-2030 enligt bilagan.

Behandling Kommundirektör Virpi Sailas, förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen, direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen och bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen presenterade ärendet vid sammanträdet.

 Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att det under diskussionen hade getts ändringsförslag enligt följande:

 Hannu Valtanens ändringsförslag:

 Ändringsförslag, sida 8: "Arkitekterna Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen köpte parcellen Marievik på Vitträsks strand i Bobäck.

 Ändringsförslaget understöddes av Marko Kari, Kim Åström, Liisa Kosonen, Riikka Purra, Matti Kaurila, Timo Haapaniemi, Arttu Lankinen, Kari Virtanen, Marjut Frantsi-Lankia, Patrik Lundell, Jussi Määttä, Ville Salminen, Piia Aallonharja, Anna-Mari Toikka, Kim Männikkö, Urho Blom, Johanna Järvinen, Ari Harinen, Kim Liljequist och Antti Kilappa.

 Ändringsförslaget godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

 Hannu Valtanens ändringsförslag:

 Ändringsförslag, sida 9: "Sibelius upptäcker klippmålningar på Vitträsks strandklippor."

 Ändringsförslaget understöddes av Arttu Lankinen, Ville Salminen, Marko Kari, Piia Aallonharja, Kari Virtanen, Johanna Järvinen, Timo Haapaniemi, Matti Kaurila, Ari Harinen, Anna-Mari Toikka, Miisa Jeremejew, Patrik Lundell, Kim Liljequist, Antti Kilappa, Tero Suominen, Maarit Orko, Marjut Frantsi-Lankia, Jani Kähkönen, Martin Valtonen, Aku Leijala, Johanna Fleming, Anneli Granström och Kim Åström.

 Ändringsförslaget godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

 Carl-Johan Kajantis ändringsförslag:

 I den svenskspråkiga versionen på sidan 7 ersätts i satsen "Den mest eftersökta, livligaste och livskraftigaste kommunen i metropolområdet" ordet "livligaste" med ordet "vitala" enligt följande:  "Den mest eftersökta, vitala och livskraftigaste kommunen i metropolområdet".

 Ändringsförslaget understöddes av Timo Haapaniemi, Kim Liljequist, Josephine Frimodig, Johanna Fleming, Marko Kari, Urho Blom, Riikka Purra, Piia Aallonharja, Kari Virtanen, Ville Salminen, Antti Kilappa, Jussi Määttä, Martin Valtonen, Hannu Valtanen, Tero Suominen, Ulf Kjerin, Ari Harinen, Patrik Lundell, Maarit Orko, Aku Leijala, Anna-Mari Toikka, Kim Åström, Liisa Kosonen, Stefan Gustafsson, Kim Männikkö och Anders Adlercreutz.

 Ändringsförslaget godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

 Antti Salonens ändringsförslag:

 Sidan 11 (Yhdessä - Tillsammans) i kommunstrategin tas bort.

 Motivering: Ärendena ingår i huvudsak i Yhdessä - Tillsammans-handlingsinstruktionen som stöder kommunstrategin.

 Ändringsförslaget understöddes av Ari Harinen och Noora Piili.

 Ändringsförslaget godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att man måste rösta om saken.

 Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar "ja" och de som understöder Antti Salonens ändringsförslag röstar "nej".

 Omröstningspropositionen godkändes.

 Vid omröstningen gavs 37 ja-röster och 12 nej-röster, 2 borta (Markus Myllyniemi och Ronja Karkinen).

 Utgångsförslaget fick fler röster och vann.

 Ja röstade: Johanna Järvinen, Anna-Mari Toikka, Sini Felipe, Hannu Valtanen, Hans Hedberg, Johanna Fleming, Jerri Kämpe-Hellenius, Kim Liljequist, Marko Kari, Miisa Jeremejew, Ulf Kjerin, Carl-Johan Kajanti, Jussi Määttä, Marjut Frantsi-Lankia, Timo Haapaniemi, Urho Blom, Martin Valtonen, Reetta Hyvärinen, Liisa Kosonen, Patrik Lundell, Jani Ekman, Anna Aintila, Tuovi Ronkainen, Katja Ylisiurua, Riikka Purra, Kim Åström, Ville Salminen, Saara Huhmarniemi, Stefan Gustafsson, Anders Adlercreutz, Kari Virtanen, Krista Petäjäjärvi, Josephine Frimodig, Aku Leijala, Kim Männikkö, Maarit Orko och Ulla Seppälä.

 Nej röstade Jani Kähkönen, Anneli Granström, Antti Salonen, Tero Suominen, Ari Harinen, Arttu Lankinen, Piia Aallonharja, Anna Sahiluoma, Minna Hakapää, Matti Kaurila, Antti Kilappa och Noora Piili.

Beslut Kommunfullmäktige beslutade godkänna kommunstyrelsens förslag till Kyrkslätts kommunstrategi för åren 2024-2030 enligt bilagan med följande ändringar:

- sida 8: "Arkitekterna Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen köpte parcellen Marievik på Vitträsks strand i Bobäck."

- sida 9: "Sibelius upptäcker klippmålningar på Vitträsks strandklippor."

- I den svenskspråkiga versionen på sidan 7 ersätts i satsen "Den mest eftersökta, livligaste och livskraftigaste kommunen i metropolområdet" ordet "livligaste" med ordet "vitala" enligt följande:  "Den mest eftersökta, vitala och livskraftigaste kommunen i metropolområdet".

Bilagans som korrigerats i enlighet med kommunfullmäktiges beslut ingår som bilaga till protokollet.

Beslutshistoria

Kommunstyrelsen 26.02.2024 § 43 

Beredare Kommundirektör Virpi Sailas

 Förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen

 Direktör för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen

 Bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen

 Planerare Emilia Tiainen

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas 

 Kommunstyrelsen beslutar

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till Kyrkslätts kommunstrategi för åren 2024-2030. 

2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Behandling Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att det under diskussionen hade lämnats ändringsförslag enligt följande:

Ulf Kjerins ändringsförslag:

Jag föreslår följande ändringar i kommunstrategin:

sida 3 "metropolialueen halutuin ja elinvoimaisin kunta" (den mest eftersökta och livskraftigaste kommunen i metropolområdet). (inte "pikkukaupunki" (småstaden)) sida 6 som tillägg till tredje stycket, "Kirkkonummella maaseutuelinkeinot ovat elinvoimaisia ja edistämme ruoan lähituotantoa." (I Kyrkslätt är landsbygdsnäringarna livskraftiga och vi främjar närproduktion av mat.) Sista stycket lyder så här: "Vahvistamme yhteistyöverkostoja muiden kuntien, elinkeinoelämän sekä kolmannen sektorin kanssa." (Vi stärker samarbetsnätverken med andra kommuner, näringslivet och den tredje sektorn.)

sida 7 rubriken "Metropolialueen halutuin, virein ja elinvoimaisin kunta" (Den mest eftersökta, livligaste och livskraftigaste kommunen i metropolområdet). (inte "pikkukaupunki" (småstaden)) andra stycket: "Kasvamme suunnitelmallisesti ja hallitusti. Kaavoitamme pientalovaltaisesti luonnonläheisiä, viihtyisiä ja turvallisia asuinalueita. Palvelutarjontamme vastaa kasvavan ja ikääntyvän väestön tarpeisiin."
(Vi växer planmässigt och kontrollerat. Vi planlägger småhusdominerat naturnära, trivsamma och trygga bostadsområden. Vårt serviceutbud svarar mot den ökande och åldrande befolkningens behov.) Sjätte stycket: efter havsnärheten lägger vi till sjöar

Ändringsförslaget understöddes av Matti Kaurila, Piia Aallonharja, Anna Aintila, Kim Männikkö, Anneli Granström, Timo Haapaniemi och Anna Sahiluoma.

Timo Haapaniemis ändringsförslag med ny formulering: 

I början av sida 6, första stycket "Kirkkonummi on pienkaupunkimainen kunta. Kunta on lapsi- ja ikäystävällinen ja yhteisöllinen asuinpaikka, jossa viihtyvyyteen ja turvallisuuteen panostetaan."
(Kyrkslätt är en småstadsaktig kommun. Kyrkslätt är en Kommunen är en barn- och åldersvänlig och gemenskaplig bostadsort där man satsar på trivsel och trygghet.)

I STÄLLET FÖR DETTA: "Kirkkonummi on viihtyisä, turvallinen, luonnonläheinen ja pientalovaltainen kunta kaikenikäisille asukkailleen. Kehitämme kunnan keskustaa pienkaupunkimaisesti."
(Kyrkslätt är en trivsam, trygg, naturnära och småhusdominerad kommun för sina invånare i alla åldrar. Vi utvecklar kommunens centrum på ett småstadsaktigt sätt.)

Ändringsförslaget understöddes av Matti Kaurila, Ulf Kjerin, Kim Männikkö och Anna Sahiluoma.

Timo Haapaniemis ändringsförslag:

sida 10: "Vapaa-ajan asuntojen kehitys" (Utveckling av fritidsbostäder)

I STÄLLET

"Pientaloasuntojen määrän kehitys" (Utveckling av antalet småhusbostäder)

Ändringsförslaget understöddes av Matti Kaurila, Piia Aallonharja, Ulf Kjerin, Anneli Granström och Anna Sahiluoma.

Timo Haapaniemis ändringsförslag, en liten formulering: 

sida 10: "Palveluyritysten määrä/liikevaihto" (Serviceföretagens antal/omsättning)

I STÄLLET

"Palveluyritysten määrä ja liikevaihto" (Serviceföretagens antal och omsättning)

Ändringsförslaget understöddes av Matti Kaurila, Piia Aallonharja, Ulf Kjerin, Kim Männikkö, Anneli Granström, Ari Harinen och Anna Sahiluoma.

Timo Haapaniemis tilläggsförslag:  

sida 10: "Verotulot asukasta kohti" (Skatteinkomster per invånare) EFTER DET EN NY PUNKT

Yhteisöverotulojen kehitys (Utveckling av samfundsskatteinkomsterna)

Ändringsförslaget understöddes av Matti Kaurila, Piia Aallonharja, Ulf Kjerin, Kim Männikkö, Anneli Granström och Kati Kaihlaranta.

Timo Haapaniemis ändringsförslag, en liten formulering: 

sida 10: "Yritysten lukumäärä/liikevaihto" (Företagens antal/omsättning)

I STÄLLET

"Yritysten määrä ja liikevaihto" (Företagens antal och omsättning)

Ändringsförslaget understöddes av Matti Kaurila, Piia Aallonharja, Ulf Kjerin, Kim Männikkö, Anneli Granström, Ari Harinen och Anna Sahiluoma.

Antti Kilappas ändringsförslag sida 6:

" Kunta on lapsi, nuori- ja ikäystävällinen sekä yhteisöllinen asuinpaikka, jossa viihtyvyyteen ja turvallisuuteen panostetaan." (Kommunen är en barn‑, ungdoms‑ och åldersvänlig och gemenskaplig bostadsort där man satsar på trivsel och trygghet.)

Ändringsförslaget understöddes av Ari Harinen, Matti Kaurila, Kati Kaihlaranta och Saara Huhmarniemi.

Matti Kaurilas ändringsförslag: 

Skylten Riksväg 1 på kartan Kyrkslätt - Bildning i 700 år till högra kanten av motorvägen och texten VEIKKOLA > på skylten

Ändringsförslaget understöddes av Piia Aallonharja, Anna Sahiluoma, Markus Myllyniemi, Anneli Granström och Anna Aintila.

Saara Huhmarniemis tilläggsförslag: 

Tjänsteinnehavarna befullmäktigas att göra de ändamålsenliga ändringar på kartan på s. 9 som lyfts fram vid sammanträdet. Till exempel skolorna, Försvarsmakten och välfärdscentralen.

Tilläggsförslaget understöddes av Markus Myllyniemi, Piia Aallonharja, Kati Kaihlaranta, Timo Haapaniemi, Anna Aintila och Anneli Granström.

Ulf Kjerins tilläggsförslag, Obbnäs garnison på kartan: 

Obbnäs garnison, en viktig flottbas i Natofinland.

Tilläggsförslaget understöddes av Haapaniemi, Anna Aintila, Piia Aallonharja och Anneli Granström.

Timo Haapaniemis och Antti Kilappas ändringsförslag sammanslagna, ny formulering: sida 6, första stycket:             

"Kirkkonummi on viihtyisä, turvallinen, luonnonläheinen ja pientalovaltainen kunta kaikenikäisille asukkailleen. Kunta on lapsi-, nuori- ja ikäystävällinen sekä yhteisöllinen asuinpaikka. Kehitämme kunnan keskustaa pienkaupunkimaisesti."
(Kyrkslätt är en trivsam, trygg, naturnära och småhusdominerad kommun för sina invånare i alla åldrar. Kommunen är en barn-, ungdoms- och åldersvänlig och gemenskaplig bostadsort. Vi utvecklar kommunens centrum på ett småstadsaktigt sätt.)

Ändringsförslaget understöddes av Matti Kaurila och Anna Sahiluoma.

Timo Haapaniemis ändringsförslag:

Ordet Handlingsinstruktioner stryks på sida 11

Ändringsförslaget understöddes av Matti Kaurila och Ari Harinen.

Då ordföranden hörde sig för godkändes alla de ovan nämnda ändrings- och tilläggsförslagen enhälligt.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt

1
föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens förslag till Kyrkslätts kommunstrategi för åren 2024-2030 med följande ändringar:

- sida 3: "metropolialueen halutuin ja elinvoimaisin kunta" (den mest eftersökta och livskraftigaste kommunen i metropolområdet). (inte "pikkukaupunki" (småstaden))

- sida 6 första stycket ändras att lyda: 
"Kirkkonummi on viihtyisä, turvallinen, luonnonläheinen ja pientalovaltainen kunta kaikenikäisille asukkailleen. Kunta on lapsi-, nuori- ja ikäystävällinen sekä yhteisöllinen asuinpaikka. Kehitämme kunnan keskustaa pienkaupunkimaisesti." (Kyrkslätt är en trivsam, trygg, naturnära och småhusdominerad kommun för sina invånare i alla åldrar. Kommunen är en barn-, ungdoms- och åldersvänlig och gemenskaplig bostadsort. Vi utvecklar kommunens centrum på ett småstadsaktigt sätt.) ,Sista stycket enligt följande: "Vahvistamme yhteistyöverkostoja muiden kuntien, elinkeinoelämän sekä kolmannen sektorin kanssa." (Vi stärker samarbetsnätverken med andra kommuner, näringslivet och den tredje sektorn.)

- sida 7, i slutet av fjärde stycket: "Maaseutuelinkeinot ovat elinvoimaisia ja edistämme ruoan lähituotantoa." (Landsbygdsnäringarna är livskraftiga och vi främjar närproduktion av mat.)

- rubriken på sida 7: "Metropolialueen halutuin, virein ja elinvoimaisin kunta." (Den mest eftersökta, livligaste och livskraftigaste kommunen i metropolområdet.) (inte "pikkukaupunki" (småstaden)), andra stycket: "Kasvamme suunnitelmallisesti ja hallitusti. Kaavoitamme pientalovaltaisesti luonnonläheisiä, viihtyisiä ja turvallisia asuinalueita. Palvelutarjontamme vastaa kasvavan ja ikääntyvän väestön tarpeisiin."
(Vi växer planmässigt och kontrollerat. Vi planlägger småhusdominerat naturnära, trivsamma och trygga bostadsområden. Vårt serviceutbud svarar mot den ökande och åldrande befolkningens behov.) Sjätte stycket: efter havsnärheten lägger vi till sjöar

- sida 9: tjänsteinnehavarna befullmäktigas att göra ändamålsenliga ändringar på kartan. Till exempel skolorna, Försvarsmakten och välfärdscentralen.
Obbnäs garnison, en viktig flottbas i Natofinland.

- sida 10: "Vapaa-ajan asuntojen kehitys" (Utveckling av fritidsbostäder)
ändras att lyda:
"Pientaloasuntojen määrän kehitys" (Utveckling av antalet småhusbostäder)

- sida 10: "Palveluyritysten määrä/liikevaihto" (Serviceföretagens antal/omsättning)
ändras att lyda:
"Palveluyritysten määrä ja liikevaihto" (Serviceföretagens antal och omsättning)

- sida 10: Efter "Verotulot asukasta kohti" (Skatteinkomster per invånare) en ny punkt
"Yhteisöverotulojen kehitys" (Utveckling av samfundsskatteinkomsterna)

- sida 10: "Yritysten lukumäärä/liikevaihto" (Företagens antal/omsättning)
ändras att lyda:
"Yritysten määrä ja liikevaihto" (Företagens antal och omsättning)

- sida 11
ordet "Toimintapaohjeet" (Handlingsinstruktioner) stryks

- Skylten Riksväg 1 på kartan Kyrkslätt - Bildning i 700 år till högra kanten av motorvägen och texten VEIKKOLA på skylten

2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Redogörelse Kommunstrategin är en plan som styr kommunens verksamhet och beslutsfattande och definierar kommunens riktning och dess viktigaste långsiktiga mål. Enligt 37 § i kommunallagen ska kommunen ha en kommunstrategi ur vilken kommunens mest centrala beslutsfattande, planering och utveckling härleds. Syftet med den nya kommunstrategin är att förtydliga, koncentrera och precisera den nuvarande strategin. I strategin beaktas de kommande förändringarna i verksamhetsmiljön, så som överföringen av ansvaret för arbetskrafts- och näringslivstjänsterna till kommunen år 2025. I och med välfärdsområdesreformen har kommunens ansvarsområden förändrats avsevärt.

Kyrkslätts kommunstrategi uppdaterades förra gången år 2021, då för två års tid. Enligt kommunallagen ska kommunstrategin uppdateras en gång per fullmäktigeperiod. I samband med budgeten 2023 har kommunfullmäktige beslutat att beredningen av den nya kommunstrategin inleds i början av år 2023 och att kommuninvånarna delaktiggörs i beredningen av den (12.12.2022 § 91). Nu gör vi upp en strategi för en längre period ända till år 2030, i vilken de kommande fullmäktige gör behövliga ändringar.

Till kommunens strategipartner valdes MDI Oy, som är en del av FCG Group. Till expertservicen ingick förutom handledning i arbetet och bakgrundsarbete också delaktiggörande bearbetning av innehåll och utformning av strategin i olika intressentgrupper.

Förnyandet av kommunstrategin har under år 2023 gjorts i stor omfattning med delaktiggörande av olika intressentgrupper. Vi gjorde först en kommuninvånarenkät vars resultat vi fick i maj 2023. Vi frågade kommuninvånarna om deras synpunkter på kommunens service, verksamheter och utvecklingsbehov. I strategiarbetet deltog kommunfullmäktige vid två aftonskolor. Utkastet har under beredningen presenterats i kommunstyrelsen. Fullmäktigegrupper gav kommentarer om både strategiutkastet och strategimätarna. Kommunens personal behandlade strategiutkastet i en workshop, och personalen hade möjlighet att besvara en öppen enkät. Det gemensamma mötet mellan kommunens ledningsgrupper behandlade kommunstrategin på två utvecklingsdagar. Vi höll strategiworkshopar för alla påverkansorgan och ordnade ett möte för invånarföreningarna. På Businessforum i Kyrkslätt deltog företag i strategiarbetet genom att utvärdera livskraftslöftet. Vi gjorde en enkät för elev- och studerandekårer, och barn i åldern för småbarnspedagogik deltog i strategiarbetet genom ritningar.

Vår nya kommunstrategi består av visioner, tre mål under vilka sammanlagt 19 mål under strategiperioden har ställts både för övergripande teman och för strategimätarna. Yhdessä, tillsammans-instruktionerna kompletterar kommunstrategin och godkänns separat.  

Vision: 

Kyrkslätt, nära människan och naturen från Porkala till Noux.

Kyrkslätt, den mest eftersökta och livskraftigaste småstaden i metropolområdet

Kyrkslätt, en hållbar, tvåspråkig och internationell bildningskommun 700 år.

I Kyrkslätts kommunstrategi finns tre mål:

• Ett gemenskapligt och levande Kyrkslätt - från Porkala till Noux
• Ett hållbart och växande Kyrkslätt - Den mest eftersökta och livskraftigaste småstaden i metropolområdet
• Ett kunnigt och lärande Kyrkslätt - Bildning i 700 år

Ett gemenskapligt och levande Kyrkslätt innefattar vårt mål att vara en barn- och åldersvänlig samt gemenskaplig bostadsort där man satsar på trivsel och trygghet. Vi vill att vårt kommuncentrum är en mötesplats som lockar till trivsel och är känd för evenemang och ett brett serviceutbud. Vi anser att våra attraktions- och hållkraftsfaktorer i vår småhusdominerade kommun är säregna byar och områden med en stark egen identitet. Vi vill främja ett gott liv och en smidig vardag för kommuninvånarna. Vi inspirerar kommuninvånarna till en aktiv livsstil och att ta del av kultur- och idrottstjänsterna. Vi stärker samarbetsnätverken med andra kommuner och den tredje sektorn.

Ett hållbart och växande Kyrkslätt innebär att vi erbjuder mångsidigt och högklassigt boende för alla åldrar - nära naturen, havet och sjöar. Vår tillväxt är planmässig och kontrollerad. Det är viktigt att vi utvecklas så att vårt serviceutbud svarar på den växande och åldrande befolkningens behov. Vår ekonomi är i balans på lång sikt, vi investerar hållbart, handlar kostnadseffektivt och utökar inkomstunderlaget. Kommunen vill också stärka sin positiva inställning till företagare och företag. Vi lockar aktivt och målmedvetet nya företag till att etablera sig i Kyrkslätt och säkerställer näringslivets livskraft.

För att tillväxten ska vara hållbar, måste vi ta hand om ansvarsfullheten och arbeta aktivt för att uppnå klimatmålen och värna om naturens mångfald. Våra trumfkort är närheten till havet och naturen. Det ska vara lätt att ta sig fram med olika färdmedel i Kyrkslätt. Vi utvecklar kollektivtrafikförbindelserna och gång- och cykeltrafiknätet i aktivt samarbete med aktörer inom trafiken och trafikanvändare. 

Ett kunnigt och lärande Kyrkslätt är en stark bildningskommun. Vi förverkligar högklassig småbarnspedagogik och undervisning för barn och unga och vi stöder en kultur med livslångt lärande, som inspirerar och utmanar till utveckling och förnyelse i trygga och sunda lärmiljöer. Vår resurs och rikedom är en levande tvåspråkighet som vi beaktar i vårt serviceutbud. Vi är en internationell kommun som värdesätter mångfald och lockar internationella sakkunniga.

Kyrkslätt vill vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en lockande och trivsam arbetsplats. Vi tar hand om personalens välmående, ledarskapet och utvecklingen av framtidsmedvetet kunnande. Vi säkerställer tillgången på kunnig arbetskraft och vi skapar möjligheter för arbetssökande och arbetsgivare i Kyrkslätt och på sysselsättningsområdet. För att vi ska lyckas måste vi modigt förnya våra förfaringssätt så att vi alltid gör kundorienteringen starkare. Digitaliseringen skapar många möjligheter för oss.

Övergripande teman:

De övergripande temana i kommunstrategin är främjande av välbefinnande, kommunikation och informationsledarskap. Vi främjar kommuninvånarnas och de kommunanställdas välmående, hälsa och den upplevda livskvaliteten. Vi kommunicerar förutseende, planmässigt, i rätt tid, öppet och mångsidigt till målgrupperna, både internt och externt. Vi fattar proaktivt beslut utifrån högklassig beredning, högklassig information och preliminära bedömningar.

Kommunstrategins mätare

I strategin definieras mätare med vilka man kan följa upp och bedöma förverkligandet av strategin. Dessutom sätter vi årligen upp mer exakta mätare i samband med budgeten. 

Yhdessä - Tillsammans-handlingsinstruktioner

Handlingsinstruktionerna godkänns som separat paragraf i samband med kommunstrategin.

Verkställande av kommunstrategin

Då fullmäktige har godkänt kommunstrategin börjar förankrandet av den i praktiken. För verkställandet behöver vi aktivt engagemang av personalen såväl som tväradministrativa program och planer som härleds ur strategin. Uppdateringsarbetet med program som stöder strategin, så som till exempel servicenätsplanen och välfärdsplanen, pågår också.