Byggnads- och miljönämnden
Protokoll 21.11.2023/Paragraf 149

Byggnads- och miljönämnden 21.11.2023 § 149  

814/11.01.00/2023 

Beredare Miljöchef Anu Hynninen, miljöinspektör Elina Röman

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Miljöchef Anu Hynninen 

 Kyrkslätts byggnads- och miljönämnd beslutar ge följande utlåtande i ärendet UUDELY/5685/2022:
Man ska känna och i förväg bedöma konsekvenserna av projektet mer exakt än vad som framgår av MKB-utredningen och utredningen om behov av tillstånd. Sättet att genomföra projektet och dess konsekvenser ska utredas åtminstone till följande delar:

MARKSUBSTANSER
Sannolikheten för förekomst av sura sulfatjordar varierar på området från stor sannolikhet på strandområdet till mycket liten sannolikhet i västra delen av banan. I närheten av stranden har sulfidskiktet konstaterats börja på 0-1,0 m djup.

I projektplaneringen ska man vara beredd på hantering av risker på grund av sulfatjordar. Jordmånen på hela projektområdet ska i förväg undersökas med provtagning ifall det skulle finnas sulfidjordar. Fastställandet av tätheten av tagningar av jordprover och provtagningsplatserna ska basera sig på bedömning av en behörig expert. Grävningsarbeten ska i mån av möjlighet undvikas i riskzoner för sura sulfatjordar. Om det inte är möjligt att undvika grävning i riskzonen för sura jordar ska pH-värdet på arbetsplatsvattnen följas upp minst dagligen. Allmänt kan surhets-alkalitetstillståndet anses kritiskt om det genomsnittliga pH-värdet är under 6 eller över 9. När den kritiska nivån underskrids eller överskrids ska man utföra en mer exakt provtagning, och vattnet som ska ledas bort ska neutraliseras.

De grävmassor som klassificeras som sulfidjordar ska utan dröjsmål beroende på fallet lämnas till avfallsstationen, en annan motsvarande vederbörlig deponi eller neutraliseras enligt planen som gjorts upp av experten. Om stabiliserade leror utnyttjas ska vattenkontrollen effektiveras.

Man ska i förväg planera ett lämpligt läge för mellanlagring och eventuell rissling och sållning av marksubstanser tillräckligt långt borta från stranden, utloppsdikena och dem som lider av olägenheterna (risk för erosion, buller och damning).

Eftersom jordar körs i relativt stora mängder till området ska sökanden bevisa med expertutredningar att vikten på den jord som ska hämtas inte orsakar problem för grannfastigheten. I projektplanen konstateras att den kalkylerade säkerheten mot kollaps i huvudsak är på god nivå. I stället för en "huvudsakligen god nivå" ska det vara säkert att deponeringen inte får marken att röra sig på grannfastigheten.

Eftersom startplatsen för marksubstanserna inte har fastställts i förväg och marksubstanserna därmed inte i förväg kan verifieras vara oförorenade ska renheten och lämpligheten av marksubstanserna för återvinning verifieras med systematisk provtagning (till exempel ett representativt blandprov från varje arbetsplats). En ansvarsperson ska utses för kontroll av lass som tas emot.

INFILTRATIONSDAMM, VÅTMARK OCH ARBETSPLATSVATTEN
I den fortsatta planeringen ska man konkret och med tillräcklig noggrannhet beskriva vattenhanteringslösningarna och åtgärderna som syftar till att förhindra belastningen av sediment, näringsämnen och skadeämnen på Sarvvikens vik. I nuläget koncentrerar sig planen för hantering av arbetsplatsvatten främst på minskning av belastningen av sediment. Det är fortfarande oklart hur väl de planerade konstruktionerna hindrar lösliga näringsämnen eller skadeämnen  Infiltrationsdammens och våtmarkens funktion och dimensioneringens tillräcklighet ska säkerställas av våtmarksexperten. Vid planeringen av arbetsplatsvattnen ska man observera att våtmarken fungerar bäst under sommarsäsongen eller täckt av växtlighet.

Vattenhanteringslösningarna ska genomföras i ett så tidigt skede som möjligt för att belastningen under byggtiden ska minimeras. Vid projektplaneringen ska man förete kalkyler över mängderna skadeämnen som rinner ut från projektområdet till havet och en bedömning av vattenhanteringsmetodernas effektivitet samt beakta inverkningarna av milda vintrar och störtregn på belastningen av sediment och näringsämnen. I planen konstateras att det är bra att i mån av möjlighet schemalägga byggnadsarbetena i en tidsperiod då det uppstår mindre avrinnande vatten. Det är fortfarande oklart hur man uppnår detta i ett projekt där byggperioden är från oktober till mars.

I planen konstateras att den nuvarande våtmarken utvecklas i början av projektet med iakttagande av detaljplanebestämmelserna (enligt detaljplanen ska alla träd med en diameter på över 10 cm bevaras). Det är fortfarande oklart i planen hur mycket av den nuvarande våtmarken kommer att ändras och bearbetas. På grund av byggnadsarbetena på våtmarken blir vattendragen tillfällig grumliga. Åtgärderna ska därför schemaläggas i en tidsperiod då inverkningarna på organismerna i det mottagande vattendraget är så ringa som möjligt.

Vid bedömningen av konsekvenserna av projektet för vattendragen ska man också beakta rekreationsanvändningen av det mottagande vattendraget.

Översvämningen av havsvatten under byggtiden ska identifieras som en av riskfaktorerna, även om sannolikheten är liten. Bedömningen av sannolikheten för och omfattningen av översvämning på projektområdet ska kontrolleras på översvämningskarttjänsten som upprätthålls av Översvämningscentret.

NATUREN
Det avrinnande vattnet från golfbaneområdet som ska byggas om rinner ut i Sarvvikens vik, där det finns förekomster av stor natebock (Macroplea pubipennis). Den stora natebocken hör till arterna i bilaga II till naturdirektivet. Det är förbjudet att förstöra eller försämra förekomstplatser som är viktiga för att de arter som kräver särskilt skydd och räknas upp i bilaga II till naturdirektivet ska kunna fortleva. Förekomstplatsen är skyddad genom beslut av Nylands miljöcentral 12.12.2003 (UUS-2002-L-810-254). I skyddsbeslutet förbjuds förstörelse eller försämring av förekomstplatsen och konstateras att negativa konsekvenser kan orsakas av bl.a. dikning eller annan ändring av vattenhushållningen på området; avlägsnande av, förstörelse av eller skadegörelse på den naturliga vegetationen; all slags annan verksamhet som kan orsaka skadliga förändringar i vattnets beskaffenhet; samt all slags annan verksamhet som har negativa konsekvenser för bevarandet av förekomstplatsen för arten som ska skyddas på området. Projektet ska till alla delar planeras så att inga olägenheter och inget hot om olägenheter för den stora natebockens livsmiljö orsakas och dess förekomstplats inte försvagas. Via NTM-centralens miljövårdsmyndighet ska man säkerställa att de föreslagna lindringsåtgärderna är tillräckliga

KONTROLL
Nämnden konstaterar att vattenkvaliteten ska kontrolleras under hela projektet. De första proverna ska tas innan man börjar vidta åtgärder.

Största delen av närmiljön omfattas av kommunalteknik. I samband med planeringen ska man kartlägga eventuella hushållsvattenbrunnar i närheten av projektområden, och vid behov ska brunnarna i influensområdet också tas med i uppföljningen.

BULLER, DAMM OCH TRAFIK
Bullernivåerna ska beräknas mer exakt än nu. Enligt planen kan bullret på golfbaneområdet under åtgärderna jämföras med skötselåtgärder på banan. Detta låter som underskattning av bullerolägenheterna i ett projekt där avsikten är att sprida så mycket som 200 000 m3 (teoretisk konstruktionsvolym) marksubstans varav en del risslas/sållas på platsen. Vid bedömningen av bullerolägenheterna ska man beakta beskaffenheten av marksubstansen som ska utnyttjas (behandling av grov marksubstans orsakar mer buller än behandling av finare marksubstans).

Vid bedömningen av konsekvenserna av trafiken ska man utreda andelen tung trafik av all trafik och jämföra nuläget med situationen under projektet (i sin helhet 13 000-14 000 lass). Vägarnas lämplighet för marksubstanstransporter ska verifieras i förväg via väglaget för Sarfviks enskilda väg, genom vilket avsikten är att transportera jord under andra fasen av byggandet. Jordtransporter och speciellt finfördelade marksubstanser kan smutsa ner belagda vägar, vilket man ska vara beredd på med saklig rengöringsmateriel.

Vid planeringen ska man säkerställa att behandlingen av marksubstanserna och trafiken inte orsakar större än ringa buller- eller dammolägenheter på de närmaste fastigheterna (lagen angående vissa grannelagsförhållanden, 26/1920, 17 §).

SLUTSATSER
Nämnden konstaterar att det är rekommendabelt att återvinna överskottsjord i projekt där man med överskottsjord faktiskt kan minska behovet av orörda marksubstanser och minska onödig körning av marksubstanser som uppstår på byggplatserna till jorddeponin. På basis av planerna finns det ett verkligt behov av marksubstanser, och projektet anses vara utnyttjande av marksubstanser och inte jorddeponiverksamhet. Enligt nämndens syn ska MKB-förfarande enligt projektförteckning 11 b i bilagan till MKB-lagen inte tillämpas på projektet.

Nämnden anser ändå att MKB-behovet uppstår på basis av prövning som görs i enstaka fall avsett i 3.2 § i MKB-lagen, eftersom projektet enligt preliminär bedömning på grund av projektets storlek, ömtåliga naturmiljö, människors levnadsförhållanden och trafikkonsekvenser har betydande miljökonsekvenser som ska identifieras, bedömas och beskrivas och som kan likställas med konsekvenserna av avfallsbehandlingsprojekten i projektförteckningen.

Beslut Byggnads- och miljönämnden beslutade enligt beslutsförslaget.

För kännedom

Redogörelse NTM-centralen begär ett ställningstagande av Kyrkslätts miljövårdsmyndighet om huruvida det är nödvändigt att tillämpa MKB-förfarandet i Golfsarfvik Oy:s ombyggnadsprojekt. Ställningstagandet ska lämnas in senast 30.11.2023.

 Projektet ligger i byn Sarvvik i Kyrkslätt på cirka 9 kilometers avstånd från Kyrkslätts centrum. Vattnet i avriningsområdet rinner ut i Sarvviken öster om golfbanan. På Sarvvikens strand finns ett naturskyddsområde. Norr om projektområdet finns bostadshus, småföretag och ett daghem. Det finns bosättning också väster om området.

 Föremålet för iståndsättning är Old Course-banan, vars bottens höjdläge och form i nuläget förhindrar ordnandet av effektiv ytavvattning. Under regniga perioder förblir banan våt, vilket orsakar avbrott i spelsäsongen. Syftet med ombyggnadsprojektet är att modernisera banan genom att förnya dränerings- och bevattningssystemen, elektrifiera samt omforma banan.

 För förhöjningar, utformningar och andra konstruktioner på banan utnyttjas sammanlagt cirka 200 000 m3 (teoretisk konstruktionsvolym) oförorenad överskottsjord. Marksubstanserna hämtas från byggplatser i huvudstadsregionen.

 Man strävar efter att genomföra iståndsättningen snabbt för att störa golfspelandet så lite som möjligt. Projektet genomförs i två faser och det beräknas ta sammanlagt cirka 2-3 år. I första fasen ordnas transporterna i huvudsak genom Finnbyvägen (sammanlagt cirka 5 000 lass) och i andra fasen genom Sarvviksvägen (sammanlagt cirka 8 000 lass). Marksusbstanstransporterna sker vardagar kl. 7-18. Dagligen körs i genomsnitt cirka 10-20 lass fram och tillbaka.

 Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas på alla projekt som sannolikt har betydande miljökonsekvenser (lagen om om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, MKB-lagen, 252/2017, 3 §). Byggande av golfbana ingår inte i projektförteckningen i bilaga 1 till MKB-lagen. I projektförteckningen anges de projekt som undantagslöst ska bedömas i förfarandet. Enligt 11 b i projektförteckningen förutsätter jorddeponier MKB-förfarande när dimensioneringen per år är minst 50 000 ton marksubstans som ska anses som avfall.

 MKB-förfarandet tillämpas enligt 3 § i MKB-lagen också när ett projekt som inte omfattas av förteckningens tillämpningsområde kan antas medföra betydande miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i bilaga 1 till MKB-lagen. Vid beslutsfattandet beaktas projektets egenskaper, läge och konsekvensernas karaktär på det sätt som anvisas i bilaga 2 till MKB-lagen.

Beslutshistoria