Kommunfullmäktige
Protokoll 12.12.2022/Paragraf 110

Kommunstyrelsen 21.11.2022 § 389 

Beredare Förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen och kommunjurist Hannu Sorvari, fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi

Enligt 90 § 1 mom. kommunallagen ska förvaltningsstadgan innehålla behövliga bestämmelser om åtminstone 1) ordnandet av förvaltningen och verksamheten, 2) besluts- och förvaltningsförfarandet och 3) fullmäktiges verksamhet. Förvaltningsstadgan kan med stöd av 1 mom. även innehålla andra bestämmelser än de som uttryckligen förutsätts i kommunallagens bestämmelse i fråga.

Den gällande förvaltningsstadgan för Kyrkslätts kommun har godkänts i kommunfullmäktige 30.8.2021 och trätt i kraft 31.8.2021. 

Under det dryga året som förvaltningsstadgan har tillämpats har det framkommit behov att både korrigera och förnya den. Efter den nu föreslagna snäva första fasen är avsikten är att börja bereda ett grundligt förnyande av förvaltningsstadgan. Målet för det större förnyandet är att åstadkomma en bra förvaltningsstadga både när det gäller klarhet och användbarhet. Då är avsikten att få tillräckligt många representanter för förtroendevalda och tjänsteinnehavare med i beredningen. 

De ändringar som görs i detta förslag fokuserar på tekniska korrigeringar och korrigeringar som beror på laguppdateringar. Enligt förslaget ska Kyrkslätts kommuns nya förvaltningsstadga träda i kraft 1.1.2023. Ur förtroendemannaorganisationens perspektiv finns det två ändringsförslag av ansenlig betydelse. Det ena är förslaget av serviceområdet för bildning och fritid att ändra tjänstebeteckningarna på de ledande tjänsteinnehavarna underställda de nämnder som svarar för undervisnings- och fostringsarbetet och precisera uppgiftsbeskrivningarna. Ett annat ändringsförslag av detta slag gäller styrelsens övervakningsuppgift som gäller beslut som fattats med beslutanderätt som delegerats av en nämnd. Avsikten är att ge denna övervakningsuppgift tillbaka till nämnden i fråga, så som förfaringssättet var under den förvaltningsstadga som tidigare var i kraft.  

I och med välfärdsområdesreformen, som träder i kraft i början av år 2023, upphör till största delen vård- och omsorgsnämndens och vård- och omsorgssektionens uppgifter. I praktiken återstår för nämnden endast att godkänna verksamhetsberättelsen för år 2022 och rådgivning och beredningsuppgifter som gäller eventuella begäranden om omprövning och rättegångar som blivit anhängiga före år 2023. Det föreslås ändå att vård- och omsorgsnämnden och vård- och omsorgssektionen hålls kvar i förvaltningsstadgan ända till den större reformen våren 2023. Enligt den gällande förvaltningsstadgan fungerar vård- och omsorgsdirektören som föredragande i nämnden. Eftersom det från och med 1.1.2023 inte längre finns någon vård- och omsorgsdirektör i kommunen föreslås det att det i detta beslut inkluderas att förvaltningsdirektören från och med början av år 2023 fungerar som föredragande i vård- och omsorgsnämnden. 

Ändringsförslagen till förvaltningsstadgan som parallelltexter ingår som bilaga till förslaget. Förslaget har uppgjorts så att ändringarna står i högra spalten och de har framhävts med kursiv och understrykningar. Dessutom är de punkter som föreslås avlägsnas överstrukna.  

Föredragande Kommundirektör Tarmo Aarnio 

Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar

1
i enlighet med bilagan godkänna och föreslå att fullmäktige godkänner den bearbetade förvaltningsstadgan, som träder i kraft 1.1.2023

2
föreslå att kommunfullmäktige godkänner att förvaltningsdirektören från och med 1.1.2023 tills vidare fungerar som föredragande i vård- och omsorgsnämnden.

Behandling  Förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen presenterade ärendet vid sammanträdet.

Kommunfullmäktiges I vice ordförande Reetta Hyvärinen lämnade sammanträdet efter behandlingen av den här paragrafen kl. 17.51.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt remittera ärendet för ny beredning.

Kommunstyrelsen 05.12.2022 § 420 

Beredare Förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen och kommunjurist Hannu Sorvari,, fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi

Enligt 90 § 1 mom. i kommunallagen ska förvaltningsstadgan innehålla behövliga bestämmelser om åtminstone 1) ordnandet av förvaltningen och verksamheten, 2) besluts- och förvaltningsförfarandet och 3) fullmäktiges verksamhet. Förvaltningsstadgan kan med stöd av 1 mom. även innehålla andra bestämmelser än de som uttryckligen förutsätts i kommunallagens bestämmelse i fråga.

Den gällande förvaltningsstadgan för Kyrkslätts kommun har godkänts i kommunfullmäktige 30.8.2021 och trätt i kraft 31.8.2021. 

Under det dryga året som förvaltningsstadgan har tillämpats har det framkommit behov att både korrigera och förnya den. Efter den nu föreslagna snäva första fasen är avsikten är att börja bereda ett grundligt förnyande av förvaltningsstadgan. Målet för det större förnyandet är att åstadkomma en bra förvaltningsstadga både när det gäller klarhet och användbarhet. Då är avsikten att få tillräckligt många representanter för förtroendevalda och tjänsteinnehavare med i beredningen. 

De ändringar som görs i detta förslag fokuserar på tekniska korrigeringar och korrigeringar som beror på laguppdateringar. Enligt förslaget ska Kyrkslätts kommuns nya förvaltningsstadga träda i kraft 1.1.2023. Ur förtroendemannaorganisationens perspektiv är de mest betydande ändringsförslagen följande:

• Förslaget om att ändra beteckningarna och precisera uppgiftsbeskrivningarna för de ledande tjänsteinnehavare som är underställda de nämnder som svarar för undervisnings- och fostringsarbetet samt att i anslutning till detta upphäva paragraferna 62 och 63 i den nuvarande förvaltningsstadgan.

• Förslaget om att återkalla kommunstyrelsens övervakningsuppgift i ärenden som gäller beslut som fattats med beslutanderätt som delegerats av en nämnd. Avsikten är att ge övervakningsuppgiften tillbaka till nämnden i fråga, så som förfaringssättet var under den förvaltningsstadga som tidigare var i kraft.

• Förslaget gällande vård- och omsorgsnämnden samt -sektionen vilka kommer att upphöra med anledning av välfärdsområdesreformen som träder i kraft från början av år 2023. För den delen som uppgifter inom serviceområdet för vård och omsorg ännu blir kvar hos kommunen efter 1.1.2023, dvs. i synnerhet godkännande av verksamhetsberättelsen för år 2022 samt rådgivning och beredningsuppgifter som gäller eventuella begäranden om omprövning och rättegångar som blivit anhängiga före år 2023, föreslås att befogenheterna för de uppgifter som blir kvar överförs till kommunstyrelsen.

• Förslaget om att avlägsna uppgifterna som hänför sig till organiseringsansvaret för brand- och räddningsväsendet.

• Förslaget om att inrätta en livskraftssektion i anknytning till kommunstyrelsen. Sektionens uppgift är att främja kommunens näringspolitik, utvecklingen av kommunens dragningskraft, kommunens livskraft samt svara för anvisningar och principer inom livskraftsområdet. Syftet är att besluta om marknadsföring av kommunen och om de principer enligt vilka serviceområdena för sin del marknadsför kommunen, bereda kommunens livskraftsprogram för fullmäktige för godkännande, koordinera utvecklingen av kommunens verksamhet, besluta om kommunens sysselsättningsåtgärder, ansvara för främjande av hälsa och välfärd samt för kommunens välfärdsberättelse, svara för kommunens integrationsärenden samt svara för kommunens boenderådgivning.

Ändringsförslagen till förvaltningsstadgan som parallelltexter ingår som bilaga till förslaget. Förslaget har uppgjorts så att ändringarna finns i den högra spalten och de har markerats i texten så, att de förslag som gjorts innan 21.11 har framhävts med kursiv och understrykningar samt de förslag som gjorts därefter har markerats med rött. Dessutom är de punkter som föreslås avlägsnas överstrukna.

Föredragande Kommundirektör Tarmo Aarnio 

Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar

1
i enlighet med bilagan godkänna och föreslå att fullmäktige godkänner den bearbetade förvaltningsstadgan, som träder i kraft 1.1.2023

2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet

Behandling

Under diskussionen lämnades följande ändringsförslag:

Anna Aintilas ändringsförslag 1: 

Underställande av den svenska bildningsorganisationen under den finska bildningsorganisationen genomförs inte. Motiveringar: Den verksamhetsform som nämns i reformen av förvaltningsstadgan där beteckningarna inom det svenska bildningsväsendet ändras/inskränks nedåt hierarkiskt är inte i (allmänt) bruk i tvåspråkiga kommuner eftersom den inte garanterar en enhetlig tvåspråkig lärstig. Direktörerna för det finska bildningsväsendet i en högre tjänsteställning kan inte vikariera för cheferna för det svenska bildningsväsendet i en lägre ställning. Dessutom skulle en hierarkisk ändring inte ge nämnvärda ekonomiska inbesparingar. Den föreslagna ändringen av förvaltningsstadgan skulle dessutom innebära att de nuvarande tjänsteinnehavarna på grund av stora ändringar i innehållet och tjänstebeteckningarna måste söka sitt arbete, det vill säga dessa tjänster som ska inrättas, på nytt - vilket knappast är kommunens vilja. Därför borde man inte framskrida i beslutsfattandet förrän utlåtanden av a) JHL och b) alla tjänsteinnehavare som berörs av ändringen har mottagits och behandlats. Tilläggsmotivering: Kyrkslätt vill profilera sig som en högklassig, tvåspråkig bildningskommun, vilket också är en stark motivering till att bevara de finsk- och svenskspråkiga jämlika bildningsorganisationerna som motsvarar varandra.

Ändringsförslaget understöddes av Josephine Frimodig och Carl-Johan Kajanti.

Anna Aintilas ändringsförslag 2:

Paragraferna 62 § Finska nämnden för fostran och utbildnings befogenheter i personalärenden och 63 § Svenska nämnden för fostran och utbildnings befogenheter i personalärenden i förvaltningsstadgan upphävs inte. Nämnderna i fråga får fortfarande i framtiden utse chefen för svensk utbildning och chefen för svensk småbarnspedagogik.

Ändringsförslaget understöddes av Josephine Frimodig och Carl-Johan Kajanti.

Ledamot Kim Åströms ändringsförslag, ledamot Anna Aintila omfattade detta ändringsförslag:

Svenska nämnden för fostran och utbildnings befogenheter i personalärenden:

Svenska nämnden för fostran och utbildning utser följande tjänsteinnehavare:

Chef för svensk utbildning

Chef för svensk småbarnspedagogik

Motivering: Dessa är beteckningarna enligt den nya organisationsstrukturen. Tjänsteinnehavarna i fråga borde åtnjuta SFUN:s förtroende, och minoritetsspråkgruppen, med andra ord nämnden, har rätt att välja "egna" ledande tjänsteinnehavare. Bildnings- och fritidsnämnden utser i sin tur utbildningsdirektören och direktören för småbarnsfostran.

Ändringsförslaget understöddes av: Markus Myllyniemi, Timo Haapaniemi, Carl-Johan Kajanti, Josephine Frimodig och Anna Sahiluoma.

Ändringsförslaget godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Beslut Kommunstyrelsen beslutade enhälligt

1
godkänna och föreslå att fullmäktige godkänner den bearbetade förvaltningsstadgan, som träder i kraft 1.1.2023, enligt bilagan. Följande ändring, som enhälligt godkänts av kommunstyrelsen, har gjorts i förvaltningsstadgan:

Svenska nämnden för fostran och utbildnings befogenheter i personalärenden:

Svenska nämnden för fostran och utbildning utser följande tjänsteinnehavare:
Chef för svensk utbildning
Chef för svensk småbarnspedagogik

2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

Kommunfullmäktige 12.12.2022 § 110  

209/00.01.01/2021  

Beslutsförslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner den bearbetade förvaltningsstadgan, som träder i kraft 1.1.2023, enligt bilagan.

Behandling Förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen presenterade ärendet vid sammanträdet.

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att det under diskussionen hade getts ändringsförslag och klämförslag enligt följande:

Jani Ekmans ändringsförslag

Texten "andra anvisningar i kommunen" ändras till "enligt projektdirektiv för husbyggnadsprojekt".

Ändringsförslaget understöddes av Matti Kaurila, Hannu Valtanen och Noora Piili.

Ändringsförslaget godkändes inte enhälligt, så ordföranden konstaterade att man måste rösta om saken.

Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet så att de som understöder utgångsförslaget röstar "ja" och de som understöder Jani Ekmans ändringsförslag röstar "nej".

Omröstningspropositionen godkändes.

Vid omröstningen gavs 40 ja-röster, 8 nej-röster, 1 röstade blankt, 2 ledamöter var borta.

Ja-röster: Haapaniemi Timo, Annila Henri, Kjerin Ulf, Liljequist Kim, Basilier Linda, Åström Kim, Huhmarniemi Saara, Granström Anneli, Kämpe-Hellenius Jerri, Hakapää Minna, Kosonen Liisa, Harinen Ari, Leijala Aku, Männikkö Kim, Gustafsson Stefan, Järvinen Johanna, Virtanen Kari, Honkanen Martin, Suominen Tero, Orko Maarit, Aintila Anna, Kari Marko, Hedberg Hans, Lankinen Arttu, Felipe Sini, Oittinen Paula, Kärkimaa Elina, Frantsi-Lankia Marjut, Purra Riikka, Björk Tony, Sahiluoma Anna, Adlercreutz Anders, Määttä Jussi, Polkko Aleksander, Fleming Johanna, Myllyniemi Markus, Ronkainen Tuovi, Mäkinen Jenny, Hyvärinen Reetta och Blom Urho

Nej-röster: Ekman Jani, Kilappa Antti, Piili Noora, Salonen Antti, Valtonen Martin, Seppälä Ulla, Valtanen Hannu och Kaurila Matti

Blankt röstade Karkinen Ronja

Borta: Ylisiurua Katja och Ylikoski Jukka

Elina Kärkimaas klämförslag:

Ungdomsfullmäktiges representant kallas i fortsättningen regelbundet också till sammanträdena för de organ, där representanten enligt förvaltningsstadgan inte har bestående  närvaro- och yttranderätt, men rätt att närvara som inkallad. De ungas röst skulle vara bra att få hörd särskilt vid livskraftssektionens sammanträden.

Klämförslaget understöddes av Maarit Orko, Kim Åström, Markus Myllyniemi, Johanna Fleming, Hannu Valtanen, Tuovi Ronkainen, Henri Annila, Reetta Hyvärinen, Martin Honkanen, Aleksander Polkko, Saara Huhmarniemi, Paula Oittinen, Ronja Karkinen, Tony Björk, Kari Virtanen, Anna Aintila, Jenny Mäkinen, Marko Kari, Urho Blom, Sini Felipe, Kim Liljequist, Liisa Kosonen, Anna Sahiluoma, Linda Basilier, Antti Kilappa, Marjut Fransi-Lankia och Tero Suominen.

Klämförslaget godkändes enhälligt efter att ordföranden hört sig för om det.

Beslut Kommunfullmäktige beslutade i enlighet med förslaget med följande kläm:

Ungdomsfullmäktiges representant kallas i fortsättningen regelbundet också till sammanträdena för de organ, där representanten enligt förvaltningsstadgan inte har bestående  närvaro- och yttranderätt, men rätt att närvara som inkallad. De ungas röst skulle vara bra att få hörd särskilt vid livskraftssektionens sammanträden.