Byggnads- och miljönämnden
Protokoll 29.08.2023/Paragraf 105

Byggnads- och miljönämnden 29.08.2023 § 105  

882/14.04.00/2020 

Beredare Miljöchef Anu Hynninen, tfn 040 1269 678

 Miljöinspektör Elina Röman, tfn 040 750 9894

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi

Beslutsförslag Miljöchef Anu Hynninen 

 Byggnads- och miljönämnden ger följande utlåtande om Microsoft 3465 Finland Oy:s MKB-program för Kyrkslätts datacenter:

Programmet är omfattande, och där beaktar man bra det som kommit fram vid de preliminära förhandlingarna (21.6.2023) . Följande saker ska dessutom bekatas i MKB-beskrivningen:

I MKB-programmet har man blandat ihop tillståndsuppgifterna för två jordupplagsområden (bl.a. punkt 2.2 och punkt 8.7.1). Jorddeponiområdet i östra delen av projektområdet fungerade ursprungligen som väg- och vattenbyggnadsverkets deponeringsområde för jordmaterial. År 2001 beviljade tillstånds- och tillsynssektionen i Kyrkslätts kommun åtgärdstillstånd för tillfällig lagring av mull på området. Senare beviljades Insinööritoimisto Bertel Ekengren ett miljötillstånd för jorddeponi på området (UUS-2003-Y-557-111 22.6.2004). Den totala fyllnadsvolymen enligt miljötillståndet var 96 000 t (cirka 60 000 m³). Det jordmaterial som användes för fyllnad var lerig överskottsjord som uppstått vid byggandet av Sundsberg (mer exakt Sundet).

Tillstånd för jorddeponin i Hästhagen i norra delen av projektområdet beviljades år 2006 (UUS-2005-Y-411-111). Ansvaret för övervakningen av tillståndet övergick år 2010 till kommunen. Tillståndsbestämmelserna i miljötillståndet justerades i byggnads- och miljönämnden år 2013 (BM 15.10.2013 § 158). Sedan dess har landskapsarbeten utförts på området och miljötillståndet upphävts (BM 28.2.2023 § 41). På området har det deponerats sammanlagt 179 401 t (128 527 m³) oförorenad överskottsjord från Sundets område.

I MKB-beskrivningen ska man bedöma konsekvenserna av öppnandet av jorddeponiområden och bortforslingen för bl.a. Finnträsk. Dessutom ska mottagningsplatserna för det jordmaterial som ska avlägsnas från jorddeponierna utredas i ett tidigt skede eftersom mängden massa är avsevärd.

I MKB-programmet är det fortsatt oklart om massorna på jorddeponierna har beaktats i grävnings- och brytningsmängderna (s. 11 punkt 4.2.2.2). Mängden jord- och stenmaterial som ska avlägsnas från området har beräknats uppgå till cirka 1 210 000 m³. I MKB-beskrivningen ska man precisera vilken mängd stenmaterial som ska forslas bort och vilken mängd som ska utnyttjas på platsen. Dessutom ska man motivera varför man ska hämta tillskottsjord från annat håll.

Enligt bedömningsprogrammet kommer mängderna transport av jord- och stenmaterial under åren 2024-2026 att uppgå till cirka 93 000 lastbilslass, det vill säga i genomsnitt 155 lastbilslass per dag. Transporttiderna ska planeras så att de orsakar så lite olägenheter som möjligt för dem som bor vid transportrutterna. Av MKB-beskrivningen ska framgå exakta uppgifter om trafikkonsekvenserna och den tidsmässiga förläggningen av trafiken under byggtiden.

Skjutbaneområdet har under sommaren iståndsatts till den del detta har varit möjligt utan att störa åkergrodornas livsmiljö. I samband med iståndsättningsarbetet i sydöstra hörnet av området som skulle iståndsättas har det i en laboratorieanalys konstaterades zink, bly och koppar. Området i fråga ligger alldeles på kanten av den våtmark som åkergrodorna använder som sitt revir, och grävningsarbetet kan inte utvidgas närmare våtmarken. För närvarande utarbetas en riskbedömning av slutsituationen för NTM-centralen. Bedömningen i fråga och uppgifterna om nödvändiga fortsatta åtgärder ska bifogas till MKB-beskrivningen. Dessutom ska konsekvenserna av byggandet på det gamla skjutbaneområdet för Finnträsk utredas.

På projektområdet har man utfört grundundersökningar. I samband med dessa har man också utrett förekomster av sura sulfatjordar. Trots att man vid undersökningarna tills vidare inte har konstaterat avvikande sulfathalter ska man vid projektplaneringen vara beredd på hantering av risker som orsakas av sulfatjordar.

På sida 9 konstateras att man vid MKB-förfarandet kommer att behandla anslutningarna till elnätet och eventuella kraftledningar samt konsekvenserna av byggandet av nya ellinjer och konsekvenserna under verksamheten. Utifrån MKB-programmet är det fortsatt oklart med vilken precision Fortum Power and Heat Oy:s 2 x 400 kV jordkabel beaktas: när det gäller jordkabeln är frågan om bara samverkan med det egentliga byggandet av datacenterområdet beaktas eller om konsekvenserna beaktas i större utsträckning.

Största delen av dagvattnet i projektområdet rinner mot Finnträsk, vilket utsätter sjön för en stor risk för avrinningar av sediment och skadeämnen under byggandet. I MKB-beskrivningen ska man konkret och tillräckligt noggrant beskriva de vattenhanteringslösningar och åtgärder som syftar till att förhindra belastningen av sediment och skadeämnen på Finnträsk. Vattenhanteringslösningarna ska genomföras i ett så tidigt skede som möjligt för att belastningen under byggtiden ska minimeras. I MKB-beskrivningen ska man presentera kalkyler över mängderna skadeämnen som rinner ut från projektområdet till de närmaste vattendragen och en bedömning av effektiviteten av vattenhanteringsmetoderna.

I punkt 4.3.5. Jätevedet ja hulevedet konstateras att regnvatten från parkeringsområden vid behov samlas och leds via oljeavskiljare. För att förebygga skadliga konsekvenser för vattendragen ska dagvattnen på alla parkeringsområden fördröjas genom oljeavskiljare enligt planbestämmelserna. Finnträsks vattenkvalitet får inte försämras ytterligare.

Brunnkartläggningen, som ska genomföras i samband med MKB-förfarandet, ska utvidgas så att det sträcker sig på 500 meters avstånd från projektområdet.

Områdets terrängformer ska beaktas vid placeringen av verksamheter som orsakar buller. Till exempel kan man konstatera att det kom en betydande mängd respons av Herrgårdsstrandens invånare på grund av kortvarig krossning på Hästhagens jorddeponi. Kartanonrannan koulu och Kartanonrannan päiväkoti ska iakttas som känsliga objekt med avseende på spridning av buller.

I bulleravbildningen ska man beakta alla de bullerkällor som anges i punkt 4.3.8 (Melu ja tärinä) i programutkastet, inklusive trafiken under byggandet och verksamheten samt värmepumpanläggningen. Vid planeringen ska man säkerställa att man under byggandet eller verksamheten inte orsakar grannskapet oskäligt besvär som avses i lagen angående vissa grannelagsförhållanden.

Enligt MKB-programmet har man under det gångna året gjort nya naturutredningar. I MKB-programmet ska man noggrant beskriva vilka de slutgiltiga beräknade konsekvenserna projektet har för områdets flora och fauna.

I punkt 8.5.3 konstateras att största delen av observationerna av grön sköldmossa har gjorts i norra kanten av detaljplaneområdet, men enligt kartan har det gjorts många observationer också i andra delar av området.

I MKB-beskrivningen ska man närmare bedöma inverkningarna av projektet på de fladdermöss som observerats i området samt beskriva hur fladdermössen beaktas vid planeringen och genomförandet av projektet.

Vid projektplaneringen ska man säkerställa att man i området bevarar så mycket befintligt trädbestånd som möjligt.

I kapitel 8.5.1 nämns de närmaste naturskyddsområdena till projektområdet. Det är skäl att uppdatera bedömningsprogrammet med avgränsningen av naturskyddsområdet i de gamla skogarna vid Finnträsk så att det också omfattar det utvidgningsområde som NTM-centralen i Nyland förvärvat.

Det är också skäl att i bedömningsprogrammet lägga till de flygekorrobservationer som Kyrkslätts miljövårdsenhet gjort i närheten av projektområdet (uppgifterna skickas med utlåtandet till NTM-centralen).

I den första meningen i punkt 9.7 i bedömningsprogrammet är det skäl att ta bort omnämnandet att projektområdet delvis är täktområde för stenmaterial (något sådant finns inte i området).

Uppföljningsgruppen för projektet (punkt 6.4.3) ska kalla kommunens byggnadstillsyn.
 
Paragrafen justeras vid sammanträdet.

Beslut Byggnads- och miljönämnden beslutade enligt beslutsförslaget. 

Paragrafen justerades vid sammanträdet.

Redogörelse Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland begär ett utlåtande av Kyrkslätts kommuns miljövårdsmyndighet om Microsoft 3465 Finland Oy:s program för miljökonsekvensbedömning för datacenter i Kyrkslätt. Utlåtandet ska lämnas in senast 30.8.2023.

 Projektområdet är cirka 50 hektar stort och placeras i Kyrkslätt på cirka en kilometers avstånd från Masaby tätortsområde sydost, på området mellan Västerleden (stamväg 51), Ring III (stamväg 50) och Sundsbergsvägen. I detaljplanen för Kolabacken, som godkänts 30.8.2021 och vunnit laga kraft 17.2.2023, har projektområdet reserverats som kvartersområde för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning.

 På projektområdet ska det enligt planen byggas tre datacentersbyggnader och stödfunktioner som de behöver, så som underhålls- och kontorsbyggnader, behövliga servicevägar och parkeringsområden. Datacentrets totala effekt är cirka 150 MW. I anslutning till de datacentersbyggnader som ska byggas placeras reservkraftsgeneratorer vars sammanlagda bränsleeffekt är cirka 500 MW. Den el som datacentret behöver fås från stamnätet, och avsikten är att utnyttja spillvärmen från anläggningen i fjärrvärmenätet i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt.

 I samband med MKB-förfarandet behandlas inverkningarna av Fortums värmeåtervinningsanläggning på miljön. Värmepumpanläggningarna producerar fjärrvärme med luft-vattenvärmepumpar, elpannor samt genom att ta till vara spillvärme från datacentret.

 I förfarandet vid miljökonsekvensbedömningen finns det två projektalternativ: VE1 och VE0. Som projektalternativ VE1 granskas situationen där datacentret som planerats för projektområdet byggs och tas i bruk. Som 0-alternativ i projektet (VE0) granskas situationen där datacentret varken byggs eller tas i bruk i det planerade projektområdet. I projektalternativet VE0 kan projektområdet i framtiden tas i annan användning som planläggningen av området tillåter.

 I MKB-förfarandet bedöms miljökonsekvenserna vid byggandet av datacentret, under dess verksamhet och vid nedläggningen av dess verksamhet. Enligt MKB-lagen granskas vid bedömningen miljökonsekvenserna av projektet för befolkningen samt människornas hälsa, levnadsförhållanden och trivsel; marken, jordmånen, vattendragen, luften, klimatet, växtligheten, organismerna och naturens mångfald; samhällsstrukturen, de materiella tillgångarna, byggnaderna, landskapet, stadsbilden och kulturarvet; utnyttjandet av naturtillgångarna samt växelverkan mellan de ovan nämnda faktorerna.

 Programmet för miljökonsekvensbedömning (MKB-programmet) är en plan för ordnande av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och de utredningar som behövs i det. I MKB-programmet beskrivs basuppgifterna om det planerade datacentersprojektet och projektalternativen under bedömning, hur miljökonsekvenserna av projektet kommer att bedömas och hur MKB-förfarandet i sin helhet kommer att genomföras. Resultaten av bedömningsarbetet presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB-beskrivningen).

 MKB-programmet och kungörelsen finns på miljöförvaltningens webbplats https://www.ymparisto.fi/sv/medverka/miljokonsekvensbedomning/kyrkslatts-datacenter.

Beslutshistoria