Livskraftssektionen
Protokoll 22.08.2023/Paragraf 30

Livskraftssektionen 22.08.2023 § 30  

529/14.00.01/2023 

Beredare Projektchef Johanna Andelmin-Inkinen, servicechef Tony Sandström

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi, tfn 09 29671 (växel)

Beslutsförslag Kommundirektör Virpi Sailas  

 Livskraftssektionen godkänner de nya kriterierna för sysselsättning med lönesubvention i enlighet med förslaget nedan.

Livskraftssektionen beslutar justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Behandling Projektchef Johanna Andelmin-Inkinen presenterade ärendet vid sammanträdet.

Beslut Livskraftssektionen beslutade enligt beslutsförslaget.

Redogörelse Sysselsättning med sysselsättningsanslag och lönesubventionering som åtgärd

 Det föreslås att kriterierna för kommunens sysselsättning med lönesubvention ändras så att lönesubventionsarbetsplatser som förverkligas med sysselsättningsanslag i fortsättningen erbjuds Kyrkslättsbor som varit utan arbete i minst 12 månader. Arbetssökanden är en långtidsarbetslös person som varit arbetslös i minst 12 månader. Detta ger även de arbetssökande som varit länge utan arbete men som inte finns på kommunandelslistan möjlighet att få lönesubventionsarbete.

 Kommunen har redan i flera års tid sysselsatt långtidsarbetslösa Kyrkslättsbor med hjälp av sysselsättningsanslag och AN-byråns lönesubvention. Med åtgärder som genomförs med sysselsättningsanslag har man strävat till att främja sysselsättning och i synnerhet påverka utvecklingen av kommunandelsräkningen. Med sysselsättningsanslag har åren 2020-2023 (8/2023: 9 personer, 2022: 40 personer, 2021: 20 personer, 2020: 46 personer) sysselsatts mer än 100 långtidsarbetslösa personer som funnits på kommunandelslistan (FPA:s arbetsmarknadsstöd betalats mer än 300 dagar med anledning av arbetslöshet) eller som håller på att läggas till kommunandelslistan (FPA:s arbetsmarknadsstöd betalts minst 200 dagar med anledning av arbetslöshet).

 Sysselsättandet har varit en kostnadseffektiv åtgärd: år 2022 var kostnaden av kommunandelsräkningen per person ca 450 euro per månad. Om en person på kommunandelslistan varit sysselsatt i ett 8 månader långt arbetsförhållande, har arbetsvillkoret för det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa uppfyllts under förhållandet (i lönesubventionerat arbete är tiden som krävs 8 månader), varmed personen är borta från kommunandelslistan i genomsnitt 36 månader. På kommunandelslistan motsvarar detta uppskattningsvis kostnader om 16 200 euro. Om den sysselsatta personens uppgiftsrelaterade lön vari t.ex. 2 200 euro, har avlöningskostnaderna varit i genomsnitt 22 160 euro för 8 månader (ca 2 770 euro/månad), av vilket AN-byråns lönesubventionsandel som betalas tillbaka till kommunen är 40-50 %, alltså ungefär 9 972 euro. Kostnaden för kommunen har därmed varit ca 12 188 euro. Det lönar sig att beakta att inbesparing uppstått på lång sikt.

 Inverkan av lönesubventionsreformen och det nya regeringsprogrammet på sysselsättning med lönesubvention

 AN-byråns lönesubventionering har under den senaste tiden varit föremål för en reform: reformen som gäller lönesubvention träder i kraft 1.7.2023. I och med reformen är den lönesubvention som beviljas på grund av brister i yrkeskompetensen i fortsättningen i regel 50 % av lönekostnaderna för en tid på 5-10 månader.

 Lönebikostnader eller semesterpenning som arbetsgivaren ska betala kan inte i fortsättningen täckas med lönesubvention. Om lönesubvention tidigare betalats tillbaka till kommunen enligt ovan nämnda exempel till ett belopp om ca 10 000 euro per sysselsatt person, är stödets belopp med nuvarande kriterier ca 8 800 euro.

 I statsminister Petteri Orpos regeringsprogram tar man ställning till arbetslöshetsskyddet (kap. 4.3 Social trygghet som uppmuntrar till arbete). Regeringen förnyar arbetslöshetsskyddet så att det i större utsträckning uppmuntrar till arbete. I och med reformen förlängs det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddets arbetsvillkor till 12 månader och arbetsvillkoret uppfylls inte längre av lönesubventionerat arbete.

 Om arbetsvillkoret för inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd inte längre uppfylls i lönesubventionerat arbete, är det sysselsatta personen borta från kommunandelslistan endast under tiden då det lönesubventionerade arbetet pågår (t.ex. 8 månader) men återvänder till listan då arbetsförhållandet avslutats, om personen då blir arbetslös. Detta ställer utmaningar ur kostnadsbesparingssynvinkel.

 AN2024-reformens inverkan på sysselsättning med lönesubvention

 AN-byråns tjänster överförs till kommunerna 1.1.2025. Målet med reformen är en servicestruktur som på bästa möjliga sätt främjar snabb sysselsättning och ökar arbets- och näringstjänsternas produktivitet, tillgång, effektivitet och mångsidighet. I reformen tar man i bruk en ny sporrande finansieringsmodell: en kommun som förkortar arbetslöshetsperioderna, drar ekonomisk nytta då kommuninvånaren får jobb. Kommunens ansvar för finansieringen av arbetslöshetsförmånerna utvidgas och gäller i fortsättningen förutom arbetsmarknadsstödet även grunddagpenningen och grunddelsandelen av den inkomstrelaterade dagpenningen. Finansieringsansvaret fastställs på basis av den arbetssökandes insamlade arbetslöshetsförmånsdagar. Ansvaret för finansieringen av arbetslöshetsskyddet börjar tidigare och ökar stegvis. I fortsättningen påverkar inte enbart aktivering av en arbetslös person, dvs. hänvisning till tjänster, kommunens finansieringsansvar för arbetslöshetsskyddet. Kommunen har finansieringsansvaret t.ex. under rehabiliterande arbetsverksamhet.

 Sammandrag

 I ljuset av alla dessa faktorer är det bra att förnya kommunens kriterier för sysselsättning med lönesubvention redan i detta skede. Erbjudande av lönesubventionsarbete är redan idag och också i fortsättningen en viktig sysselsättningsfrämjande åtgärd.  Lönesubventionsarbete kombinerat med effektivt stöd av fortsatt sysselsättning erbjuder den arbetssökande en värdefull erfarenhet som ger en god grund inför de öppna arbetsmarknaderna. Eftersom kommunens betalningsansvar för finansieringen av arbetslöshetsskyddet utvidgas från och med ingången av år 2024 och lönesubventionsarbete möjligen inte i fortsättningen längre uppfyller arbetsvillkoret för inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd, lönar det sig att vidga kriterierna för sysselsättning med lönesubvention.

 Det är bra att förenhetliga kriterierna för sysselsättning med lönesubvention med kommunens andra sysselsättningsfrämjande åtgärd, dvs. regleringsstödet för sysselsättning. Att göra kriterierna friare kan ses som en förebyggande åtgärd som har direkta effekter på kommuninvånarnas välfärd.

 Ytterligare information:

 https://tem.fi/sv/-/lonesubventionsreformen-trader-i-kraft-i-juli

 https://tem.fi/sv/vanliga-fragor-om-lonesubventionsreformen